Har du känt dig utvald? [Utvald av ett högre väsen? Diagnos?]/Mod

Har du känt sig speciellt utvald? Och om du känt dig utvald, hur blev utfallet då?
Visade det sig att du var utvald eller blev du bevisad motsatsen?

Och ni som känt er utvalda, har ni någon psykisk diagnos? Och vilken etnicitet har ni?

Lite osäker på vad för slags situation du beskriver. Jag har känt mig utvald i reaktion till att ha blivit utvald. Inga diagnoser, etniskt svensk, antar jag.

Menar du inskits-ahaa!-utvald, typ "Så måste det vara, jag ser det klart nu: Det är JAG som är spaghetti-monstrets sanne budbärare och profet!" I så fall är diagnosen psykiskt sjuk, och etniciteten ovidkommande.

Eller menar du verklighets-utvald, typ "Där ser man: Jag fick jobbet/tjejen/priset, fan vad bra jag måste vara!". I detta fall är diagnosen frisk, och etniciteten ovidkommande här med.

[quote=AndersM79|59138808]Menar du inskits-ahaa!-utvald, typ "Så måste det vara, jag ser det klart nu: Det är JAG som är spaghetti-monstrets sanne budbärare och profet!" I så fall är diagnosen psykiskt sjuk, och etniciteten ovidkommande.

Precis så! Som att du är spirituellt utvald och satt till världen för att göra en förändring eller dylikt.
Att "gud" lever i dina ådror typ

[quote=teegs|59145653]
Well ärligt talat så får folk den idén av kundalini som var på riktigt, sen om de som varit profeter som fått anhängare ala life of Brian och sen skapat religioner varit låsta i den fasen och haft hubris kanske låter rimligt.

Som den där skiten folk får av reiki och yoga, det kan göra de får en slags mani där de tror de är Jesus i princip.

Människor som är inne på psykologi borde verkligen inte vara allt för bullshit-scannande mot spiritualism för psykologi leder mot och kommer av spiritualism - så att stämpla div fenomen som hör till spiritualism som psykisk sjukdom som ett sätt att känna man har koll på något över ens nuvarande nivå är otroligt korkat.

Nej. Jag instämmer med yggdrazil, fast jag har dock diagnoser. Annars tror jag det kan vara bra att mänskor känner sig lite utvalda. Finns iaf inget som säger att det måste vara negativt eller destruktivt(även om dessa båda såklart kan ses omvänt som positivt och konstruktivt). Kan säkert fungera som ett inre kall för vissa att drivas av, så länge det känns äkta.

Känt mig utvald. Ja. Diagnos schizofreni. Etnicitet ej viktigt i sammanhanget.

Det där utvalda är ett sjukdomssymptom. Självklart är alla människor normalt i behov av uppmärksamhet för deras person men nej, det är befängt att uppleva sig som utvald då det inte finns något skäl för att inte varenda kotte i världen skulle vara det samtidigt.

Inlägget ovan kort om schizofreni var mycket bra. Så tydligt talande.

Som jag skrivit i många inlägg tidigare så har jag varit nära psykos förr om än i mycket kortare episoder och fick helt plötsligt under ett sådant sammanbrott en uppenbarelse inom mig att jag skulle resa över världen som utvald och predika godhet och att jag inte fick tala med "dem" om uppdraget av att vara utvald. Jag höll allvarligt på att dö av garv för även om min psykosepisod höll på att explodera omkring mig av obetydliga sammanträffanden som förstorades medan hjärnan min snubblade omkring, var jag mycket hatisk inombords och hade så varit över lång tid. Definitivt inte den första individen att tilldelas uppdrag om att frälsa världen med ord om kärlek, godhet och liknande. De dygnen var jag rätt dålig men inte tillräckligt för att inse det absurda i att inte ens tilldelas en resväg eller att som någon som hatade hela världen plötsligt skulle tilldelas någon form av uppgift att vända mänskligheten mot det goda. Kan inte förklara psykoskänslan men eufori är nog det närmaste, det är hjärnan som börjar fucka ur och oreglerat sprutar omkring sina signalsubstanser och felkopplar information.

