Är konventionell media verkligen så manhatande och feministisk?

Gjorde jag ju enbart antifeminister är emot feminismen, så ingen av dom du listar är på riktigt emot feminism. Feminister som utreder feminister, poliser som utreder poliser, politiker som utreder politiker, konceptet är uppenbarligen inte helt lyckat och tyder inte på en sådan öppenhet som jag tycker ett samhälle skall drivas av.

Ja det är väl en fin och ganska självklar tanke för dom flesta av oss som drivs av ett rättvisepatos. Cancer överhuvudtaget gör mig dock upprörd på ett annat plan eftersom det verkar finnas en enorm vilja till att inte lösa sjukdomen så ser alla typer av galor som ett sett att klämma ut några miljoner till från folket men det är kanske ot här.

Måste säga att jag tyckte de va en ganska underhållande parallell men menar du allvar med de? Och många dom som uttalar sej är ju bara feminister i nån slags slentrianmässig mening. Så jag skulle säga att många av personerna, kvinnorna (!), som uttalar sej är i mot de feministiskt etablissemanget och uttrycker de tydligt även om dom inte går på enskilda individer.


Precis de är naturligtvis de man ska sträva efter.

Ja men den är snubben är inte feminist kan säga:

http://www.gp.se/nyheter/debatt/slut...t-hen-1.698622

Och de va innan GP fick nya liberala ledare. De finns en psykiatriker som skriver om barn och könsskillnader i GP. Naturligtvis hånar han feminister.

Var står du skälv då du definierar dej som vänster?

De där är en mycket bra frågan dom flesta vet inte va vänsterpolitik egentligen är eller vad de kan vara.


Vänstern:

Jag ogillar starkt de politisk korrekta, Kultural Marxsismen, Identitets Politiken, och den rådande västerlänska vågen överlag.

Vänster har till exempel av tradition aldrig varit rädd för kulturkritik, särskilt inte av reaktionära kulturer. Tvärtom har den drivande!

De politisk korrekta är även odemokratiskt, soppar riktiga konflikter under mattan och leder till motsättningar och alienation. av tradition har vänster tagit alla konflikter! Till skillnad från den fega borgligheten.

Dagens vänster är heller inte kreativ och konstruktiv utan kritisk vilket har sitt ursprung i vissa grenar av den feministiska traditionen.

Jag röstar dock på Vänsterpartiet även om den inte är tillräckligt liberalt varken ekonomiskt eller socialt. Vänster är dock inte så illa som man kan tro. Skulle aldrig rösta på fi!

Vacklade och tänkte röstade på miljöpartiet som är bättre i en del avseenden men dom ägnar sej åt kulturrelativism osv.

Feminism:

Likhetsfeminism utan ytterligheterna är de jag sympatiserar med. Även detta är en revolutionerande ide som har sittursprung i freuds teorier och samtidens samhällskritiska sociologer som va vänster och bedrevs av män!

Ingen vinner heller på att kvinnor betraktas som handikappade genom alla möjliga stöd åtgärder, privilegium osv.

Faktiskt skulle skulle vänstern och feminismen må bättre utan en del av de strömningar vi ser nu.

Ska nog gå in djupare på de särskilt om de finns frågor. Men nu ska jag ut i solen.

Jag i likhet med stora delar av vänstern tycker att kulturrelativism är rena tramset. Här en mycket bra artikel om ämnet i en av våra största tidningar:

https://www.svd.se/behandla-skadliga...m-de-fortjanar

Ett litet utdrag:

Ett ömfotat tassande kring religiösa läror, av något slags respekt, öppnar för bokstavstro och håller kvar människor i religiöst förtryck.

Om man hela sitt liv har fått lära sig att en bok är helig och bortom kritik, då blir det svårt att kritisera dess dåliga delar. Koranens vers 5:32 om att den som dödat en oskyldig skall anses lika skyldig som om denne dödat hela mänskligheten, citeras ofta som bevis på textens freds- och kärleksbudskap. Men då nämns inte nästa vers, 5:33, om att den som kämpar emot Allah och hans budbärare skall dödas eller korsfästas eller få sina händer och fötter avskurna på alternerande sidor.

Här är en artikel som behandlar ett nytt påfund: "manspreading". kvinnan som skriver tycker de är lika löjligt som dom flesta andra.

https://www.svd.se/feminister-behand...-som-dagisbarn

Det handlar inte bara om att svensk MSM hyllar (och aktivt bygger upp) manshatande, fejkradikala muppar som Zara Larsson, Judith Kiros, Pascalidou m fl. Redaktioner och skribenter undviker också att ställa motfrågor, att göra den enklaste kontroll av argumenten hos popfeminister och manshatare eller att släppa fram debattörer som ställer några kritiska frågor. Därmed handlar det inte om någon verklig debatt utan om tomma hyllningskörer och propaganda.

