Citat:
Intressant, jag ser det också som ett tecken i tiden att patienter söker snabba "lösningar" på problem istället för att idoga hantera dem på de sätt som i långa loppet ger bäst resultat. Skulle jag acceptera att patienter dricker alkohol för att döva sin ångest? Nä, varför skulle jag då acceptera benzodiazepiner? För att de är registrerade som läkemedel? Nej. I varje givet fall med läkemedel väger man potentiell nytta mot potentiell skada, och i den bedömningen faller inte benzodiazepiner väl ut. Man ser det i studier, och man ser det i verkligheten. Den enskilda patienten kanske inte ser det, även de som råkar vara beroende ser ofta inte det, men jag som träffar runt 30 patienter per vecka gör det och likaså gör de av mina kolleger som inte är hyrläkare. Ingen av oss är empatistörda sadister, vi gör det vi tror är bäst för patienterna utifrån den kunskap vi har idag.
Ja, att skriva ut medicin som faktiskt fungerar är fruktansvärt. Det är bättre att skriva ut något man vet inte kommer göra något överhuvudtaget som atarax och säga att en promenad kanske löser alla problem.
Vad gör du för de patienter som vill ha terapi osv. nu när man monterat ned större delen av psykiatrin?
Och exakt hur skulle benzodiazepiner vara mer skadligt jämfört med SSRI eller neuroleptika? Det enda man får höra av indoktrinerade läkare är att benzos skapar en tolerans och att man kan hamna i ett missbruk. Om jag minns rätt så är "den skadliga effekten" en smått nedsatt kognitiv förmåga hos patienter som använt t ex stesolid dagligen i över 5 års tid vilket återgår till det normala efter ett par månader efter man satt ut medicinen. Har också läst artiklar om hur livslängden är 10-20 år lägre hos patienter som står på SSRi vilket gör det hela både sorligt och skrattretande.
Tycker personligen att det borde vara obligatoriskt för läkare inom psykiatrin att testa de mediciner man skriver ut åt så man vet vad patienten kan förvänta sig.
Missförstå mig inte, jag är väl medveten om att den där missbrukarrisken finns där men att säga att patienter söker "snabba lösningar" utan att ge de några vettiga alternativ är en skam då jag utgår ifrån att psykologkontakt osv. inte är något du kan erbjuda då större delen av psykiatrin är nedmonterad. Regelbundna uppföljningar med kontaktperson och/eller fast läkare och inte skriva ut recept för flera månader åt gången skulle vara det bästa för alla inblandade tillsammans med rätt terapi för att sedan fasa ut medicinen när patienten mår bättre.