Vad är du utan identitet?

Big bang sätter grunden för stjärnor.
Som sätter grunden för andra ämnen.
Som sätter grunden för oss.
Så vad snackar du om?

Det är en pågående process.

Fanns, finns, är fortfarande i big bang smällen, som fortfarande pågår.


"tillkom långt EFTER big bang." What?
Säg vad som inte tillkom efter big bang?
I dess framrusande farvatten.

Jag frågar igen.
Vad fan snackar du om?
"Blabla andras logiska feltänk"
Fuck off minion.
Så jävla tråkig ton så det här är vad du förtjänar.

Bra inlägg.


Du missuppfattar. BigBang har aldrig slutat, det forsätter fortfarande. Allt i universum är såklart produkten av BigBang. Du lever inuti BigBang just nu. Om BIgBang började som en infinitesmal punkt så var all materia ingenting utanför tid och rum. Allt som existerar fanns i en infinitesmal punkt, en singularitet som är detsamma som 0. Allt som är "du", alla dina beståndsdelar fanns/finns inuti denna singularitet. Likaså potentialen för alla dina instinkter, värderingar, åsikter och din så kallade "fria vilja". Du är förverkligandet av potentialen. Precis som att i fröet finns potentialen för det fullvuxna trädet. Men BigBang ÄR en tankeprocess, allt du upplever ÄR tanke, och du ÄR tanke.

Realism är idealism.
Rationalism är rationellt tänkande. Rationellt tänkande är tanke. Tanke är inte materia.
Ge mig ett bevis för att materia existerar så skall jag ompröva din idé.

Lite tjafs som dessutom är ot raderat.
/Mod

"I dess framrusande farvatten"...
Jag nämner inte alla de andra associationerna jag kan tänka mig utifrån den metaforen, utan begränsar mig till att fråga varför i så fall inte rymdraketerna är utrustade med propeller...?
Förvisso kanske allting är uppbyggt av "stardust" och alla dess mindre beståndsdelar som ju per definition alla uppkom vid olika tillfällen EFTER bigbang, men om man nu så envetet hävdar att det hela är en pågående "process" som du gör, så är det väl inget som hindrar att den processen inbegriper själva bigbanghändelsen också, vilket innebär att Bloom's "toroidal model of the universe" är en alldeles utmärkt modell av hur universum fungerar...

OM bigbang började som en "infinitesmal" liten punkt så kanske ditt resonemang kunde stämma, men OM bigbang nu istället började som ett "anally retentive little hole" som Bloom menar, så fanns ju aldrig någon liten singularitet nånsin, liksom... liknelsen med siffran "noll" är ju i så fall träffande, eftersom den ju också beskriver en liten ring... med ett hål i...

...och om alla kosmologiska konstanter varierar över tid som du tidigare i tråden menade, så kan man ju således tänka sig den lilla ringen/nollan såsom bestående av en omkrets med en varierande liten längd, t.ex. en plancklängd... singulariteten blir då ingen början på allt, utan utgör en liten ihålig rörliknande passage med en genom tiden varierande nästintillobefintlig/liten/större/stor omkrets...precis som Bloom beskriver den...

Det fetade utgör en klassisk rationalisering...
Beviset för att materia existerar är din egen ärlighet mot dig själv och din omvärld... om min uppmärksamhet formulerar en tanke inuti min döpta och namngivna personnummeridentitet som säger mig att jag via min anonyma fjashbacksidentitet kan skriva på en datamaskin att du (vem du nu än är) genom din likaledes anonyma flashbacksidentitet kan uppfatta en tankegång förmedlad via läsbara ord på en dataskärm som föreslår att din döpta? och namngivna personnummergivna? identitets inre uppmärksamhet skall lägga märke till att någonting förhindrar att du beter dig som en astronaut i rymden... så är detta något ting gravitationens substans, d.v.s. materia...ett ytterligare mer känslofyllt bevis erhålls om ett närbeläget föremål släpps ovanför foten, vilket leder till en mer påtaglig känsla av gravitationens effekter, i.e. den jordiska jämmerdalens biologiska ofrånkomlighet i form av materians inre och yttre avgränsningar...

För övrigt ...

De tre begreppen "idealism, materialism, realism" kan således inordnas i och ställas mot varandra i en trekantsformation, där de alla väger lika tungt och drar i varsina riktningar och är jämförbara med de tre hörnen i Karpmans dramatriangel...

Hur gick det med din teori om att stjärnor kommer från något utanför universum? Den teorin känns komplicerad.

hur litet är hans lilla hål då? LOL

Oj vad mycket dynga du kan skriva. Så du menar att min förmåga att läsa och uppfatta bokstäver är materia, det var nytt. Så du menar du att gravitation är materia, det var nytt. Så du menar att en känsla av smärta är materia, det var också nytt. Massor av nytt att ta in här...

Definiera verkligheten?

Är detta den realism du förespråkar?
Sedan menar jag förstås inte att all idealism är realism. Idealism är ju fruktansvärt brett. Jag menar att Sann idealistisk rationalism är verkligheten. Det mest sanna vi i alla fall kan uppnå, då det transcenderar både sinnesupplevelser och känsloupplevelser.

https://en.wikipedia.org/wiki/Rationalism


Haha.. vilket skämt. Svenska wikipedia är uppenbart inte den vassaste kniven i lådan. Använd hellre den Engelska. Svenska wikipedia har ju totalt missförstått hur man definierar idealism. Idealism är att definiera verkligheten som tanke. Det finns inget förhållande mellan tanke och verklighet om tanken är verklighet. LOL

Här är den riktiga definitionen:

Nej, vilket skitprat.

