2016-12-13, 21:12
  #13
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Jag vet inte riktigt hur jag ska hålla mig till den här frågan. Är det inte uppenbart att symbolspråket handlar om symbolerna och inget annat.

Hur tänker du?
Se inlägget ovan: (FB) Kan man beskriva något fullständigt med symboler?
Citera
2016-12-13, 21:31
  #14
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Jag förstår dina invändningar och jag håller med om många saker. Exempelvis att använda sig av värdeord utan att definiera vad som ska anses värdefullt. Men jag skulle vilja hävda att jag inte gör ett category mistake ("a property is ascribed to a thing that could not possibly have that property") här, utan att jag helt enkelt inte formulerat mig tillräckligt bra. Category mistakes är också godtyckliga med tanke på att de beror på hur man definierar egenskaperna hos föremål. Förtydliga gärna vad du menar med category mistakes om jag missuppfattat beskrivningen i länken. Om jag gör följande definition

så innebär det inte att det är en definition som stämmer väl överens med alla föremål som är allmänt vedertagna som soffor. Hundar har fyra ben men anses sällan vara soffor. Min poäng är att det en soffa skulle kunna ha andra egenskaper (läs definieras annorlunda) men en ny definition och de egenskaper man tillskriver en soffa behöver inte nödvändigtvis sammanfalla med den tidigare definitionen. Frågan om category mistakes förflyttas då till om egenskaper är något inneboende hos föremål eller någonting som tillskrivs föremålen först efter att man definierat dem.

Ett försök till struktur
(1) Antagande. Antag att alla objekt har inneboende egenskaper oberoende av hur objekten är definierade.
(2) Definition. Definiera fullständighet som ett mått på hur väl en definition överensstämmer med objektets inneboende egenskaper. Allt som inte är fullständigt är ofullständigt. Om alla inneboende egenskaper inte täcks in av definitionen är definitionen således ofullständig.
(3) Definition. Ju fler inneboende egenskaper som täcks in av definitionen, desto bättre eller mer fullständig är definitionen. Ju färre inneboende egenskaper som täcks in av definitionen, desto sämre eller mindre fullständig är definitionen.

Exempel: Antag att ett objekt, hunden, har precis de inneboende egenskaperna H = {djur, brun, skäller} men en definition av hund ges av: D(H) = "Det som skäller är en hund". Det innebär att definitionen är ofullständig. Däremot är definitionen D2(H) = "Allt som är ett djur, är brunt och skäller är en hund" fullständig och även mer fullständig än D(H).

Med detta som bakgrund formulerar jag om frågorna i trådstarten:
  • Kan man redan innan man ställer upp en definition avgöra om definitionen är mer eller mindre fullständig? Kräver det inte vetskap om allt som definierar objektet som ska definieras?
  • Gör nu en analogi till axiomet i trådstarten. Måste vi inte veta allt om de objekt som ska definieras för att kunna avgöra om det är den bästa definitionen eller inte? Således, kan vi vara säkra på att fullständig existensialitet råder när definitionen är uppfylld?
  • Är symbolspråket tillräckligt för att fullständigt kunna beskriva alla de inneboende egenskaper som ett objekt har? Kan vi försäkra oss om detta? Om ja, hur?

Vad du är ute efter är klarare efter ovanstående inlägg. Tycker jag iallafall. Men i så fall är ett category error rätt träffande, men det är oviktigt. Jag uppfattade nämligen trådstarten som en diskusison om formell logik, och om satslogik och predikatlogik inte räcker, så kunde man utöka med modallogik för att hantera sådant som "fullständig".

Men en formell logik är just abstraherande, och när man väl har den logiska strukturen så är 'innehållet' irrelevant.

Vad du diskuterar är dock vad jag kan se ett helt annat ämne, nämligen taxonomi. Ett ämne som är rätt försummat i svenska skolor för övrigt.

" Hundar har fyra ben men anses sällan vara soffor." Det är denna form av problem som en av pionjärerna inom taxonomi, Aristoteles, hanterade genom att tala om differentia specifica.
https://en.wikipedia.org/wiki/Genus%...tia_definition (jag bara ger länken som en startpunkt för intresserade, har inte läst den)
Citera
2016-12-13, 21:45
  #15
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Vad du är ute efter är klarare efter ovanstående inlägg. Tycker jag iallafall. Men i så fall är ett category error rätt träffande, men det är oviktigt. Jag uppfattade nämligen trådstarten som en diskusison om formell logik, och om satslogik och predikatlogik inte räcker, så kunde man utöka med modallogik för att hantera sådant som "fullständig".

Men en formell logik är just abstraherande, och när man väl har den logiska strukturen så är 'innehållet' irrelevant.

Vad du diskuterar är dock vad jag kan se ett helt annat ämne, nämligen taxonomi. Ett ämne som är rätt försummat i svenska skolor för övrigt.

