Det finns bara ett mål i livet, i alla fall i livet hos oss som är självmedvetna: att må bra.
Men sen, som det märks i världen, så har vi vida skilda åsikter om vad det innebär att 'må bra' och hur man ska nå dit. Ibland trumfas andras väg till lyckan av andra; oftast för att de är i vägen till de andras väg till lycka.. eller åtminstone att de TROR det.
Det är således ganska svårt att luska ut vad som är riktigt 'värt' att sträva efter, men jag skulle vilja säga att det finns vissa bas-behov som alla människor har i mindre eller större grad, men som antingen aldrig väcks till liv eller väcks till liv, beroende på vad du får för upplevelser när du växer upp. Så, jag tror att, på det djupare planet så går det att finna många gemensamma mål.
En svart ghetto-gangster som lever på att döda osv kände inte att det fanns några bättre alternativ för denne.
En vit-makt nationalist kände detsamma. Att detta var den bästa vägen till lyckan. Om de endast hade bytat hudfärg och blivit placerade med samma gener i samma miljö så hade de troligtvis följt med resten av de i miljön. De flesta är inte som Danny Vinyard eller Kendrick Lamar.
Min poäng är, att de alla vill ha social samhörighet, ett sätt att livnära sig på, ett sätt att vara 'immortalized', frid i sinnet, och de 'köttsliga' lusterna. Vi är i grunden alla samma människor, och skillnaderna är bara på IQ och annan genetisk läggning, men den är inte så relevant.
Vad tycker DU att man bör göra, oavsett vilken miljö man är i, om man bortser från de saker som kräver specifika resurser? Jag har ett par grejer.
1. Offra dig själv för andra. Således du inte lever med fulländade rövhål, så kommer du få 'egoistisk' feedback på det här, om inte, så kan du leva med dig själv bra och känna att du är en hedervärd, och bra person med god integritet
2. Täta till alla hål i din modus operandi. Lämna inget öppet. Så fort du får ett problem med hur du ser världen eller vad du tänker, så måste du försöka få ett sätt att fixa det. Du ska inte gå efter några principer annat än 'making sense'. Ha inga emotionella band till dåliga vanor eller oproduktiva grejer
3. Ta god vara på din potential. Tänk på att detta kanske är den enda gången du får uppleva livet. Du har möjligheten att förbättra livet för andra och att göra mer än vad du tror för andra.
4. Att reducera lidande är alltid viktigare än att få njuta. Med andra ord, var framtidsorienterad. Träna, ät bra, ta hand om dig själv, meditera, plugga, ha lite tråkigt ibland. Bättre ett långt liv där man har frid i sinnet än ett kort liv där man har ångest fram och tillbaka för allt man gör
Något sånär bara, de exempel jag drog var ju bara exempel, och är inte helt felfria. Så kritisera hellre mina idéer om ett dygdigt och bra liv istället. Tack
Men sen, som det märks i världen, så har vi vida skilda åsikter om vad det innebär att 'må bra' och hur man ska nå dit. Ibland trumfas andras väg till lyckan av andra; oftast för att de är i vägen till de andras väg till lycka.. eller åtminstone att de TROR det.
Det är således ganska svårt att luska ut vad som är riktigt 'värt' att sträva efter, men jag skulle vilja säga att det finns vissa bas-behov som alla människor har i mindre eller större grad, men som antingen aldrig väcks till liv eller väcks till liv, beroende på vad du får för upplevelser när du växer upp. Så, jag tror att, på det djupare planet så går det att finna många gemensamma mål.
En svart ghetto-gangster som lever på att döda osv kände inte att det fanns några bättre alternativ för denne.
En vit-makt nationalist kände detsamma. Att detta var den bästa vägen till lyckan. Om de endast hade bytat hudfärg och blivit placerade med samma gener i samma miljö så hade de troligtvis följt med resten av de i miljön. De flesta är inte som Danny Vinyard eller Kendrick Lamar.
Min poäng är, att de alla vill ha social samhörighet, ett sätt att livnära sig på, ett sätt att vara 'immortalized', frid i sinnet, och de 'köttsliga' lusterna. Vi är i grunden alla samma människor, och skillnaderna är bara på IQ och annan genetisk läggning, men den är inte så relevant.
Vad tycker DU att man bör göra, oavsett vilken miljö man är i, om man bortser från de saker som kräver specifika resurser? Jag har ett par grejer.
1. Offra dig själv för andra. Således du inte lever med fulländade rövhål, så kommer du få 'egoistisk' feedback på det här, om inte, så kan du leva med dig själv bra och känna att du är en hedervärd, och bra person med god integritet
2. Täta till alla hål i din modus operandi. Lämna inget öppet. Så fort du får ett problem med hur du ser världen eller vad du tänker, så måste du försöka få ett sätt att fixa det. Du ska inte gå efter några principer annat än 'making sense'. Ha inga emotionella band till dåliga vanor eller oproduktiva grejer
3. Ta god vara på din potential. Tänk på att detta kanske är den enda gången du får uppleva livet. Du har möjligheten att förbättra livet för andra och att göra mer än vad du tror för andra.
4. Att reducera lidande är alltid viktigare än att få njuta. Med andra ord, var framtidsorienterad. Träna, ät bra, ta hand om dig själv, meditera, plugga, ha lite tråkigt ibland. Bättre ett långt liv där man har frid i sinnet än ett kort liv där man har ångest fram och tillbaka för allt man gör
Något sånär bara, de exempel jag drog var ju bara exempel, och är inte helt felfria. Så kritisera hellre mina idéer om ett dygdigt och bra liv istället. Tack