Jag har äntligen rest mig från graven!

2016-11-23 En Onsdagsmorgon i följd av snart 1 års mörker har jag äntligen återfått mitt självförtroende, mitt inre jag, men min resa har endast börjat!

Den här tråden är tänkt att finnas där för dom som endast ser ett nihilistiskt mörker i tillvaron där allt känns hopplöst och som att man inte är tillräcklig som människa pga. motgångarna man möter.

Det hela började när jag för ett år sen upptäckte vad "kärlek" var på riktigt, men fick också lära mig vad svek och självförakt var, något jag inte reflekterat över om vi inte tänker tillbaks till min sorgsna barndom.
Jag träffade den här tjejen i höstas som gav mig allt jag har letat efter sedan dess, kände mig upplyft på alla sätt och vis men gick tillbaks till exakt samma hjulspår, nu har jag äntligen nått det coolingarna kallar för "rock bottom", och jag överlevde!

Tog mig in till psyket i måndags, varpå att jag fick höra dom betryggande orden "du är inte sinnessjuk, troligtvis personlighetsstörd, men långt ifrån vad man kan se som en hopplös människa"
Jag fann genast lycka, men dom senaste 72 timmarna har jag inte kunnat sova en blund, jag har nog inte ätit på en vecka.

Sedan sov jag, utan minsta antydan till mardrömmar.

Idag har jag äntligen sett ljuset! Det kom som en gåva från ovan... mina böner har blivit besvarade!
En enormt motiverande våg av känslor och tankar sköljde bort allt ont jag har upplevt, aldrig varit med om liknande!
(Innan ni säger att jag har sneat vill jag klarlägga att jag inte supit på ca. 2 veckor eller förtärt några droger öht.)

Önskar bara att jag hade funnit mig själv innan jag valde att ingå i förmodligen mitt livs kortaste förhållande med någon, men bättre sent än aldrig!

Så, det jag vill diskutera är vad det här är för typ av självinsikt/acceptans jag känner av, har ni upplevt liknande ni som dragits med ångest/panik/hat/nedstämdhet/hopplöshet?

Följande saker skall ske innan veckans slut, skall till beroendemottagningen, ska börja på boxningsklubben igen, ska fixa jobb (har några intervjuer fixade redan ), ska börja plugga till HP för att plana banan för studier.

Aldrig sett mig själv med så sköna moves i spegeln för övrigt, inte ens fått i mig morgonkaffet och jag dansar som en fucking rockstjärna!

EDIT: Reserverar mig för grammatiska fel och dyl. är lite exalterad och behövde skriva av mig.

håller tummarna för dej på riktigt i detta du fixar det !!!!! lovar att livet har otroligt mycket att bjuda på när allt rullar på normalt för dej , och har du varit riktigt på botten av det svarta hålet så kommer du njuta ännu mer av livet nu när du börjar leva , skippa droger så mycket du kan , låt kärleken komma till någon , men behåll ditt egna liv levande trots förhållanden , va nyfiken på allt spännande alltid , och våga leva , njuta av din frihet i livet i allt .................. så kommer åren rulla på otroligt lätt och fort för dej MVH frifart

Vet inte vem du är människa, allt jag vet att du har varit med i många utav trådarna jag söker mig till.
Vem vet, vi kanske är/har varit/kommer vara i samma situation i livet och jag är väldigt tacksam för dina fina ord!

Det enda tråkiga är att det är så djävulskt kallt och mörkt ute, annars hade jag tagit på mig våtdräkten och åkt windsurfing i några timmar nu om det varit höst fortfarande.

Livet är verkligen en fest! Och jag står på VIP-listan i min privata lilla tillställning.

Bipolär?

Skämt åsido, tror jag förstår dig lite bättre nu.
Som svar på frågan, nej, har aldrig haft en sån upplevelse, nästan enbart ångest sedan ung ålder.Men jag hoppas det händer, och att det inte beror på typ sex eller droger.

jo jag lider också av denna årstid till viss del , jag är en sommar människa med alla mina intressen där , viktigt att göra det man gillar i livet och att surfa är ingen dålig grej att pyssla med gäller att hitta det man brinner för och att även vara öppen att testa nya saker man blir nyfiken på ...... det är det som ger livet mening och glädje !!!!! så vi får hoppas denna vinter snabbt är över för oss alla och ingen vet om vi träffas någon gång i framtiden ? för allt är möjligt om bara nyfikenheten till livet finns

Saker som kan stämma in på mig:

ADHD
Asperger
Anti-social personlighetsstörning
Bipolär typ 2

För att vara helt ärlig har jag ingen aning. Precis börjat inse att jag har en del att ta tag i gällande livssituation och det förflutna.