" Hundar har fyra ben men anses sällan vara soffor." Det är denna form av problem som en av pionjärerna inom taxonomi, Aristoteles, hanterade genom att tala om differentia specifica.
https://en.wikipedia.org/wiki/Genus%...tia_definition (jag bara ger länken som en startpunkt för intresserade, har inte läst den)
Kul att du förstod exakt vad jag ville förmedla. Tack för länken!

Citat:
Ursprungligen postat av BaalZeBub
Men en formell logik är just abstraherande, och när man väl har den logiska strukturen så är 'innehållet' irrelevant.
Jag kan tycka att det är lite konstigt att ha detta förhållningssätt. Det känns som att man medvetet kan gå miste om värdefull information som finnas i objekt. Jag förstår att det rent praktiskt är nyttigt att ha detta förhållningssätt, men det känns samtidigt som att det finns utrymme för förbättring.

En annan anknytande fråga är väl om det endast är objektets egenskaper som definierar objektet eller om det finns något mer. Exempelvis kan man från ett ontologiskt perspektiv fråga sig om levande ting existerar på samma sätt som döda ting eller om det är möjligt att göra en distinktion i naturen av tingens varande.
Citera
2016-12-13, 22:04
  #16
Medlem
BaalZeBubs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Kul att du förstod exakt vad jag ville förmedla. Tack för länken!

Jag kan tycka att det är lite konstigt att ha detta förhållningssätt. Det känns som att man medvetet kan gå miste om värdefull information som finnas i objekt. Jag förstår att det rent praktiskt är nyttigt att ha detta förhållningssätt, men det känns samtidigt som att det finns utrymme för förbättring.

En annan anknytande fråga är väl om det endast är objektets egenskaper som definierar objektet eller om det finns något mer. Exempelvis kan man från ett ontologiskt perspektiv fråga sig om levande ting existerar på samma sätt som döda ting eller om det är möjligt att göra en distinktion i naturen av tingens varande.

Man kan utgå från att det finns mer. Mycket mer.

Ta klassisk geometri. Det bygger på primitiva begrepp som inte alls är definierade. Sedan har vi axiom. Det är just kraften i geometrin att den på detta sätt enbart beskriver struktur. Inte vad som har struktur, eller vad det i övrigt kan ha för egenskaper.

Detta är också ett vanligt sätt att behandla vetenskapliga teorier. Egentligen är ju en vetenskaplig teori skapat i ett visst sammanhang. Den avser att behandla en viss 'verklighet', den hör ihop med en tradition där man använder viss slags experiment och mäter vissa storheter. Men ofta bortser man från allt detta, och anger t ex som Maxwells teori om elektromagnetism som några ekvationer.

Efter Maxwell har många funnit användning för Maxwells ekvationer i helt andra sammanhang, och det händer då att man säger att man tillämpar hans teori. Teorin har alltså blivit helt abstrakt, fått vingar och landar inom hela andra områden.

Teorin har dessutom blivit abstraherad från själva ekvationerna. Detsamma gäller Einsteins teorier. Man tar fram helt nya formuleringar. Någon kommer på en ny teori, formulerad med annan matematik, men man säger generöst att den är ekvivalent med den gamla.

Exempel:
https://en.wikipedia.org/wiki/Maxwell's_equations#Alternative_formulations

En teori som har lyckats så bra att den inte behöver ett spår av 'något mer' är enligt många kvantfysiken. Det uttrycks som att den inte har några dolda variabler.
https://en.wikipedia.org/wiki/Bell%27s_theorem
Det är en omfattande diskussion där många anser att det borde finnas 'något mer'
https://en.wikipedia.org/wiki/Hidden_variable_theory

Slutligen den ontologiska, epistemologiska och xxxlogiska ståndpunken att det inte finns något mer än struktur över huvud taget.
https://en.wikipedia.org/wiki/Our_Mathematical_Universe
Citera
2016-12-13, 22:08
  #17
Medlem
Räknar ni med vid vilken tid symbolen sattes i symbolens värde?
För det här med spacetime ni vet...
Inget är exakt samma om det inte sägs på exakt samma plats och tid.

A är inte A för det skiljer i plats och tid.
Det första A är på en helt annan plats och tid än det andra A.
Vilket faktiskt spelar roll i totalen.
Fast ni kanske inte bryr er om plats och tid.
Då är det ju bara att köra på.

Bara en notis.

*oops, tänkte inte på det*
__________________
Senast redigerad av ivanivan 2016-12-13 kl. 22:19.
Citera
2016-12-13, 22:38
  #18
Medlem
Förklara det du Adolf.
Du har ju koll på vad som är möjligt.
Citera
2016-12-13, 23:02
  #19
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ivanivan
Förklara det du Adolf.
Du har ju koll på vad som är möjligt.

