Citat:
Det är definitivt skillnad på cylinderrepetrar, kanske inte lika stor skillnad som hos halvautomater med definitivt inget att ignorera.
Nya studsare kan ha en grupp som endast är någon millimeter bred på 100 meters avstånd men det finns även nya studsare som ger grupper på flera centimeter på samma avstånd. De flesta studsare klarar dock av att träffa inom en snusdosa på det avståndet även om tillverkaren snålar på kvalitén.
Sen gör ju stålet skillnad, en riktigt billig pipa gjord av uselt stål kanske bara håller några hundra skott innan du börjar märka att grupperna öppnar upp sig medans en pipa av fint stål kan hålla livet ut (beroende på hur mycket du skjuter, pumpar du ut 10 000 skott per år kan du ju räkna med att få byta pipa ett par gånger).
Sen har vi slutstyckesgången. En bra studsare ger dig snabba andra skott medans en dåligt byggd studsare kan vara ett helvete att använda i snabba situationer. Här i Sverige med våra täta skogar är en bra slutstyckesgång väldigt viktig.
Vill du ha plast/syntetstock så blir skillnaden ännu större. Många budgetbössor med syntetstock är väldigt sladdriga vilket kan göra att de flexar om du kramar om bössan för hårt vid skott eller vidrör pipan vilket båda kan ge ändrad träffbild.
Sen är magasinet ett stort problem för många sämre bössor, ploppar inte skotten upp ordentligt går det inte att repetera.
Andra problem som finns är dåliga avtryckare vilket gör att det blir svårt att skjuta väl, feldesignade säkerhetsmekanismer vilket kan vara direkt dödligt och dåligt interface till siktesringar vilket kan göra att vapnet inte håller Zero.
Angående Varberger/Lakelander så har jag fått en väldigt delad bild. Har tyvärr ingen egen erfarenhet. Det verkar vara ganska stora variationer i hantverk på de bössorna så vissa är fantastiska medans andra är betydligt sämre. Detta skall bero på problem med företagen som tillverkat dem har haft problem. Ett bra gevär som sänkts av företagen och personerna som tagit det till marknaden.
Här är lite intressant läsning.
http://www.jaktojagare.se/kategorier...arbergersagan/
Nya studsare kan ha en grupp som endast är någon millimeter bred på 100 meters avstånd men det finns även nya studsare som ger grupper på flera centimeter på samma avstånd. De flesta studsare klarar dock av att träffa inom en snusdosa på det avståndet även om tillverkaren snålar på kvalitén.
Sen gör ju stålet skillnad, en riktigt billig pipa gjord av uselt stål kanske bara håller några hundra skott innan du börjar märka att grupperna öppnar upp sig medans en pipa av fint stål kan hålla livet ut (beroende på hur mycket du skjuter, pumpar du ut 10 000 skott per år kan du ju räkna med att få byta pipa ett par gånger).
Sen har vi slutstyckesgången. En bra studsare ger dig snabba andra skott medans en dåligt byggd studsare kan vara ett helvete att använda i snabba situationer. Här i Sverige med våra täta skogar är en bra slutstyckesgång väldigt viktig.
Vill du ha plast/syntetstock så blir skillnaden ännu större. Många budgetbössor med syntetstock är väldigt sladdriga vilket kan göra att de flexar om du kramar om bössan för hårt vid skott eller vidrör pipan vilket båda kan ge ändrad träffbild.
Sen är magasinet ett stort problem för många sämre bössor, ploppar inte skotten upp ordentligt går det inte att repetera.
Andra problem som finns är dåliga avtryckare vilket gör att det blir svårt att skjuta väl, feldesignade säkerhetsmekanismer vilket kan vara direkt dödligt och dåligt interface till siktesringar vilket kan göra att vapnet inte håller Zero.
Angående Varberger/Lakelander så har jag fått en väldigt delad bild. Har tyvärr ingen egen erfarenhet. Det verkar vara ganska stora variationer i hantverk på de bössorna så vissa är fantastiska medans andra är betydligt sämre. Detta skall bero på problem med företagen som tillverkat dem har haft problem. Ett bra gevär som sänkts av företagen och personerna som tagit det till marknaden.
Här är lite intressant läsning.
http://www.jaktojagare.se/kategorier...arbergersagan/
Det låter ju logiskt. Men vilka bössor har så dålig kvalitet i stålkvaliteten på piporna?
Vad gäller slutstyckesgången tycker jag det verkar variera lite. Vissa bössor vill att man pressar slutstyckeshandtaget i sidled till vänster. Mausermekanismer? Andra att man skjuter det så jämnt framåt som möjligt för att undvika "lådeffektslåsningen". Vissa bössor verkar även vara lite kinkiga med vilken ammo man vänder. Vissa fabrikat och kulutformning går inte ens att kammra. Trist.
Har provat en Varberger och tyckte den kändes skapligt bra. Fin balans och hygglig slutstyckesgång. I vart fall i jämförelse med den Husqvarna jag hade som referensobjekt. Kanske var en av de bättre exemplaren? Trevligt trycke hade den också. Däremot något knepig magasinslösning. Synd att vapengarderoben är begränsad, för annars hade jag nog kunnat tänka mig fler vapen.
Det dröjde inte länge förrän min lilla enkla fråga drog iväg åt annat håll. Nåja, alltid nyttigt med andras erfarenheter på andra områden.
