Varför just tolv månader på´ett år?

Lite O/T, men...

Jag læste i tidningen igår att fr.o.m. næsta år så blir året ungefær 1 sekund længre! Detta p.g.a. att jorden roterar något långsammare. 1 sekund ær ju givetvis inte något som man lægger mærke till. Men om man ser allt som t.ex styrs av atom-ur (framfør allt GPS-sateliterna), så ær det en del som måste korrigeras.

Førsvisso en norsk tidning , men de ær væll ændå inte helt ute o snurrar iaf...

Svaret finns i mitt inlägg två steg upp här.


Året blir inte en sekund längre utan man lägger en skottsekund mellan åren. Du får det att låta som att alla år hädanefter kommer att vara en sekund längre. Så är inte fallet. Däremot roterar jorden hela tiden långsammare, men jag vet inte hur lång tid det är kvar innan man måste införa en skottsekund varje år.
GPS-tiden ändras också. Däremot finns det någon grej med GPS-tid som gör att den går ett par tiondelar före verklig tid. Hmm. kanske skall starta en ny tråd om det nån gång...

Du har redan fått svar på din fråga men jag måste ändå påpeka att månaderna eller längden på dessa avgör inte vad det är för väder - dina inlägg kan lätt tolkas som om du trodde det.

12.5 ggr på ett år... Den gör ett var på ungefär 29 dygn. 365/29 ~= 12.5
Alltså 12 hela varv... om man räknar den synodiska omlppstiden vilket är 29,53 dygn... Det är denna omloppstid månen har sedd från jorden.

Annars är det precis som du säger att månen gör drygt 13 varv på ett år i den sideriska omloppstiden.
Men min gissning är att på den tiden man bestämde detta observerade man bara 12 varv (den synodiska omloppstiden är den tid ett objekt (i detta fall månen) tycks ta för att göra ett varv runt( i detta fall jorden,) ett centrum från detta centrum(från jorden))och därför 12 månader,

Men däremot så går det 12 stjärntecken på ett år, dvs Solen passerar skenbart 12 stjärntecken (30,5 dygn i varje stjärntecken) under varje år. Därav kanske våra 12 "månader"?

Kan vara så, men jag tror dock inte det med tanke på att det heter "månad" vilket jag tror syftar på månen.

Maya-kalendern bygger på 13 månader á 28 dagar styck. Sedan har de en extradag, "Day Out of Time", för att få exakt 365 dagar. Denna kalender följde månen och hade varje veckodag på samma datum år efter år.

Alltså.

Givetvis är det månens fullmånar som bestämt stjärntecken och 60-bas-systemet, inte tvärtom.

Däremot är det ju inte något som hindrar att vi idag gör om detta.

T ex kan vi tänka oss ett år (365 dagar + 1 skottdag var fjärde år utom var 100:e år etc) delas upp enligt:

12 x 30 dagar = 360 dagar + fem "lösa" dagar ( typ 2 vid midsommar, midvinter, vårsolstånd, höstsolstånd, skottårsdagen kan ju läggas till vid midvinter)

Detta hade gjort att varje månad kunnat bestå av 5 veckor a 6 dagar.

Och därmed hade man haft samma kalender varje år.

Vilket hade varit praktiskt, men kanske lite trist.

Stökigheten med skottdagar och olika många dagar per månad osv skulle lätt kunna lösas genom att acceptera astronomiska fakta. De naturliga definitionerna för dygn, månad och år går inte jämnt upp med varandra. Alltså borde vi låta dem separera också i våra definitioner och använda dessa tre tidräkningar frikopplat.

ÅR
Låt årsräkningen fortgå som nu, 2006, 2007 osv men helt perfekt enligt jordevarven runt solen. Då behövs inga inskjutna skottsekunder, skottårsdagar vart fjärde år fast inställda skottårsdagar varje sekel utom vart fjärde undantaget millennierna eller vilka konstigheter som nu tillämpas. Årsskiften kommer alltså inte att inträffa vid midnatt, utan exakt när ett jordvarv är fullkomnat. Det kommer alltså att vandra ca 6 timmar varje år. I Sverige kommer vart fjärde nyår att infalla i midvinterns korta dagsljus.

MÅNADER
Men låt också månadsräkningen rulla på astronomiskt. Tiden mellan senaste och nästa fullmåne är månad ett. Fram till påföljande fullmåne har vi månad två osv. Om man inte vill använda löpnumren så kan man vid varje årsskifte nollställa månadens namn. Då behöver vi ett trettonde månadsnamn (vilket ju är hetl förträffligt eftersom systemets grundare då kan ansluta sig till vissa kejsare som föregått honom och få en månad uppkallad efter sig: Realizter eller Realizti eller helt enkelt Realizt?)

Den trettonde månaden huggs alltså av på nyårsskottet och januari börjar, även om det inte är fullmåne. Den trettonde månaden och januari blir därför (alltid) kortare än övriga månader. Dock kommer den trettonde månaden och januari att tillsammans alltid vara exakt lika långa som en av de övriga månaderna. Årsskiftet ska inte påverka månadens löpnummer.Dececmber och trettonde har samma månadsnummer, namnändringen anger bara om man avser delen före eller efter årsskiftet. Alla månader kan alltså behandlas som lika långa, vilket borde underlätta *).

Det finns inget problem med att ange vad som menas med t.ex. februari 2008 som också kunde skrivas M25 eftersom det är den 25:e månaden sen månadstidsräkningens start nu i januari 2005 (M1). Månadsnamnens säsongsindikation finns kvar. Den trettonde månaden kommer alltid att vara årets sista och januari årets första. De förblir klimatiska vintermånader med snö och så.

DYGN
Dygnen behandlas också astronomiskt. Vid astronomisk midnatt växlar man dygn 1 till dygn 2 osv löpande. Eftersom dygnen saknar individuella namn och rätt snabbt kommer upp i lite otympliga fyr- och femsiffriga löpnummer, så kan man på motsvarande sätt som månaderna ett-ställa dygnsnumret varje nyår.


*) I ekonomiska räntekalkyler räknar man slentrianmässigt ofta med att en månad har 30 dagar och att ett år har 360 dagar, se en färdig funktion för detta i Excel! Man räknar då räntebetalningar fel med 3% varannan månad (och hela 7% i februari). Om man levt på marignalen nån gång efter julruschen, så har man kanske märkt att lönen räcker bättre i februari. Lönen är nämligen hela 10,7% högre per dag än den var i januari och blir i mars! Det ÄR ett verkliget ekonomiskt problem, om än inte det allvarligaste genom tiderna precis.

Det finns ingen "verklig" tid, eller det finns snarare oändligt många "verkliga" tider. Varje föremål har, enligt relativitetsteorin, sin egen tid. Satelliternas tid går annorlunda jämfört med tiden på jordytan, detta måste man kompensera för. Det blir rätt stora fel annars, kilometervis tror jag bestämt.