Citat:
Ursprungligen postat av ivanivan
Räknar ni med vid vilken tid symbolen sattes i symbolens värde?
För det här med spacetime ni vet...
Inget är exakt samma om det inte sägs på exakt samma plats och tid.

A är inte A för det skiljer i plats och tid.
Det första A är på en helt annan plats och tid än det andra A.
Vilket faktiskt spelar roll i totalen.
Fast ni kanske inte bryr er om plats och tid.
Då är det ju bara att köra på.

Bara en notis.

*oops, tänkte inte på det*
Du framställer mig som någon slags besserwisser, så jag antar att jag får försöka leva upp till din föreställning. Det här med samtidighet är inte helt självklart. En händelse definieras i relativitetsteori av dess plats i rummet och tiden. Tid och rum är relativa. Fixa referenspunkter (inertialsystem) kan väljas godtyckligt. Med andra ord, fixa referenspunkter finns inte och när och var en händelse inträffar beror på från vilken plats i rumtiden man betraktar den.

En sak kan man i varje fall vara säker på, och det är att händelserna inte kan vara samma om de sker utanför någon av händelsernas ljuskon. Det är inte möjligt.
Citera
2016-12-13, 23:05
  #20
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Du framställer mig som någon slags besserwisser, så jag antar att jag får försöka leva upp till din föreställning. Det här med samtidighet är inte helt självklart. En händelse definieras i relativitetsteori av dess plats i rummet och tiden. Tid och rum är relativa. Fixa referenspunkter (inertialsystem) kan väljas godtyckligt. Med andra ord, fixa referenspunkter finns inte och när och var en händelse inträffar beror på från vilken plats i rumtiden man betraktar den.

En sak kan man i varje fall vara säker på, och det är att händelserna inte kan vara samma om de sker utanför någon av händelsernas ljuskon. Det är inte möjligt.

Det är kul att utmåla och påpeka saker.
Det är ju så enkelt.

Kan en uppfunnen symbol vara på exakt (100%) samma sätt efter att den blivit uppfunnen?

Nej. Symbolen speglas i världen den används och världen är ständigt i rörelse.
Så den kan enbart vara väldigt väldigt lik den andra symbolen.
Men aldrig densamma.
__________________
Senast redigerad av ivanivan 2016-12-13 kl. 23:10.
Citera
2016-12-13, 23:11
  #21
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ivanivan
Det är kul att utmåla och påpeka saker.
Det är ju så enkelt.

Kan en uppfunnen symbol användas på exakt (100%) samma sätt som när den blev uppfunnen?
Det beror på hur symbolen är definierad, hur väldefinierad den är och hur definitionen tolkas av den som ska använda symbolen antar jag.

£ = {alla symboler, inklusive £ själv, som ivanivan aldrig någonsin kommer att kunna använda korrekt eller förstå innebörden av} kommer du exempelvis aldrig kunna använda korrekt, eftersom den är definierad så.

Edit: Fast £ är rekursivt definierad (syftar på sig själv i sin definition) så jag antar att den inte är särskilt väldefinierad.
Citera
2016-12-13, 23:12
  #22
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Det beror på hur symbolen är definierad, hur väldefinierad den är och hur definitionen tolkas av den som ska använda symbolen antar jag.

£ = {alla symboler, inklusive £ själv, som ivanivan aldrig någonsin kommer att kunna använda korrekt eller förstå innebörden av} kommer du exempelvis aldrig kunna använda korrekt, eftersom den är definierad så.

Eftersom allting alltid är i rörelse så kommer £ aldrig vara som första £.
Väldigt likt, men inte samma.
Det fanns bara en riktig tidpunkt för £.
Och det är inte nu.

Jag har ingen aning om dess betydelse nej.
Jag använde ctrl-c/v för att skriva det.
__________________
Senast redigerad av ivanivan 2016-12-13 kl. 23:20.
Citera
2016-12-14, 08:51
  #23
Medlem
Illuminati4Reals avatar
Ska man förvissa och försäkra sig om att man förstått en domän? Efter övertygelse måste det vara självklart isåfall.
__________________
Senast redigerad av Illuminati4Real 2016-12-14 kl. 08:56.
Citera
2016-12-15, 22:31
  #24
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Illuminati4Real
Ska man förvissa och försäkra sig om att man förstått en domän? Efter övertygelse måste det vara självklart isåfall.
Vad menar du med domän i det här fallet?

Du inser att det kanske kan uppstå en viss diskrepans mellan de egenskaper som man betecknar ett objekt med och de egenskaper som ett objekt faktiskt har? Jag förstår inte riktigt på vilket sätt du menar att det är självklart efter övertygelse. Kan du på något sätt bekräfta att din definition av ett objekt är fullständig?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in