Citat:
Ursprungligen postat av
Frihetsministeriet
Frågan är om det ens kommer ske, för jag tror ändå om det nu kommer bli så att kulturen blir höger och nationalistisk så kommer det nog ta ett tag och det kommer typ behöva bli som i en diktatur för att man på riktigt ska klara av att genomföra dessa reformer inom de närmaste åren åtminstone.
Men som andra har påpekat: Den primära konsumenten av finkultur och mer "avancerade" former av populärkultur är ju primärt vänster i Sverige. Det är ju bara att kolla på hur lite människor inom denna grupp i samhället som är Moderater just nu, och då får man ju en bild av hur jävla långsökt det är att kulturetablissemanget skulle bli högernationalistiskt inom närmaste framtid. Sen om SD skulle ta över imorgon och få en stor procentenhet, så betyder det ju inte heller att någon egentligen kommer förändras speciellt mycket om de inte sätter ner foten och det blir som i Polen eller Ryssland (men även där finns ju vänstern fortfarande närvarande i kulturen).
Bara för att Trump har blivit president i USA så betyder det ju inte att vänsterns grepp om kulturen har upphört, och samma sak när Bush Sr, Bush Jr, eller Reagan tog makten, så var fortfarande konstvärlden Vänster. Det bästa hoppet alternativhögern har är ju ifall SD får majoritet och börjar krossa kulturetablissemanget en efter en under tvivelaktiga och auktoritära förhållanden, och de måste ju i princip göra inskränkningar på yttrandefriheten (fast åt motsatta hållet) som PK-kulturetablissemanget har idag. För även om SD blir största parti så kommer alla vänsterkonstnärer och deras vänsterideologiska konstkonsumenter törsta efter vänsterorienterad konst som är kritisk mot makten.
Det enda gången det kan ske utan radikala och auktoritära reformer är ifall man får kulturvärlden en efter en att långsamt konvertera till högerideologi, och det kommer ta en väldigt lång tid. För själva grejen är den att den människoarketyp som konsumerar finkonst på riktigt är sällan höger och nationalistisk i dagens Sverige (åtminstone inte offentligt).
Människor som är höger och nationalister har i stor utsträckning en motbjudande populistisk inställning till konst som är väldigt fixerad vid vad som är mest populärt och vad som säljer bäst, vilket i sin tur är i princip omöjligt att applicera på äkta finkultur. Om dessa människor får bestämma över kulturen så kan jag lova dig att det kommer bli lika dystopiskt som i filmen Idiocracy, för de är inte intresserade utav finkultur egentligen, och den kärlek som de har för klassisk konst är väldigt ytlig och artificiell. De värderar nämligen konstverk efter teknisk skicklighet och hur realistiskt det är framför känsloupplevelse de får utav verken, vilket i sin tur gör att deras relation till konsten är ofta densamma som om de kollar på en fin bil eller snygg kvinna.
Nu är jag själv politiskt neutral, men jag sympatiserar mer med högerpopulism i dagens samhälle än med vänstern, men om det är något jag fullkomligt avskyr så är det den populistiska kultursynen, och jag hoppas verkligen inte att man tar över konstvärlden med auktoritära principer, utan låter kulturvärlden långsamt förändras åt höger av sig själv.
Men dock så tror jag ändå att det håller på att smyga sig fram nu, på samma sätt som vänstern började långsamt ta över kulturvärlden under början av 1900-talet, och jag tror det är väldigt stor sannolikhet att det kommer förändras.
Du gör ett vanligt misstag när du blandar ihop nån slags "konservatism" med SD.
För det är inte samma saker.
Sen gör du ett annat misstag också när du det som "många gillar" nödvändigtvis måste vara av uruselt konstnärligt värde.
Det är inte sant det heller.
Dvs en mer "konservativt hållen" kultursyn handlar om de traditionella konstnärliga värdena såsom estetik, harmoni, skönhet, kvalitet, skicklighet (dvs som tex hantverksskicklighet).
och detta är värden som "de många" också förmår att uppskatta - väldigt mycket. I stort sett "instinktivt" bör man väl också säga. I synnerhet då dessa ämnen, dessa faktorer är av allmänmänsklig karaktär.
