Är Sverigedemokraterna ett toppstyrt parti?

"De fyra" (eller hur många de nu är) måste väl veta att SD inte längre ses som ett "rasist-nazist-fascist" parti ute i landet? När SD kom in i Riksdagen förstår jag att ledningen var defensiva men idag känns det bara som en liten klick stockholmare som ständigt ska kalla SD för nazister/rasister. SD har ändå enligt många mätningar nästan lika mycket stöd som S och M. Vad sen media skriver och S kallar SD tror jag inte bekommer potentiella väljare (de som hatar SD lär ändå alltid hata dem).
Min poäng är att det finns väl ingen anledning att vara defensiva längre. Före valet 2014 kunde de kanske skylla på att "alla hatar oss".

Stämmer det att SD är "de fyras gäng"? Eller är det smutskastning från media?
Eller är SD snarare styrt av Mattias Karlssons järnhand?

Vaddå första åren? SD innan 2010 tror jag var ett ganska öppet och kamratligt parti men iofs var jag inte med.

Jag tror Jimmie Åkesson och de andra hade ett riksdagsinträde som ett hägrande mål. När de sedan kom in i riksdagen och JÅ hyrt folkdräkt och allt så började helvetet i stället på en ny och etter värre nivå. Jag tror det där var ganska tungt för de gamla kämparna som nått sitt första stora mål och där tror jag något hände.

Numera har Expo, Researchgruppen, Interasistmen en tyngre position än medlemmarna i partiet nästan.

Fast nu när jag blivit kommunfullmäktig här har jag alltmer börjat tänka att andra politiker i andra partier är räddhågsna de med.

Det är man givetvis medvetna om, precis som man är medvetna om att SD aldrig varit några "nazister". Men detta är ju ett maktspel.

Karlsson får nog sägas vara general idag, hans ord gäller så och den enda som kan ändra på vad han säger är Jimme, och det sker mycket sällan. Att sparka ut SDU var verkligen inte Jimmies agenda.

Ja det är klart man var öppna osv, men våldet mot SD var mycket högre då (det blev en stor skillnad efter riksdagsinträdet), det var det jag syftade på.

Riksdagsinträdet chockade ju många i ledningen, det fanns aldrig någon tid (eller ens möjlighet) att förbereda sig på de helt nya utmaningarna som kom då.

Sedan har ju D4 alltid varit mycket mediakänsliga, långt innan de tog över partiet, men detta har ju bara blivit värre för varje dag. För 10 år sedan var det otänkbart att ens intervjuas av Expo, idag ringer Mattias upp Expo och ber dem om personliga tjänster för att få bort privata fiender i SD.

Sparka ut SDU verkar ha varit Jomshof & Karlsson som ville.

Eller var det förankrat hos andra i partiet också? Hade det stöd längre ner? Fanns det SD:are som tog SDU:s sida?

Det var inte förankat mer än hos de mest lojala springpojkarna som skulle hoppa från Kaknästornet om Karlsson sa åt dem att göra det.

Få vågade dock göra öppet motstånd dock, själva rädda för att sparkas ut i samma vända. Men några gjorde det, det var ingen enig partistyrelse som tog beslutet. Det är dock talande patt partistyrelsen enligt stadgarna inte hade rätt att ta ett sådant beslut, bara Landsdagarna. Där hindrade Karlsson och Jomshof att frågan ens fick tas upp, de var rädda på att bli nerröstade.

Nu kommer den formella toppstyrningen inom SD att öka ytterligare genom att förbunden SD-kvinnor, Ungsvenskarna och Fädernas kyrka görs mindre självständiga.

I praktiken lär det dock inte göra någon större skillnad eftersom de redan i dag styrs av SD-ledningen. SD-kvinnors ordförande Carina Herrstedt sitter ju exempelvis på dubbla stolar och Ungsvenskarnas ordförande avlönas direkt av SD.


https://www.aftonbladet.se/nyheter/s...vinnoforbundet

Skillnaden mellan SD och resten är att resten låter sin toppstyrning vara genom att ignorera ungdomspartier och liknande när de inte orkar lyssna längre.

Alla partier är extremt toppstyrda. Så det blir lite som att diskutera vem som är bäst av de värsta.

Klockrent! Var ju extremt otydligt vad det första stycket betydde i alla fall. Är en rest från LD13 har jag för mig där man drog tillbaka alla privilegier och sånt för dem.

Många, som nyss var enormt entusiastiska över SD:s opinionsframgångar är plötsligt våldsamt bittra och besvikna och klagar över "toppstyrning".
I så bittra lägen brukar allsköns konspirationsteorier frodas. Har utomstående krafter möjligtvis lyckats infiltrera SD i syfte att förändra partiet och få det att överge sina ursprungliga målsättningar? Är faktiskt lite förvånad över att konspirationsteoretikerna inte redan har julafton.

Man ska nog vara tacksam över att partiet ännu så länge är toppstyrt med tanke på kunskaps- och erfarenhetsnivån på partifolket ute i bygderna.
Över tiden borde ju dock partidistrikten få mer att säga till om, men det förutsätter ju att man fortsätter att får in lite tyngre folk än bara hängivna anti-immigrationsentusiaster.

Patrick Reslow jämför erfarenheter från M och SD.
http://www.lokaltidningen.se/nyheter...te-456406.html