ICA kräver id av svenskar men inte av nyimmigrerade

Vad som stod i villkoren vet jag inte. Har glomt. Inforskaffade ICA-kort for evigheter sedan och har aldrig behovt visa leg eller uppge personnummer.
Har skickat historien till ICA i gar men vantar fortfarande pa svar om historien pa Petterssonsblogg ar sann. (Helt klart inte den basta kalla! ) Blir intressant.

Fast det är när du använder kortet du behöver visa ID. Hade han inte dragit sitt ICA-kort utan bara betalt kontant hade han inte blivit ombedd att visa ID.

Det som börjar bli sjukt i Sverige är att folk gnäller så mycket över så väldigt lite, en helt obetydlig sak som hade tagit bloggaren några sekunder blev till en massa gnäll och krav på lagstöd och kolla med kollegor och sen hem och på med offerkoftan och skriva ett blogginlägg som om någon förgripit sig på honom.
Det är en helt befängd reaktion på en totalt trivial händelse, den där nivån av lättkränkthet hittar man knappt ens hos de mest rabiata FI-anhängarna.



För mig så har det bara hänt första gången jag använde kortet. Men även om det vore slumpmässigt och kan ske lite då och då vad är problemet med det?
Kan du svara på vad som är så hemskt jobbigt med att visa ID? det tar dig några sekunder men ni gnäller som om ni behövde göra en rektoskopi.

Jag tycker huvudfrågan tappades bort lite grand, hur det rent juridiskt är möjligt.


Om Migrationsverket kan göra såhär, betyder väl det att det vore möjligt för företag att sälja kort med pengar på till kunder som vill vara anonyma? I USA finns det sådana kort. Jag trodde inte de var tillåtna i Sverige men det kanske de är? Jag gissar att det finns många som skulle uppskatta den tjänsten, av mer eller mindre kriminella skäl. Eller har Migrationsverket något slags undantag här och hur ser det i så fall ut?




Men hur ser undantaget för asylsökande ut i lagen? Vad krävs för att man skall slippa identifiera sig? Jag är alltså inte jurist själv men undrar hur det hela är konstruerat.

På vilket sätt är korten begränsade menar du? Jag gissar att betalning med kort är den huvudsakliga poängen för folk som vill vara anonyma så andra grejer (försäkringar, bonus och bla bla bla...) är rätt oviktiga. Det måste väl i var fall gå att sätta in tusentals kronor på ett sånt kort så det handlar ju om mer än kaffepengar.

Det är ett kontantkort kopplat till Maestro där ersättningen från Migrationsverket sätts in.
Det går att använda där Maestro godkänns.
Kontanter kan tas ut i kassan hos ICA eller uttagsautomater märkta med Maestro symbolen.
Bensin kan endast köpas på bemannade stationer.

Det går INTE:
- att handla via internet
- handla på postorder
- sätta in pengar på (förutom det som Migrationsverket sätter in)

Källa:
http://www.migrationsverket.se/Priva...ylsokande.html

Tack för infon, jag är dock i första hand intresserad av de juridiska aspekter som gäller i och med att det mig veterligen inte finns andra anonyma kort av detta slag. Det måste väl vara något slags unikt undantag i lagen som utnyttjas eftersom ingen mig veterligen erbjuder sådana här tjänster till andra i Sverige. Jag har svårt att tro att det inte finns hugade spekulanter och pengar att tjäna för mindre seriösa i pengabranschen.

Åtminstone förr så kunde man köpa helt anonyma Mastercard på Pressbyrån. De funkade precis som ett vanligt Mastercard, dvs man kunde handla både i fysisk butik och på nätet med dem. Man köpte kortet för ett visst belopp, och när det beloppet var förbrukat så var det bara att kasta kortet; det gick ej att fylla på. Men helt anonymt, och man får väl anta även lagligt.

Det är inget undantag i lagen, korten är utformade på ett sådant sätt att de inte går att använda till pengatvätt och därmed ställ inte samma krav på kontroll på innehavaren för att motverka pengatvätt-
Korten är i princip värdelösa för andra eftersom de bara kan fyllas på av Migrationsverket och det är begränsat var och hur de kan användas.