Det finns ett överflöd av exempel på hur neofeministiska skribenter kommer undan med lögner, suddiga glidningar, personangrepp, genusrevanschism, luckor i sina resonemang osv - utan att det ens får påtalas. Jag skriver "får" eftersom redaktionerna aktivt väljer bort inlägg som är det minsta kritiska. Under "kulturmannendebatterna" kom det t ex in inlägg rill DN, Aftonbladet m fl som ifrågasatte och diskuterade utifrån andra perspektiv än hönsgården på kultursidorna - och utan att det handlade om några sexistiska påhopp, men dessa inlägg valdes förstås bort. Debatten/bevakningen av gångvåldtäkter på festivaler, taharrush, män-kvinnor (manligt våld) eller europér vs afghaner och afrikaner är ett annat exempel där debaten i MSM är en liten smal spalt jämfört med diskussionen ute på nätet. Endast det som passar de feministiska narrativen släpps fram i MSM (åtminstone till helt nyligen). Det innebär klassisk propaganda.

Då vad de dags igen jag har följt diskussionen på forumet om 1. invandrares sexualbrott 2. flyktingfrågan som debatterats livligt av er den senaste tiden.

Och här behandlas båda ämnena på ett nyanserat sätt i Sveriges näst största nyhetstidning:

https://www.svd.se/det-finns-ett-sto...amstallda-land

https://www.svd.se/hyckleriet-om-asy...te-fa-ett-slut

Så vem är de som inte får komma till tals? Man kan tycka att de märkligt att vänstern har så stort inflytande. Men att frågorna inte skulle diskuteras i media av personer som rimligtvis tillhör etablissemanget dvs folkanda politiker och krönikörer på våra största tidningar får nog anses vara felaktigt. Trotts de ältas de hela tiden att folk inte folk inte få komma till tals.

De är möjligt att detta va sant en gång i tiden men så är de uppenbarligen inte längre. Så jag tycker de är dags att omformulera frågan till hur de kommer sej att vänstern har stort inflytande där besluten fattas. Eller rättare sagt varför feministerna som tråkigt nog kommit att definiera vänstern har stort inflyttade. Jag kan lova att de inte beror på nyhetsrapporteringen.

Du gör ju fler bra poänger men du tar ju egentligen upp två saker: chok feminismen (som mest ska va underhållande) och den populistiska delarna av vänstern som har politiskt inflytande. Jag tycker att dom ska hållas i sär.

Jo, men jag menar att "chock-feminismen"/popfeminismen (typ Zara Larsson, Joanna Rytel, Silvana Imam, Alexandra Pascalidou, Lina Thomsgård, diverse andra krönikörer och "artister") *har* verkligt politiskt inflytande. De når ut till en bred publik med en förgrovad lingo, men i praktiken (och ofta även via teorin) samverkar de med den mera akademiska feminismen typ Eva Lundgren eller Judith Kiros.

Man kan nog gå längre och hävda att feminism är tredelad politiks, popfeminsm och akademisk. De är ju intressant fråga om de som du sa finns en svängdörr mellan popfeminsm och akademisk feminism! På vilket sätt då?

Ett visst utbyte finns väll mellan popfeminsm och politiksfeminsm som du säger säkert lockar Sara Larson väljare till Fi och influerar lättpåverkade småtjejer med sina budskap. Men jag vidhåller ändå att de är trams och att man inte ska ta de på allt för stort allvar. En rolig parantes är att jag såg en programledare hylla Sara Larson och säga att "vi behöver flera som hon" precis efter att hennes yttrande om att hon hatade män i grupp citerats. Ett intressant och mycket olämpligt fenomen.

Politiksfeminism däremot är på riktigt och bör tas på allvar och här finns ju helt klart ett starkt band med den akademiska feminismen (För att återgå till tredelningen ovan)! Egentligen är de inte ens feminism i första hand de är snarare en marxistisk världsbild som präglar den akademiska feminismen. Man har tagit Marx och bytt ut klass mot kön samt adopterar Foucault som precis som Marx va helt ointresserad av feminism och jämställdhet mellan könen.

Om man ska återgå till popfeminismen och den allmänna indoktrinering så tror jag Sara Larson bara är en efterföljare till de marxistiska barnprogram som i alla fall jag mattades med som liten genom stadstelevisionen. Sara Larson är naturligtvis ingen produkt som skapats av public servis för att manipulera oss men jag skulle i alla fall säga att hon är en efterföljare. Alla Svenskar är djupt präglade av socialkonstruktivism och marxism vilket antagligen har banat vägen för feminismen.

Nu är jag Väster och feminist skälv men dom här frågorna alldeles för komplexa för att bena ut på 500 tecken. Dessutom vet inte folk va Vänsterpolitik egentligen är och var de har sin rötter vilket jag skulle säga är den moderna feminismens fel. Så man kan bara säga att man tror på jämställdhet som princip vilket i och för sej också är ett besvärligt begrepp som måste definieras.