Svenska skarprättare/bödlar/rackare

Sökte efter en sån här tråd men hittade ingen så då får jag väl starta en.

Fick två böcker (på engelska) om skarprättare på 15-1600-talet av en god vän med lika makabra intressen som jag.
Den ena handlade om Prags bödel Jan Mydlar, den andre om Franz Schmidt som var verksam som skarprättare i Nürnberg. Båda rekommenderas f.ö. "Memoirs of a Prague executioner" heter den första och den andra "A Hangman's diary"
Osökt kom jag då jag läste dessa in på frågeställningen om vilka våra svenska bödlar var. Hittade denna artikel i wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Katego...rpr%C3%A4ttare

Den måste dock vara mycket ofullständig då den upptar endast några få skarprättare och ett bra tag hade ju varje län sin egen mästerman och det fanns ju en för storstäder som Sthlm och Gbg också och informationen är ju många gånger ganska knapphändig.

Den bödel man får fram mest info om är landets siste riksskarprättare AG Dahlman som var bosatt i Stockholm och tjänstgjorde som bödel fram till sin död 1920. Det var egentligen meningen att Dahlmans son skulle överta faderns yrke men dödsstraffet avskaffades i fredstid 1921.
Dahlmans son lär ha skrivit en bok om fadern, så jag ska ta mig till Stockholms Stadsbibliotek då jag bor i närheten och försöka få tag i den.

Men det måste ju finnas mer berättelser om dessa färgstarka figurer som valde, eller tvingades, att halshugga och hänga sina medmänniskor, så allt vi kan diskutera om bödlar, skarprättare och rackare i denna tråd är av intresse. Ämnet är för mig fascinerande och onekligen en viktig del av svensk kriminalhistoria.

Verkligen intressant.

Brukade dessa också vara de som torterade och gav kroppstraff?

Har egentligen inget att tillägga, men Leif GW berättade lite om Herr Dahlman i det senaste avsnittet av Veckans brott där de hade ett inslag om massmördaren John Filip Nordlund, även Mälarmördaren, Svarte-Filip, Mordlund. Enligt GW hade Dahlman alltid med sig sin son under avrättningarna.

Den boken du vill ha tag på heter: Skarprättaren med underrubriken Föregångare och förrättningar. Boken är 117 sidor och skriven av G. A. Dalman och G. O. Gunne.

På sidorna 11-33 berättar sonen Dalman om sin far med rubriken Minnen av min far och hans förrättningar. Det nedskrivna är daterat Stockholm i oktober 1927 av Gustav Albert Dalman.

G. O. Gunne tar bl. a. upp i boken om den lilla skarprättardynastin i Stockholm vid namn Hafström. Denna utslocknade dock på manssidan varvid ingen kunde ta över ämbetet.

Min bok är utgiven av Specialförlaget, Stockholm, 1946 så det lär finnas tidigare utgåvor.

Dalman hade med sig sin äldste son, Gustav Albert, vid de tre avrättningarna 1900 förutom avrättningen 1910. Han var med i form av faderns medhjälpare. Om sonen var med vid avrättningen 1893 vet jag inte. Denne var då 13 år.

Vid avrättningen av Ander 1910 var inte enbart den äldste sonen med utan också Dalmans båda yngre söner. Däremot så var inte dottern med.

Lite fler intressanta fakta om A G Dahlman avhandlas i denna tråd, bland annat hävdas att A G Dahlmans son blev läkare. http://forum.genealogi.se/index.php?topic=76576.0

Här är ett litet radioinslag om honom:
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=4569989


Edit: Gipsavgjutning av Månsdotters huvud:
https://ideellkulturkamp.files.wordp...a5nsdotter.jpg

Jag vet inte om det är sant, men har hört det berättas att dödsdömda kunde få slippa straffet om de blev bödel istället, de flesta valde döden, vad tror ni?

Om G. A. Dalman, skarprättarens son, skriver G. O. Gunne i förordet i ovan nämnda bok på sidan sju:

"En sak som bör påpekas: anteckningar äro gjord av Gustav Albert Dalman själv, en sak som är mycket märkligare, som han endast åtnjutit vanlig folkskoleutbildning och sedan varit sysselsatt som mekanisk arbetare." Förordet är daterat Mangskog i januari 1934.

Har för mig att han var anställd som maskinist hos AB Separator i Stockholm.

Man tackar!
Den där boken måste man ju bara läsa.

Ja, det fanns apropå föregångare till Dahlman några riktigt sköna juveler.
Den här avrättningen av mördaren Tector var tydligen i slafsigaste laget. Enligt vissa källor hade bödeln tittat rätt djupt i flaskan innan avrättningen.

http://www.kbec.se/conrad-tector-lun...ettersson?ca=1

Tydligen enligt vad jag läst.

I vissa fall fick bödelsdrängen den s.k. "rackaren" eller en profoss utföra dylika straff också.

Ja det gjorde rackaren och hans drängar. Vid t. ex. stegling så var det mycket som skulle göras.

Det fanns en speciell taxa för utförande av dessa uppgifter. Rackaren och hans drängar skulle också kontrollera eldstäder, fäja skorstenar, ta hand om lösspringande kreatur, hundar och katter, dömda och i fängelset döda delinkventers begravning m. m.

För 1746 gällde följande skarprättareräkning i Stockholm:

4/1: Brita Söderström hängd 24 daler kopparmynt eller 8 daler silvermynt.
5/2: Snäckenberg halshuggen 15 daler kopparmynt eller 5 daler silvermynt.
5/2: Ruthenstjerna halshuggen 15 daler kopparmynt eller 5 daler silvermynt.
15/2: Wagman hängd 24 daler kopparmynt eller 5 daler silvermynt.
19/3: Bäckman hashuggen 15 daler kopparmynt eller 5 daler silvermynt.
26/5: Malmberg hängd 24 daler kopparmynt eller 5 daler silvermynt.
2/6: Två kvinnor slitit 30 par ris á 9 daler vardera. 18 daler kopparmynt eller 6 daler silvermynt.
26/7: Artillerikarlen Magnus Rydman hängd 24 daler kopparmynt eller 8 daler silvermynt.
19/11: Två personer hängda på Ladugårdslandet á 24 daler vardera. 48 daler kopparmynt eller 16 daler silvermynt.
19/11: 1 kvinna hängd på Nytorget 24 daler kopparmynt eller 8 daler silvermynt.

Den totala summan var 231 daler kopparmynt eller 77 daler silvermynt för detta år i Stockholm.

Innan det bar iväg till t. ex. avrättningsplatsen i Hammarby så brukade den dödsdömde erhålla sista supen på "Dödskrogen" Hamburg på Götagatan.

Uppgifterna är hämtade från boken Bakom galler, 1954 av Curt Falkenstam.

Läste att vid avrättningen i Gävle 1893 gällande Alftamorden 1892 var inte Dalmans äldste son närvarande.