Babianer och jämställdhet.

Tror jag absolut inte på, eftersom självförtroende - liksom dess motsats - finns hos båda könen. Jag tror att alla däggdjur känner igen en hona respektive hanne, oavsett art, eftersom det är så enormt viktigt att kunna känna igen detta för fortplantningens skull. Och just dessa saker - det som gör oss till honor eller hanar - är ju desamma oavsett om vi kan tala eller inte, har två eller fyra ben, äter växter, djur eller både och, har päls, hår, horn, hårlös hud... Att vi är honor eller hanar är större och viktigare och mer grundläggande än ALLT sådant. Det märks på doften av våra feromoner, på bredden av våra bäcken, på våra anletsdrag, på vårt beteende...

Utrota det vekar könet. Problem solved!

Uppgraderadapa,

förstår inte vart du vill komma.
vi kanske bara pratar förbi varandra? Försöker du säga att vargar, babianer och labmöss INTE reagerar på människors olika kön? Att de INTE är "sexistiska" mot människor?

Försöker du hitta en enkel regel som beskriver alla djurarter?

Finns ingen evolutionär anledning att kunna känna igen kön på andra arter för fortplantning, en fortplantar sig med sin egen art om inte modern genteknik är inblandad. Mycket av människors skelettmässiga könskaraktärer handlar om kvinnors anpassning till att föda storhövdade barn, vilket även det skulle ha krävt mindre anpassning om vi gått på alla fyra. Anatomer kan inte könsbestämma Australopithecus-skelett, det är därför det finns en debatt om stora respektive små Australopithecus var olika kön eller olika arter (sammanvuxna bensömmar visar att unge-vuxenskillnad inte är förklaringen). När det gäller andra Homo-arter än Homo sapiens kan de könsbestämmas på bäckenet, men inte på enbart skallen. Redan mellan så nära besläktade primater som schimpans och bonobo, närmare släkt med varandra än med människor trots att de är våra närmaste släktingar, finns det skillnader där drag som hänger ihop som könskaraktärer hos den ena arten är oberoende av varandra hos den andra.

Lämnar vi primaterna och går till djur längre bort på evolutionsträdet, då börjar det dyka upp fertila hermafroditer som producerar både äggceller och spermier. De är varken hannar eller honor. Och vissa fiskar kan byta kön i fertil bemärkelse, gå från fertil hona till fertil hanne hos vissa fiskarter och från fertil hanne till fertil hona hos andra fiskarter. Till skillnad från människor där tekniken ännu inte lyckats göra transsexuella fertila som det modifierade könet, även om det kan bli möjligt om bioludditernas lagar mot att genförändra den mänskliga arvslinjen röjs ur vägen.

Jag säger inte alls emot att det finns djur som kan skilja mellan könen även på andra arter. Däremot tror jag inte att det finns någon allmändjurisk förmåga att könsbestämma vilken djurart som helst. Du har fortfarande inte svarat på frågan om du kan könsbestämma vilka djur som helst utan kunskap om arten, jag har berättat att jag inte kan det och visat andra exempel på människor som inte kan det.

Mössen studerades rigoröst, det köper jag, men det om vargar och babianer är bara anekdoter och det finns ingen vetenskaplig anledning att försöka förena dem i samma teori som mössen.

Djur har ju mycket bättre luktsinne än vi, och hämtar även upp mycket mer av sin information om omvärlden genom luktsinnet. Säkerligen reagerar de på feromoner, som lär vara lika eller liknande mellan arterna. Könshormonerna är ju t.ex. desamma hos alla däggdjur; det är samma hormoner som styr brunst, ägglossning, menstruation, icke-menstruation under graviditeten, mjölkproduktion när ungarna väl är födda, o.s.v.. Inte alls konstigt att djuren känner lukten av detta hos oss också.

Dåligt luktsinne är inte unikt mänskligt, människor delar sitt relativt svaga luktsinne, inklusive avsaknaden av våt nos, med de flesta andra primater (dock inte halvaporna). Och vissa havsdäggdjur saknar, liksom vissa fågelarter, luktsinne helt.

Könshormonerna som sådana är lika hos olika däggdjur, men deras sambandsordning är inte alls lika hos alla däggdjur. Det finns däggdjur där honorna har högre testosteronnivå än hannarna, till exempel hyenor, likväl kan de fortplanta sig (givetvis, annars hade de inte funnits). Graden av känslighet för hormoner, och därmed hur höga hormonnivåer som krävs för att ha effekter i organismen, varierar också kraftigt mellan olika däggdjur. Detta kan åtminstone i fråga om vissa arter förvirra andra arters luktbaserade könsigenkänning.

Även de relativa känsligheterna för hormoner i olika organ varierar bland däggdjur. Även mellan människa och människa, till exempel såg jag en gång en snygg svart kvinna som hade både mycket feminina kurvor och stora muskler. Jag tror att gener som Homo sapiens har fått genom att para sig med närbesläktade Homo-arter i vissa fall har selekterats på att de genom att ändra procentförhållandet mellan hormonreceptorer i olika kroppsdelar och därmed kombinera selektionsfördelar som annars hade uteslutit varandra genom kompromisser mellan hormoner. Det finns ju som bekant sådana skillnader mellan så närbesläktade primater som schimpanser och bonobos.

Nej er sort vill inte tro på vetenskap, ni vill tycka fram rätt svar istället.
Det är klarlagt vid det här laget.

Det finns en massa etologiska studier ang hur olika arter förhåller sig till varandra och hur deras kroppspråk ser ut. Likaså ifråga om dominans, alpha beta och omega. Detta är särskilt forskat angående vilda hunddjur.


Nu glömde du tänka.
Hur många kvinnor har självförtroende ang att klara sig i ett slagsmål med en varg?

I själva verket har kvinnor ofta svårt att vara bra djurägare för de hittar inte dominansen inom sig.
De backar - de går inte framåt vid skarpt läge och så fort du tar ett kliv bakåt är du körd om vi ska prata dominans och kommunikation. Har man djur måste man kunna sätta gränser, kvinnor har stora problem med det.

Alla djur läser av andra djur och och människor innan de väljer om de ska ta en fight eller inte. I själva verket sker det sällan fighter utan man spänner musklerna för varandra och en av parterna inser att det är nog bäst att glida därifrån och låtsas som det regnar.



Vad det gäller hunddjur så är det en större kamp om dominans än bland flyktdjur, den som ser sin chans att klättra i hierarkin försöker. Självklart är det lättare att fälla ett mindre byte, rovdjur ger sig alltid på den svagaste i flocken.

Det tror jag också, hunddjur har också koll på var man är i sin cykel, men nu var det inte så att vargarna ville para sig, utan ville klättra i hierarkin, det gör man genom att besegra den över i hierarkin. Någon man tror man klarar av att besegra vill säga.


Fel


Ja precis beteende, djur är mycket bra på att läsa av en individs beteende, om den är ett lätt byte eller om man bör gå en omväg.

Kroppspråk är beteende.