Hoppa från högre än Golden gate bron utan svåra skador?

om du bryter ytspänningen och fyller vattnet med bubblor så slår du inte i lika hårt givetvis

jag har landat från 25 meter och det känns som man får ett piskrapp under fötterna och typ alla utstickande delar av kroppen, man lär även kunna rätta upp sig i luften och inte falla stel som en pinne, kommer du snett och landar på ryggen är det gonatt

Så vadå, du tror att gränsen ligger på 100 Meter där man typ dör oavsett hur man landar?

sa jag det?

Så skrev du

yes, jag sa ingenting om vart det går nån gräns, bara att om du hoppar 100 meter ner i vanligt vatten så överlever du inte.

Nä ok då går gränsen någonstans mellan 70 och 100 meter med din tes.

Vid fritt fall uppnås den sk terminalhastigheten ganska fort. För en kompakt kropp kan den ligga på 230-260 km/tim,Man brukar ange 195 km/tim (53 meter/sekund), för en människokropp. Detta gäller alltså på låg höjd. Terminalhastigheten står för den högsta hastighet en kropp kan falla genom luften och är beroende på luftmotståndet som dels bestäms av kroppens vikt (massa), form och luftens densitet.

Hoppar man ifrån hög höjd såsom Felix Baumgartner och Joseph Kittinger så kan man uppnå en terminalhastighet som är högre än ljudhastigheten, men det gäller bara så länge luften är tunn.

På extrem höjd är luften alltså extremt tunn.

Om Baumgartner eller Kittinger inte haft någon fallskärm så hade de träffat marken med terminalhastigheten på cirka 195 km/tim, eftersom deras höga hastighet skulle ha bromsats upp i de lägre luftlagrena som är tätare.

Men det är inte hastigheten som dödar utan det är G-krafterna. G-krafterna påverkar kroppen på en mängd sätt, och vävnader med olika densitet påverkas olika mycket. Det gör att vid gränsskikten mellan vävnaderna påfrestningarna blir större.

Vad som kan hända vid höga G-krafter:
Lungorna klappar ihop och krossas till mos, och utrymmet fylls med blod.
Urinblåsan kan spricka vilket kan sluta mycket illa. Alla ömtåliga vävnader kan börja blöda.

Kroppspulsådern kan slitas sönder vid tex aortabågen
Hjärtat kan stanna av stöten,
Uppstår det för mycket blödningar i kroppen så klarar lever och njurar inte av att omsätta det läckande blodet. Levern sviktar och det blir koma och sedan godnatt. Alternativt att det bildas för många blodproppar och det slutar ju vanligtvis mycket illa.

Bihålorna och området runt ögonen är ömtåligt, det finns inte mycket skyddande ben där så höga G-krafter kan innebära massiva blödningar i det området.

Om många ben bryts så blir likväl det mycket blod som börjar att läcka inne i kroppen, och kan ge leversvikt, som ibland inte kan hävas.
Blir leversvikten för svår sjunker njurfunktionen och medför permanenta hjärnskador

Ibland kan man inte "kirurgiskt laga" tex en trasig ryggkota om den spricker på vissa sätt utan mycket lång läketid, men det innebär oftast att patienten aldrig kan gå igen.

OBS - Det går inte att "träna sig" till att tåla höga G-tal. Man kan visserligen genomgå astronaut- och pilot-träning och tåla lite högre G-tal än medelmänniskan, men det är en liten ökning man kan uppnå då.
Löjligt liten för de stora G-tal som råder vid höghöjdsfall i vatten

Jag skulle vilja påstå att dessa som överlevt höga hopp ner i vatten bara haft en jäkligt stor portion tur.
Dessa vävnader kan inte bli starkare för att man skulle träna ofta på höga hopp.
Det enda man kan göra är att träna på tekniken
Vävnaderna inuti kroppen förblir lika svaga som förut oavsett hur du tränar.
En annan tänkbar skadeorsak vore att komma för långt ner under vattnet, den hastiga tryckförändringen i lungorna kan bli dödlig.