Det är också därför som sk "modern konst" (och i synnerhet det som faller inom begreppet "postmodernism") verkligen Inte uppskattas av "de många".
Snarare tvärtom så finns det ett utbrett och högst levande Motstånd mot "modern konst."
Motståndet kan du tex se i de eviga protesterna mot i stort sett All nutida, arkitektur. Det finns inte många som klarar av att ta till sig de nybyggda "lådorna."
och både arkitekterna, liksom stadsplanerarna och politikerna ÄR klart medvetna om detta, men de bryr sig inte.
Det blir istället höga och ljudliga protester (inom arkitektkåren, bland politikerna och stadsplanerarna) så fort etyt nybygge som bejakar de mer "traditionella värdena" dyker upp - och då hotar status quo.
Även inom bildkonsten, måleriet osv, finns det inga tvivel om var den folkliga smaken finns någonstans.
Se tex på konstnären Lars Lerin och den enorma popularitet han har fått.
Ändå målar han i enlighet med de traditionella konstnärliga värdena. Faktiskt t.o.m. väldigt nära det som brukar kallas "nationalromantik".
Hans popularitet gav honom en plats på självaste SVT - som bara gjorde honom ännu mer populär och kan väl idag kallas folkkär.
---
Det är en väldigt Liten, men väldigt mäktig, grupp av "grindvakter" som kan kallas "kultureliten."
De bestämmer vem, och vad, som få uppmärksamhet och inte.
De gör sina val helt oberoende av vad "de många" tycker om det.
Ett exempel kan vara hur två arkitekter i ett kulturprogram på SVT pratade om den moderna arkitekturen, och varför ingen uppskattade den.
De förklarade att det beror på att folket inte hade "rätt kunskap."
De menade att det krävdes "rätt utbildning" för att kunna uppskatta modern arkitektur (så som den svenska moderna arkitekturen ser ut alltså).
Men den "kunskapen", den "utbildningen" hade inget med de traditionella konstnärliga värden jag här ovan beskrivit att göra.
Dvs det hade inte med "estetik, harmoni, skönhet, kvalitet, skicklighet", att göra - utan det hade Bara att göra med en "förståelse för den konstteoretiska teorin" som "huset anknyter till."
Det är alltså en filosofisk-teoretisk diskussion åskådaren ska sätta in sig i, för att kunna uppskatta det slutgiltiga verket.
Tex i stil med - "Åh, titta hur arkitekten lämnade betongytorna helt bara, vilken underbar blinkning till dekonstruktionismen." ... etc ...
---
Modern konst är alltså idag inget annat än filosofiskt nagelskådande. Där allt centreras kring upphovsmannens teori-filosofiska beröringspunkter och anknytningar Men inget alls handlar om Hur själva Verket "ser ut".
Men "folket", "de många", de - vi - har fortfarande samma förmåga att uppskatta det som är vackert som vi alltid har haft, vi förmår fortfarande känna igen, och uppskatta, den hantverksskicklighet som ligger bakom ett verk.
och vi känner stor dragning till det - fortfarande.
Det betyder alltså att det faktiskt fortfarande finns kvar en Publik.
Det finns alltså fortfarande en marknad.
och efterfrågan är stor.
---
Det är med andra ord de sk "Grindvakterna" som måste bort.
Så länge "kultureliten" fortfarande har all makt (över både media och gallerierna, osv) så kommer emellertid inget att förändras.
Så om en "motrörelse" ska kunna få fotfäste så krävs det andra medium.
Tex sk alternativmedia som tar kulturfrågorna på allvar.
Även ett större samarbete mellan amatörgallerister - som kan både identifiera, och sen ställa ut, lovande konstnärer (som anammar de traditionella konstnärliga värdena).
och såklart samma med musiken - det behövs samarbete mellan såna som kan erbjuda plattformar.