Om jag skall beskriva mig själv kortfattat: Lite av en parasit (inga skrupler gällande utnyttjande av andra), extremt engagerad när jag finner intresse, narcissistisk i fåfäng bemärkelse, hunger av att vara bättre än andra (nu har jag hunger på att vara bättre än mitt tidigare jag), impulsiv, tendens att bli beroende (sex, bränna pengar, droger, spel.) (en av anledningarna varför jag inte spelar poker/bettar längre är för att jag har noll och ingen respekt för pengar).
Aggressiv, nära till våld.

Ja, du tycks ju ha drag av anti-social personlighetsstörning, men det skulle kunna vara borderline eller de andra du nämner också. Jag känner dig ju inte egentligen. Har du drag av borderline? (ja, jag vet att det bytt namn, men alla vet vad jag menar)

Men dina problem kan lika gärna illustrera en bipolär person i mani, eller en missbrukare som inte är avgiftad (men det var du, eller hur?)

Jag har också många av dina drag, men inte parasitdraget, brist på samvete och ganska lite behov av att vara bättre än andra. Har lite av det draget ändå också, fast bara inom vissa områden.

Folk med antisocial personlighetsstörning brukar dock inte känna behov av förändring som att bli en bättre person- men de kan säga att de ska, för att vinna fördelar på något sätt

Hur har man dålig respekt för pengar? Slösar?

Skönt att vara on track! Har gjort lite utav samma resa. Och nu blir man snart avstängd från flashback, så kommer finnas gott om tid för rannsakan och förbättring. Önskar dig lycka till på din resa!

Vill du tagga till inför boxningen och inte har något emot anime så kan jag starkt rekommendera Hajime no Ippo. Finns på TPB

Samt meditation. Det är som styrketräning fast för hjärnan

Hade en liknande upplevelse förra månaden. En resa till psykakuten och lite medicin på det. Och nu går det enbart uppåt!

Var försiktig, det låter lite som att du är på g in i mani.

Skrev ot

Ja precis, vi snackar om att bränna 35lök (hela månadslönen) på 12k shoppingrunda, 8k på horor och resterande på spel och sprit (lite annat också) inom loppet av 24 timmar...
Tackar min vän! Inte ett stort fan av anime, trots att jag ironiskt nog låg top 10 i europa ett tag i ett koreanskt MMO... (spel)
Nu blev jag orolig för att jag skall börja höra röster också.

Nä, skämt åsido. Var på beroendeenheten idag, han fick tillgång till samtliga journaler och konstaterade att jag har haft en väldigt, väldigt mörk barndom och att all min problematik är egentligen direkt relaterad till den. Familjeförhållanden och hela fanskapet. (antagligen är en del av min sk. psykopati ärftligt iom. att jag har två släktingar som fan inte har några skrupler öht.)

Han gjorde att det kändes okej att tycka synd om mig själv för en sekund, men samtidigt trodde han inte på medicinering utan endast terapi.

Nu har jag tagit kontakt med totalt 3 läkare inom loppet av två veckor. Känns bra.

Han uttryckte det som att jag var väldigt ärlig mot mig själv och att jag inte är sinnessjuk, han på psyket skrev deprimerad/personlighetsstörd. Inte allt för långt ifrån sanningen, aldrig haft tankar om självmord direkt.
Närmsta jag har kommit är väl att åka i över 200kmh på hojen utan varken körkort eller hjälm.. Går väl under någon form av högriskbeteende förmodar jag.

Undrar om du har rätt. Kanske känns annorlunda när jag har sovit, för just nu känns det som jag verkligen inte vill vakna upp från mitt sinnestillstånd om det skulle vara så att jag upplever någon form av mani för första gången i mitt liv.

Fick iallafall ångestlindrande tabletter om det skiter sig fullständigt och jag börjar höra röster/ser saker jag inte borde.

Tur att jag bor centralt och bra och kan fara in på akutpsyk.

Fick enormt gljäderus av att laga mat och käka lite, trots jag kanske lyckades käka 1/3 av tallriken. Upplever smaker som aldrig tidigare, smakar som man druckit läsk och fått i sig asgod choklad och är lite salongs efter att inte äta på en vecka.

Intressant hur hjärnan skyddar en från mental undergång i såna här lägen.