Detta har jag aldrig tappat förmågan att inse men jag tycker att det är mycket viktigt att förstå att det är tecken på antingen stress eller insjuknande (skov av bipoläritet, schizofreni o dylikt men kan även ha fysiskt grundade orsaker)

Känslan må vara stark men förståndet måste vara starkare för det kanske bara finns en segrare av dem båda. Varför skulle en person vara av särskild betydelse? Vad hos den skulle göra den mer? Om vi tänker oss en högre makt. Skulle en gud älska någon mer än andra? Är inte det en mänsklig känsla? Vad människan åtrår och ser som speciellt, är det detsamma som en gud skulle göra? Intelligens? skönhet? socialt uppskattade personlighetsdrag? Skulle en gud välja mellan människor som en irriterad förälder omfamnar favoritbarnet och knuffar bort det krävande av ilska? Eller välja det ilskna för att det omhuldade har uppträtt illa och låta det arga barnet skada det mer förnöjsamma av hämnd? Alla resonemang är mycket världsliga. Skulle en gud förakta den dumme och sätta den intelligenta över? Säga att vissa brott är ursäktbara och andra oförlåtliga? En galen hund, är den verkligen kapabel att handla annorlunda? Man kan fortsätta i en evighet men alla sunda resonemang inför varför människor inte väljs ut finns där om man prövar dem.

Sedan finns andra "utvalda" människor. Narcissistiskt lagda människor som tycker att de är speciella (gissar lite på att narcissim kan bidra till psykotiska sammanbrott hos individer) och ska ha särskilda förmåner pga av sådant de anser gör dem mer betydelsefulla än dem som inte har det i deras värld överdimensionerade betydande, som just de tilldelats. Psykopater som inte bryr sig om andra. Histrioniskt lagda individer som spelar upp sina draman för publiken omkring dem. Borderliners som tror på den särskilda relationen över alla andra. Autisternas magiska tänkanden.

Ja alla dessa människor som känner sig mer utvalda än andra och alla de där som bara ser sig som betydelsefulla lite lagom för att de råkats föda i jagets perspektiv och ser allt ur den egna blicken och inte insjuknat under destruktiva psykiska sjukdomar som invaggat dem i känslor av mindervärde eller värdelöshet.

Skulle en av dem ha rätt och alla de övriga fel? Befängt! Ingen människa står över den andre i sitt värde. Det finns inga människor som är utvalda. Vad för kraft skulle välja lidanden omöjliga att ta sig ur för miljontals människor över hela världen som "prövningar" och låta förövare och onda människor leva gott? Eller påstå att alla i den grupp som lever gott skulle vara fördömda eller skyldiga till brott pga av att de inte farit ut för livets baksidor? Man förstår inte människan och hennes varianter om man tror att det är svart eller vitt, det där med livet. Snarare våra känslor av något som gör vår uppfattning av dess betydelse.

Det finns inga utvalda människor.

Etnisk svensk.

Jag är totalt övertygad om att jag är Vishnu's senaste inkarnation.

Jag är dessutom Bipolär.

Edit: Förmodligen orelaterat.

jag känner mig lite extra speciell, inte nån messia, men tacka nej till det för de känns lite tråkigt

Utvald att lida hårdare än alla andra för att sedan dö och lida hårdare än alla andra för alla evighet i helvetet. Mysigt...

Hej! Du befinner dig i ett karmafält som kallas för preta loka, jag är en Buddha och kan skriva om andras karma. Hela din livssituation just nu, skall gå ut på att meditera och kontemplera ihop sätt att hamna i sociala situationer där du kan stimulera din karaktärsutveckling, och när du känner att du stöter på en grupp människor eller en människa som stimulerar dig både socialt och intellektuellt, då ska du fästa dig. För där kommer din identifikationspunkt att utvecklas som bildar grunden för en funktion du meningsfullt ska uppleva i samhället!

Socialt tillhörande är själslig föda.