Citat:
Fast nu svarade jag på det du skrev, d.v.s att (ekonomisk) högerpolitik inte attraherade massorna. Inte vilka massorna var. Och attraherade massorna gjorde de bevisligen i och med att de trots allt vann sina respektive val.
Men angående vilka "massorna" är: Mängden tjänstemän är fler än mängden arbetare i dag, så det är inte en helt obetydlig väljsrgrupp. Och var och varannan av dessa är dessutom akademiker. Beträffande dagens arbetare så är dessa högre utbildade än tidigare, bättre betalda och tillika är många småföretagare, så de är inte alltid helt jämförbara med de som en gång fanns.
Men just denna uppdelning och att människor benhårt röstar i stort sett uteslutande baserat på vilken socioekonomiska grupp de tillhör är lite förlegat idag. Så jo då, det finns gott om potentiella väljare för MED. Men visst finns det "alltid" fler väljare runt mitten än längre ifrån. Och andra sidan försöker också fler partier attrahera just dessa mittenväljare. M.a.o. är konkurrensen om högerväljarna inte lika stor, varpå MED kan ha en stor potential att ta en stor del av dessa. Mittenväljarna har många fler partier att välja mellan.
De partier som kraftigt gått tillbaka i västvärlden under senare år har nästan uteslutande varit socialdemokratiska partier och de som växt har nästan uteslutande varit s.k. högerpopulistiska partier. Det dessa s.k. högerpopulister haft gemensamt är främst kritik mot förd i&i-politik, men i den ekonomiska politiken har de skiljt sig åt. Ofta har de varit mer åt mitten eller strax vänster om mitten. D.v.s. dessa tidigare vänsterväljare har bytt till ett parti som ligger lite mer åt höger (eller om man så vill, lite mindre åt vänster) i den ekonomiska poitiken än det parti de tidigare röstade på. Så jag skulle nog snarare hävda att väljarna rört sig högerut under senare år.
Men angående vilka "massorna" är: Mängden tjänstemän är fler än mängden arbetare i dag, så det är inte en helt obetydlig väljsrgrupp. Och var och varannan av dessa är dessutom akademiker. Beträffande dagens arbetare så är dessa högre utbildade än tidigare, bättre betalda och tillika är många småföretagare, så de är inte alltid helt jämförbara med de som en gång fanns.
Men just denna uppdelning och att människor benhårt röstar i stort sett uteslutande baserat på vilken socioekonomiska grupp de tillhör är lite förlegat idag. Så jo då, det finns gott om potentiella väljare för MED. Men visst finns det "alltid" fler väljare runt mitten än längre ifrån. Och andra sidan försöker också fler partier attrahera just dessa mittenväljare. M.a.o. är konkurrensen om högerväljarna inte lika stor, varpå MED kan ha en stor potential att ta en stor del av dessa. Mittenväljarna har många fler partier att välja mellan.
De partier som kraftigt gått tillbaka i västvärlden under senare år har nästan uteslutande varit socialdemokratiska partier och de som växt har nästan uteslutande varit s.k. högerpopulistiska partier. Det dessa s.k. högerpopulister haft gemensamt är främst kritik mot förd i&i-politik, men i den ekonomiska politiken har de skiljt sig åt. Ofta har de varit mer åt mitten eller strax vänster om mitten. D.v.s. dessa tidigare vänsterväljare har bytt till ett parti som ligger lite mer åt höger (eller om man så vill, lite mindre åt vänster) i den ekonomiska poitiken än det parti de tidigare röstade på. Så jag skulle nog snarare hävda att väljarna rört sig högerut under senare år.
Nu missuppfattade du mig.
Självklart går det inte att göra ett socioekonomisk analys som hör till 1900-talet idag.
Jag klassar då högavlönade småföretagare som "arbetare" i den mån de faktiskt arbetar inom en produktiv del av ekonomin.
"Tjänstemän" använder jag utbytbart mot det engelska uttrycket "civil servant". Det är alltså någon som arbetar direkt eller indirekt åt Staten i jobb som direkt eller indirekt finansieras av skattebetalarna. Oftast handlar det om folk som gått från uni direkt till ett pappersviftande jobb.
Den här nya högerpopulistiska rörelsen är ändå relativt ny dessutom. Så att hävda att massorna drogs till Obamas eller Blairs budskap skulle jag ge mycket till brist på alternativ. Arbetarna röstar som de alltid gjort enligt mallen från 1900-talet. Men det har bara nyligen börjat förändras iom Trump och BoJo.