Aha... källa på det?... hur personliga tankar och logiska formuleringar gärna återupprepar egna föreställningar genom omtolkningar av intryck från omgivningen börjar jag förstå nu.... ......vilket leder min egen uppmärksamhet till ... dina andra tankar, citat;"Sann idealistisk rationalism är verkligheten." ... "Idealism är att definiera verkligheten som tanke. Det finns inget förhållande mellan tanke och verklighet om tanken är verklighet. LOL", slut citat... den utgör IMO en såpass övertygad synvinkel om hur verkligheten är uppbyggd och beskaffad att den får mig att associera till hur verkligheten upplevs i NordKorea, där den där rådande idealistiska rationaliteten som kallas "Songbun" faktiskt under lång tid skapat de verkliga sociala omständigheterna för befolkningen i landet...

De socialistiska idéerna och den kommunistiska idealismen har där drivits så långt in i absurdum genom "Sann idealistisk rationalism" att det där framstår som fullt rationellt och logiskt rimligt enligt Juchefilosofin att dela in medborgarna i tre övergripande kategorier... "friendly", "neutral" och "enemy"... filosofin förklaras här och här... jag antar att du knappast har några invändningar mot den logiska rationalismen som uttrycks på de sidorna utan att motsäga dig själv...

I kombination med BigBang(allt i universum kommer från singularitet), ger att du gör ett felaktigt antagande.

Vad du i övrigt har för subjektiva åsikter om mina objektiva slutsatser bryr jag mig inte om.

Ha... ... du tillskriver mig en teori om att stjärnor kommer från någonstans utanför universum, och när jag efterfrågar en källa på det så ger du mig ett citat där jag skrivit att olika producenter, d.v.s. stjärnor som producenter av grundämnen tyngre än kol, existerar INOM universum...???

Diskussionen når således sitt logiska slut i.o.m. att du inte längre bryr dig om några övriga åsikter jag kan tänkas ha, vilket såklart är ofrånkomligt givet att intresse är en ändlig resurs, så jag nöjer mig således därmed, samtidigt som jag ändå inte kan låta bli att försöka ta vara på tillfället att i alla fall lära mig själv ytterligare något nytt, vilket visar sig bli den subjektiva-objektiva dualismens tredje balanspunkt, vilken jag med hjälp av denna tråd, samt "Necker's kub" identifierat som "illusion"...

Eftersom jag är av den åsikten att de flesta människor är kapabla till både subjektivitet och objektivitet, samtidigt som dualism oftast orsakar strid=död, våld och elände, och det finns ett gammalt talesätt som lyder;"det är aldrig ens fel när två träter", så begriper jag således på detta sätt att ett för mig själv konstruktivt sätt att undgå att bli placerad i och fastna i en av de två ytterligheterna "subjektiv" eller "objektiv", så väljer jag den tredje ståndpunkten som jag funnit är placerad i opposition till båda dessa två, nämligen förmågan att kunna se båda's potential för att kunna vara en illusion...

Eftersom diskussionen tagit slut i.o.m. att du själv placerat din egen uppfattning i det objektiva facket, så blir min egen uppfattning således att baserat på din egen ovan omtalade självmotsägande källa så utgör din objektiva slutsats en illusion...

Tycker ni själva att era inlägg har någon som helst anknytning till trådstarten? Ni får gärna utveckla om jag är för dum för att förstå, alternativt starta en ny tråd om big bang, subjektiva åsikter om objektiva slutsatser, vad som är rationalism och idealism, stjärnstoff, fraktaler, etc.

Såklart har de anknytning till trådstarten, givet att den inledande frågeställningen var både djup, vid och omfattande, citat;"Är det möjligt att avsäga sig sin identitet och bara vara? Vad skulle det innebära? ", slut citat.

Att "avsäga sig sin identitet" inbegriper IMO att inlägg som alla dessa i tråden inte skulle behöva skrivas, eftersom en skribent utan personlig identitet inte skulle finna någon anledning att hävda någon egen speciell synvinkel ö.h.t..... att "avsäga sig sin identitet" borde väl innebära att inte ha någon egen åsikt om nå't ö.h.t., utan endast utgöra ett slags bihang till någon annan med en egen utvecklad identitet...väl? Detta är väl t.ex. en av effekterna för sektmedlemmar i olika religiösa sekter, att de sakta och gradvis fråntas sin egen individualitet och egna personliga identitet, för att istället uppgå som en identitetslös följare av sektens ledare, och dennes åsikter...

Så på det viset hävdar väl alla skribenter här i tråden sin egen uppfattning i olika frågor som alla uppkommer som ett resultat av den inledande frågeställningen, och eftersom de flesta svenska skribenter på Fb är sekulärt orienterade, så ingår vetenskapliga begrepp också i våra respektive identiteters världsbild... att jag och jeanclaudevandamme behövde klargöra var våra resp. gränser mellan våra olika identiteters världsuppfattningar går är IMO endast ett uttryck för att identiteten är intimt sammankopplad med jaguppfattningen...

I trådstarten riktas också frågan till "du", och vad "du" anser... för att ett "du" skall kunna svara måste således ett annat "jag" än just sign. Starke Adolf finnas och svara, och om någon utan identitet skulle få för sig att svara måste denne någon följaktligen underteckna med något annat än "jag"... vilket endast lämnar alternativet "vi" kvar... en identitetslös människa kanske således kan resonera och diskutera utifrån begreppet "vi" och vad "vi" anser... detta blir dock ganska ansvarslöst, eftersom ingen personlig identitet finns att ställa till svars...

Verkligen vill veta mer om identitet.