den liberala arvtagaren

Det verkligt intressant i den här frågan är hur högerkackerlackorna historiskt har spelat en roll. Läser man bara lite historia, så flyger huvuden av, och jag är övertygad om att hälften av kungens jobb var att hugga huvudet av konkurrenter, den andra var att hugga huvudet av idioter - de finniga flötskallar som idag endast presterar brösttrummande bil- och båtåkande - kombinerat med geografisk tillfällighet, hör till idioterna. De är landsförrädare, inte för att de kan, utan för att de "vill".

Det är knappast så att en penningstinn latrintunna någonsin varit mänskligt lämplig bara för att dess röst av pengarna blivit högljudd.

Kan man med stryk inte lära hundjäveln att sluta skita på golvet...hejdå.

Som sagt, hälften av kungens jobb var att hugga huvudet av idioter. Det bästa vore, om man som Nero ville, kunde sätta alla deras förrädiska och sfäriskt efterblivna huvuden på en och samma hals.

kritiken är väl inte sosse egentligen och riktar sig inte till merparten som ärver företag och kör vidare och har studerat/jobbat för att göra det.

det är väl mer räkmacka gruppen som kritiseras?

vet att jag kollade på en dokumentär om rika familjer. mycket trustfunds osv men de flesta hade väldigt stränga krav, utbildning, karriär och inte direkt tillgång till rena pengar förrens en viss ålder.

en familj hade ett mer vidlyftigt krav att de skulle satsa på något och lyckas, bara de gjorde det så behövde de aldrig fundera på pengar, någon blev läkare en landslaget i fäktning osv

Arv kan man förhålla sig till lite som an vill, men där får liberalisterna som vurmar för arvet aldrig, aldrig, aldrig prata "individen", "frukterna av sitt eget arbete" eller liknande. Arv är en strängt kollektivistisk medelhavskonstruktion. Som enbart syftar till att just låta vissa slippa åttatillfem. Den enda hållning som gynnar individen är att alla börjar från scratch och är sin egen lyckas smed. En individualistisk, germansk hållning. Vad det är för idioter till människor som klemar bort sina ungar... De som själva växt upp i det. Låt oss kalla dem "konservativa". Lev upp dina pengar! Tror du på individen, eller?

Med ett fritt bankväsende d.v.s. ett stort antal mindre banker blir det omöjligt att säkra abnorma tillgångar skapade i en kapitalistisk ekonomi, stora arv blir värdelösa. Det är inte märkligt egentligen, en fri ekonomi socialiseras av sig själv, artificiellt skapade rikedomar försvinner.

Vill göra ett tillägg till mitt senaste inlägg - jag säger inte att det kollektivistiska som arv står för behöver vara något av ondo. En väl fungerande familj är en stabil grund för alla att stå på. Säger inte ens något om de förmögna familjerna. Man mäste erkänna att många stora gärningar till gagn för mänskligheten kommer av liv utan bekymmer för uppehälle och oss vanligas mödor. Men ur ett individualistiskt perspektiv, som liberalisterna ofta vurmar för, är arvet en stor hämsko.

Fick man drömma... Skulle de bäst dugliga, geniala och hårt arbetande barnen - oavsett bakgrund - få de här liven utan de valiga mödorna. Kanske i Singapore? Sverige är väl inte heller uruselt ur det perspektivet. Vad det gäller är att påminna de bortskämda om att de är bortskämda. Och sig själv.

Delar uppfattningen att majoriteten födda till position/rikedom är mer ett hinder för utvecklingen än en tillgång, skillnaden är att förfadern(mamman) byggde sin position/rikedom genom vara en tillgång för samhälle och utveckling avkomman är som sagt mest ett tärande hinder mot framtiden.

Skådisen Paul Newman ansåg hans arv skulle återbördas till USA så att andra kan för möjligheten till den amerikanska drömmen likt han fick, hans barn fick nöja sig med den bättre starten i livet han givit dem därefter var det upp till dem göra något av sina egna liv.

Så tyckte Paul Newman anhängare av utveckling och vän av framtiden.

Man kan väl tycka vad man vill om hur folk hanterar sina pengar, men till syvende och sist är det ingenting man har att göra med.

Jag tycker att frågan är fel ställd! Det är inte arv det är frågan om, utan rätten att göra vad man vill med sina tillgångar!
Vill man ge dem till sina eventuellt värdelösa barn ska man få göra det! Vill man skänka pengarna till ett hem för föräldralösa katter ska man få göra det!
Nuvarande Svenska system med bröstarvingar(?) är dock riktigt vidrigt!

Problemet är väl: om förträffliga egenskaper ärvs random, hur avgör man vilket som är förträffliga egenskaper? Då människan är självupptagen, blir svaret att det är den som är jag.

Man skulle väl kunna tänka sig något tillstånd som leder till en form av ackumulation, men bevarandet av denna kommer alltid falla utanför detta tillstånd.

Det är också därför all form av nyliberalism är en form av stofilt hyckleri. Man tänker hypotetiskt försvar kring en djuriskt etablerad hierarki.

Tidigare poster har rätt. Krusiga peruker var historiskt tidigare tecken på att man var lyckad. Nyliberalismen flyttar bara fokus från peruk till beteende - samma resultat.

Nyliberalism är tarvliga ursäkter för socialt och intellektuellt misslyckade kackerlackors översittarböjelser.

Det riktigt intressanta är inte hur diverse ressentimenta kackerlackor har lyckats övertyga sig själva att deras översittartendenser är något mer än lyckan att ha blivit utpressad ur rätt fitta. Det intressanta är hur juderiet har lyckats använda detta sociala faktum för att skapa vår moderna demokrati.

Det är ingen tillfällighet att den moderna högern och vänstern är pressade ur samma den socialt utklädda tattarens villkor.

Jag vet att jag flyger över den mentala förmågan hos allt pengasug och social prostitution här, men goyim är goyim för att juden äger kanalerna att premiera utvald goyim. Och det är varken mer eller mindre av vad de liberala kackerlackorna här har gjort till guldkalv och piedestal.

Det är inte för inte att Flashback placerar nationell självbevarelsedrift med nazismen, då de är en bunt av socialt ressentimenta loosers från det rationellt sociala rövlaparkvarteret.

En kackerlacka som mer ägnar sig åt att "höra till", är mer politiskt köpkraftig och lämpad som förrädare, oavsett om det är sadism (höger) eller av socialt ressentiment (vänster) - det är det som gör de politiska kackerlackorna gemensamma, bara det att de inte har förmåga att formulera denna intersektionella politiska ideologi.

Har någon liberal någon invändning mot min analys?

Seriöst grabbar, ni hör bara till samma skabbiga form av sociala lämplighet som antirasisterna utgör idag, bara det att era enfaldiga käftar råkar fylla en sämre funktion när man vill plundra välfärdsstaten. Egentligen är inte nyliberalen en motståndare till det socialistiska blatteriet, det är bara en politisk konkurrent av vem och vilket ärende som förtjänar vinstuttag.

Fast det lär nog varken nominierad 80-iq blatteälskare eller 70-iq översittare utan social relevans förstå...