Systerson verkar ha talfel, syrran avfärdar och blir skitsur

Jag tycker också det är lovvärt och att ts tar tag i det på så fint sätt. OM nu barnet är autistisk dessutom, säger inte att det är så, men om, så är det dessutom lite sent. Problemen börjar verkligen då skolan startar och då kan allt helt plötsligt bli helt ohanterligt.
Hur är det när ni kommunicerar med barnet ts, upplever ni när ni pratar med honom att han egentligen inte får fram alls vad han har att säga när ni pratat med honom? Jag förutsätter att ni ändå har givande diskussioner och att det enkom är ett talfel annars är problemet väldigt sent påkommet.

Lägg er inte i är mitt råd. Det är något barnets föräldrar måste diskutera fram sinsemellan. Förhoppningsvis tar skolan upp frågan i utvecklingssamtal. Jag kan förstå att ni vill hjälpa och framföra era åsikter. Det kan vara svårt att höra även om det sägs i all välmening. Förhoppningsvis får barnet stöd genom skolan. Jag läspar själv Bästa är att få till talträning i unga år.

Hej!

Jag måste sorgligt nog säga att det näst intill är en omöjlighet att förstå ungen. Syrran verkar (eftersom hon såklart är hans mamma) ändå ha hittat ett sätt att förstå vad han vill kommunicera fram, vilket jag också gradvis gjort. Man får helt enkelt tolka in utifrån sammanhanget vad det är han vill säga och vad han menar, men oftast är orden och meningarna som sådana oförståeliga.

Därav vår oro. Det har som sagt blivit mycket mer påtagligt under detta år, varför vi anser att man snabbast möjligast, för hans skull bör agera.

Hejsan!

Jag har en systerson som precis fyllt 6, och som likt alla andra i den åldern är väldigt lekfull och småbusig. En sak jag och övriga släktingar dock snappat upp på sedan ungefär 1 1/2 år tillbaka är att han verkar ha påtagliga talfel. Jag vet att barnens lingvistiska förmåga och att uttrycka sig i komplexa termer givetvis varierar från person till person i den åldern.

I detta fall märks dock att vokabuläret och sättet att bygga upp meningar är otroligt eftersatt. Han yttrar helst väldigt korta meningar, och när han väl gör det så sker det i en ton som visar drag av såväl sluddrande som ofantligt läspande. Givetvis hör det ju till den åldern att man kanske ibland gillar att uttrycka sig lite larvigt och uttala ord på ett skojjigt sätt. I detta fall är vi dock benägna att konstatera att detta sker omedvetet, och att något inte riktigt stämmer med hans tal.

Jag, mamma och min styvpappa framförde en dag vår teori till vår syster, varpå hon blev så förbannad på oss att hon packade ihop och drog hem. Hon hävdar bestämt att det är en fas, och att pojken medvetet imiterar Sid från Ice Age. Det sistnämnda är ju givetvis inte ett orimligt påstående om det skulle ske ibland och under övergående perioder. I nuläget verkar dock inte detta vara fallet, eftersom han dagligen i ungefär 1 1/2 år pratat på ovannämnda sätt.

Hur göra? I slutändan är det ju givetvis syrran som har ett ansvar för sitt barn, och vi kan ju inte tvinga henne att ta ungen till t.ex. en logoped för att åtminstone kolla upp om detta är normalt. Det kan vara möjligt att det är en fas att han pratar så som han gör nu, men vi tror verkligen inte det.

Vad tror ni? Är det en rimlig teori att påstå att barnet i 1 1/2 år imiterat sin favoritkaraktär, när det mesta talar för att det föreligger ett talfel?

Att bara läspa är stor skillnad mot att inte ens kunna kommunicera med folk.



Mycket märkligt att förskolan inte reagerat på det här. Att barnet inte kan kommunicera och göra sig förstådd i den åldern ÄR autistiskt.
Av er systers reaktion att döma, verkar det ju inte som att hon fått klart för sig från förskolas håll att barnet inte kan kommunicera med andra barn. Det är ett mycket allvarligt problem om ett barn inte kan leka med andra barn och socialisera sig, vilket är uppenbart att han i såfall inte kan, om han inte kan göra sig förstådd.

Så om en förälder inte inser att dess barn har stora problem så ska inte omgivningen stoppa huvudet i sanden. Det är bara att inse, vissa föräldrar tar inte sitt ansvar och då är det omgivningens skyldighet att agera.

Jag tänkte typ samma. Nu har inte jag egna barn,men va fan TS backa och låt skolan sköta detta!

Då har du missförstått mitt inlägg, jag tycker som sagt var att det är omgivningens skyldighet att agera, att alltså ts bör lägga sig i.
Och att förskola inte har agerat på ett barn som inte kan göra sig förstådd utav andra är banne mig tjänstefel.
Det är fruktansvärt. Barnet är 6 år och kan inte göra sig förstådd.

Kan du inte spela in ungen med telefonen och lägga upp på t.ex. soundcloud?
Blir lättare att analysera eventuellt problem då.