Fd feminist och vänsterpartist

I en bok om trälar uppgav författaren att man tror att Island under en period hade minst 40% keltiska slavar (trälar) av sin befolkning. Hur är det idag, var har de tagit vägen (retorisk fråga).

Det är inte TS fel att hon/han varit vänster feminist, samhället skolar våra unga till den uppfattningen. De tror att det är den naturliga ordningen för harmoni.

Sätter man saker i sitt sammanhang så är TS klok som har karaktär nog att vakna upp.

Rösta inte blankt, en blank röst är en röst på de andra. Gör rätt och ta SD.

Tjejer av unga generationen tittar snett på vita män. De tror att vi är våldtäktsmän. De är rentav rädda för oss vita män. Från och till kommer jag förbi dessa personer. Jag kunde inte förstå deras förakt, men sedan föll bitarna på plats när jag förstod hur de uppfostras. Sämst av allt är att dessa vilsna själar inte fattar att det är just invandrarna som står för våldtäktskulturen.

Som vit ärlig omtänksam man känns det rätt surt att bära skulden för vad invandrarna gör. Det svider ännu mer att se hur Sverige släpper in dem från första början.

Varför skall TS rösta på SD? Dom är borgerliga. Deras retorik måhända vara fin emellanåt men i verkligheten böjer dom sig framåt och särar på skinkorna för kapitalet.

Nu ligger denna tråd i ett "högerforum" men jag tror att TS liksom jag skulle höra hemma i riktiga vänstertankar anpassade till dagens verklighet.

Varför skall TS rösta på SD? Dom är borgerliga. Deras retorik måhända vara fin emellanåt men i verkligheten böjer dom sig framåt och särar på skinkorna för kapitalet.

Nu ligger denna tråd i ett "högerforum" men jag tror att TS liksom jag skulle höra hemma i riktiga vänstertankar anpassade till dagens verklighet.

Sent ska syndaren vakna, luftslottet har sprängts så att säga.

Jag har alltid stolt titulerat mig som feminist och vänsterpartist men jag kan inte längre titulera mig som feminist när frågorna och kamperna de fokuserar på är vilka som sitter bredbent på tunnelbanan, hur vita pojkar tafsade på dem i mellanstadiet och ja rent allmänt hur hemska svenska män är i generellt. Samtidigt blundar de för och nedvärderar många kvinnors erfarenheter av utländska män, att de skulle ha en sämre kvinnosyn än vita svenska män finns inte i deras ögon. De vill inte belysa problem som hederskultur, hur kvinnors offentliga rum krymper och krymper pga rädsla för dessa män, som ser på kvinnor som avelsdjur och lägre stående varelser. Feminism idag är medelklasskvinnors gnäll över småsaker, de vägrar se de större problemen och gör allt i sin makt för att få slicka så mycket invandrarröv som möjligt. Jag har under bara de senaste två åren fått avstå från många offentliga rum, badhus, provhytter i butiker, krogar och gator för att jag inte känner mig säker längre. Jag har haft händer innanför mina trosor på krogen, haft främlingar riva upp skynken i provhytter, haft främlingar förfölja mig efter krogen, vad har de alla haft gemensamt? De har alla varit invandrare. Mina erfarenheter får inte pratas om, försöker man diskutera kvinnosyn hos män med invandrarbakgrund blir man snabbt tystad. Köper man inte hela deras paket får man inte uttala sig, då skriks det rasist och vreden från en mobb av medelklasskvinnor överöser en.

Jag känner mig ganska lost i det hela, mina föreställningar och åsikter har en efter en krakelerat och jag har blivit tvungen att omvärdera min syn på samhället. Socialist kommer jag alltid förbli, borgare är smuts i mina ögon men jag känner mig heller inte välkommen (eller vill vara) en del av de röda partierna längre. Jag vet inte ens riktigt vad jag försöker på ut av detta inlägg. Känns som jag vaknat upp och har kommit till insikt om hur fel jag har haft och hur blåögd jag varit inför mycket i samhället. Det känns som jag ändrats som person men ingen i min omgivning ser förändringen. Är det identitetskris? Finns det fler som har samma erfarenheter och vänt drastigt i sina politiska åsikter?

Du har en bra poäng. Kanske behövs ett vänster SD...