Kroppsskador som liknar skador av G-krafter kan uppstå av tex kraftiga tryckvågor utav explosioner

Skulle man då kunna klara ett höghöjdshopp med tex en sk G-Dräkt ?
- Nej en sådan dräkt har inte den funktionen och någon sådan dräkt lär aldrig gå att
uppfinna utan att den blev extremt stor och klumpig. Det är fysikens begränsningar, det bara är så

- Men faktiskt om människan var liten som tex en loppa kan man tåla mycket högre G-krafter, detta beror till en del
på att loppors "skelett" sitter utanpå, och de lär kunna klara typ 500 G

Sett ur ett rent materialtekniskt perspektiv så är loppan en enastående mekanisk konstruktion.

Om man skulle vilja göra ett riktig höghöjdshopp rakt ner i vattnet var skulle man göra det då ?
- Ja det närmsta stället är att bygga ett hopptorn med bassäng på Månen, Man borde tex kunna klara ett hopp ifrån betydligt högre höjd - detta på grund av att tyngdkraften på Månen är bara cirka 16 % av Jordens


Molntaket sett nedifrån ligger väl på cirka 2000 meters höjd vintertid, sommartid på 3000-6000 meter

Och jag hävdar att det inte finns en bestämd maxhastighet.
Dels på grund av alla människors olika vikt och form men också på grund av man har fortfarande inte satt ett rekord som bestått en längre tid.
Vidare så vill TS hoppa med fötterna först i "spiket", då gäller definitivt inte 195 km/h.


"Sett nedifrån"?
Va???
Så molnen ligger på olika höjd beroende på varifrån man ser molnen?
Det var nytt, du får utveckla det där.

Fungerar det på samma sätt med allt annat?
"Du är 1,70 om jag ser dig nedifrån, men du är 2 m om jag ser dig uppifrån"?

Moln kan ligga betydligt både högre och lägre än vad du skrev i båda årstiderna.
Jag gissar att du saxat det från någon sida och att det inte är din kunskap.

195 km/tim uppnås efter ett fritt fall på 450 meters höjd enligt försök av en människokropp,
Så en som ska dyka lär inte nå en sådan hög hastighet.
Ifrån 70 meters höjd så når du vattenytan efter 3,78 sekunder, och bryter vattenytan i hastigheten 37,06 meter / sekund eller 133,4 km/tim


Molntaket menade jag. Om du sysslar med fallskärmshoppning så kan du ju vara intresserad av att veta hur djupa molnen är. Idag 24 April ligger molnhöjden eller molntaket på Arlanda på 1676 meters höjd, djupet kan jag just nu inte leta fram.

Molnhöjden eller molntaket brukar ligga högre sommartid

Han har pratat om 270m också (eller vad det nu var) någon/några sidor bak.


Du pratar om dig själv när det gäller molnen.
Vilket är det du vill prata om?
Molnbas är den undre "kanten" av molnet.
Molnovansida/molntopp är höjden där molnet tar slut.
Molnbas läser man av i metar/taf.
Molnovansida står i lhp.
Eller så kollar man swc om man vill se molnets spridning grafiskt.
Jo jag kan väder och moln, jag har utvecklat en webbsida för just det där.

Det är fortfarande inte relevant vilken årstid det är för molnen.
Ja generellt finns det lite sanning i det men ett moln kan ha en bas på 30 m och en ovansida på 10+ km.

Och det är av just den anledningen jag frågade TS om molnhöjden.
Han skrev typ "under molnen har man en hastighet av 200-270 km/h" eller något liknande.
Skillnaden mellan 10 km och 30 m är ganska stor.

Hur högt har du TS, hoppat från ner i vatten då? eftersom du är så intresserad av detta?

Då jag har ansträngd ekonomi nu är det relevant vad ett sådant hopp kan inbringa men jag är även intresserad av "sporten". Har ej mätt så noga faktiskt.