Ångrar ni att ni valde IT?

Ibland kommer jag på mig själv att jag lever i en helt annan värld till vardags, en värld som är nästan bortkopplad från verkligheten.

Jag går och tänker på problem jag ska lösa i nåt projekt jag har på gång (oftast kod), eller programmeringsspråk rent allmänt mm. Jag kan även sitta och dagdrömma om sån skit och de skrämmer mig lite när jag tänker på hur mitt liv hade sett ut om jag hade som exempel jobbat som polis eller nåt.

Att sitta vid dator hela dagarna på jobbet och sedan ha de som hobby känns lite som att man lever i en bubbla. Känner ni så ibland? Önskar ni att ni hade valt nåt annat?

Känner precis likadant faktiskt. Därför tycker jag det är viktigt att man gör något annat på fritiden. T.ex. träna eller någon annan hobby. Något fysiskt kanske. Så hjärnan får slappna av lite från allt.

Det var en av orsakerna till att jag absolut inte ville jobba inom IT - eftersom jag har passion för det som fritidssyssla, vilket jag inte vill förstöra. Ångrar mig inte för en sekund.

Ditt liv som polis hade inte varit speciellt kul i dagens läge. Nedskärningar i budgeten följt av rekordlåga polislöner har lett till massiva avhopp från kåren. Till råga på allt möter konstaplarna ett allt tuffare samhällsklimat och grövre kriminalitet i bland annat förorterna. Samtidigt kan man leva i en annan slags bubbla som läkare eller i ett annat välbetalt yrke, man kan helt sonika välja att bosätta sig utanför mångkulturella områden. Summa summarum så finns det olika aspekter av det hela, det finns inget som är rätt eller fel.

Mitt råd är att så länge du känner dig lycklig med ditt liv, så behåll det som det är. Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Känner du dig inte lycklig, så ändra riktning i din yrkeskarriär till något enligt dig stimulerande.

Det är väl det som är problemet. Jag är ute mycket med hunden, men även då så kommer jag på mig själv. Funderar på att jobba med nåt annat innan jag tappar det.


Jag vet inte riktigt om jag valde att jobba med detta. Det bara blev så. När jag va yngre så fick jag nästan lite ångest eller en känsla av rastlöshet när jag satt framför datorn för mycket. Jag ville spela lite spel och sedan ut med polarna, nu sitter ja framför skiten över 10 timmar per dag...

Tog polisyrket som exempel. Du kommer hem efter en arbetsdag och har upplevt riktiga känslor, sett riktiga problem och vart närvarande i nuet. När jag kommer hem så känns det som att jag har vart i en helt annan värld än den som vanliga människor lever i. Man lever inte riktigt i nuet utan tankarna är mest i framtiden eller kring kodrelatetade problem.

Does it make sense? Jag älskar att jag kan sätta mig och koda ett spel imon där man springer runt som polis och skjuter zombies men känslan av att iakta sig själv och se att man är mer i tankarna kring spelet än vad som händer nu, naturen och människorna känns som att jag drömmer bort min liv.

Kanske har en dålig dag idag... vad vet jag.

Det är mest min begränsade kontakt med vänner och att jag tänker så mycket på jobbet som är ett problem.

Samtidigt, det är inte så konstigt att när man har ett tankeintensivt jobb så blir det svårt att släppa det på fritiden. Kan tänka mig att många poliser går och grubblar över olika fall på fritiden.

Jobbar man dock timmar som undersköterska eller på fabrik finns det inte så mycket att fundera på. Man kan njuta mer av fritiden, när man är ledig så har man inga bekymmer i världen. Inget möte på måndag att förbereda, ingen release som man måste jobba över sen för att få ihop.

Det måste vara skönt.

Jadå, man ska såklart välja ett yrke som man trivs med och inte för ekonomins eller statusens skull. Känner du att du har vad som krävs för att bli polis, så go for it! Polisen är i akut behov av att nyanställa personal. Gör en lista över några yrken som du kan tänka dig att bli; väg för- och nackdelar mot varandra. På så sätt gör du ditt val lite enklare

Nja, det är väl en sanning med modifikation. Det berömda livspusslet är svårare för låginkomsttagare, vilket undersköterskor de facto är. Jobbmässigt så har du såklart rätt i att det är mindre att grubbla över.

Ångrar mig helt klart, är inte säker på vad jag hade valt idag dock.

Eller så kommer du hem, är helt förstörd av att ha fått stressa hela dagen, behövt lyfta in 10 nerpissade alkisar i bilen, fått en spya på benet, inte hunnit skriva rapport om allt du behöver skriva rapport om med mera.

Du verkar lida av vad man på engelska brukar kalla "ignorance is bliss". Du ser alla problemen med din vardag men ser okunnigt på ett annat yrke. Andra yrken har sina problem och du kommer antagligen inte hitta någonting som är helt problemfritt.

Inte sagt att du ska stanna kvar, men IT är ju hur brett som helst. Kanske det bredaste området som finns. Att kasta allt som har med IT att göra i soporna eftersom du inte gillar att vara kodknackare är ju rätt ologiskt, speciellt för att var någon som lever på att skapa logik.

Är du trött på jobbet kanske du bör kolla på nån annan yrkesbana inom IT? Finns hur många jobb som helst där som innefattar personkontakter, vilket verkar vara vad du ser som målet i och med att du pratar om t.ex. polis. Vill du veta hur "najs" det är att vara polis bör du börja med att sikta på ett kundtjänstjobb. Ungefär samma lön, samma personer att prata med och antagligen lika eländiga chefer.

Sen är ju vintern i Sverige skit också. Klart man blir deppig av eländet. Du kan så klart vara någonting på spåret, men i så fall bör du så klart börja med att byta till någonting annat inom IT. Finns massa projektledarroller, tekniska säljroller och gud vet allt man kan sadla om till om man är less på knackandet.

Men för att svara på din ursprungliga fråga: nej, jag ångrar mig inte ett dugg. Jag har fått ett liv som jag, som outbildad, bara kunnat drömma om i många fall tack vare IT-branschen.

För några år sedan sadlade jag om. Inte helt, men delvis. Jag gick från att bara knacka kod till att jobba med tryckluft och elektromekanik. Helt klart relaterat, men väldigt annorlunda. Jag knackar fortfarande kod då jag programmerar maskiner med dessa komponenter, men inte alls i samma utsträckning som förr och jag träffar en hel del människor och mina maskiner används till "verkliga" ändamål.

Det har känts som helt rätt kliv för mig. Kanske kan vara något sådant du söker, TS?