Förr vet jag att man kunde köpa och använda helt anonyma förbetalda kort. Dessa är dock inte längre accepterade av svenska banker och betalsystem kopplade till svenska banker.
Korten finns troligen fortfarande att köpa i andra länder men går inte att använda här.

Kom till slut ett svar fran ICA kundtjanst:

"Tack för ditt mejl gällande ICA-korten.

Då vi inte vet bakgruden i just detta fall så kan vi endast svara generellt på din fråga.
Att en kund blir ombedd att visa legitimation i kassan har med lagen om penningtvätt att göra. ICA-kortet lyder under samma lagkrav som vanliga bankkort, eftersom man kan ha pengar insatta på kortet. Reglerna kräver att vi måste ha god kundkännedom och det kan bland annat innebära att en kund behöver identifiera sig i kassan."
Mitt det fetade.
Historien ar alltsa sann.
Det handlar om att forhindra penningtvatt. Ja, ja kaffe o macka!
Man vill ha god kundkannedom.
Da undrar jag: Det ar alltsa Migrationsverket som ar kunden i fallet med invandrarkorten? Det ar bara Migrationsverket som kan satta in pengar pa dessa kort?

Jag fattar inte vad Migrationsverkets ica-kort har med saken att göra.

Bloggaren (och ts) gråter över att behöva visa leg och drar genast offerkoftan att invandrare har det bättre. Det är olika kort. Lösningen för de asylsökande gör att de korten inte omfattas av penningtvättslagen.

Bloggaren och ts får se till att bli omyndigförklarade så kanske de får nåt liknande kort av sin förmyndare.

Om vi helt struntar i bevekelsegrunderna för min fråga och den eventuella praktiska nyttan som somliga ser med korten så återstår den juridiska frågan fortfarande:

Vad är det för undantag i lagen som gör det möjligt för just Migrationsverket att dela ut dessa kort laddade med pengar och är den möjligheten exklusiv för Migrationsverket? Om ja, när har denna lag instiftats och hur ser den egentligen ut?

Sedan undrar jag hur Aramir2 (och indirekt de som godkänt lagen) kan vara så säker på att de inte kan användas till viss pengatvätt. Vad hindrar folk att sinsemellan handla med korten om ingen legitimation krävs? Du får ju tänka på att vi har över hundratusen personer i asylsystemet. Det är gott och väl en tillräcklig mängd för att det skall kunna uppstå alla möjliga former av informell svarthandel och oegentligheter. Speciellt sett i ljuset av att lagen annars är så sträng att den anses viktig att tillämpa när ett kort skall tillföras en bonus på något öre vid handel av macka.

Kan vi låta diskussionen handla om hur detta är möjligt juridiskt istället för varför det är bra eller dåligt?

Ja, jag har fått intrycket att dessa kort inte finns längre på grund av hårdare penningtvättlagar. Just därför är detta fall intressant eftersom Migrationsverkets kort i princip fungerar just som dessa kort gjorde. Såvida inte någon juridiskt kunnig kan förklara att vi missförstått något.

Jag tycker frågan är intressant eftersom vi går mot en framtid där det kanske snart inte är möjligt att betala utan att bli identifierad och därmed indirekt spårbar i allt man gör. Även för en laglydig är det ett ganska otrevligt framtidsscenario om man inte litar blint på företag, banker och staten.

Som juridisk poäng kan man ju därför också diskutera förhållandet mellan nyttan av att hindra penningtvätt mot risken med ett samhälle där alla människors ekonomiska transaktioner är övervakade och loggas.

Jag har lite svårt att se vad som är problemet, ICA omfattas förstås också om lagen om penningtvätt men deras motpart är migrationsverket, de enskilda kortinnehavarna kan inte sätta in pengar på kontona, de får ingen ränta och de ska lämna tillbaka korten till migrationsverket när de blir utskrivna ur mottagningssystemet.

Svenska myndigheter är undantagna reglerna gällande grundläggande kundkännedom och fortlöpande uppföljning av affärsförbindelser enligt 2 kap. 5 § Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.