Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2016-10-20, 00:33
  #25
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av failuretoexist
Jag har gjort men slutade snabbt, rena rävgiftet! För mig blev det värre.

Citat:
Ursprungligen postat av Worez
Mm, håller med om varenda ord om manier. I början är det härligt, speciellt om du kommer från en deppig period innan. Efter en mani (som för mig varar i 3-4 månader) är det lätt att känna: "Vad fan hände?". För mig var det 10 månader sen sist och jag vet fortfarande inte hur jag ska ta mig tillbaka till livet. Ni som inte är bipolära. Tänk er ångesten efter en utekväll när man sa och gjorde dumma saker. Så är det fast istället för en kväll var det flera månader. Även om depressionerna är hemska känner jag större kontroll då över relationer och ekonomi.

Jag har precis börjat ta lithium och längtat till jag får balans i livet. Ska även börja motionera igen. Vet att det och rutiner är positiva för oss med psykiska sjukdom.

Så sant..
Citera
2016-10-26, 09:16
  #26
Medlem
En sak jag har märkt är när jag slutat med all antidepressions medicin så började jag på nåt sätt må bättre (jag har gått igenom i stort sett hela FASS).
När jag får riktig ångest och depression så äter jag Sesolid istället och tycker det fungerar bättre samt så slipper man trycka i sig en massa piller (man äter nog många).
Javisst Benso är beroendeframkallande men har man lite hjärna och äter dem endast vid behov och inte varje dag så fungerar det bra, i alla fall för mig.
Citera
2016-10-28, 07:43
  #27
Medlem
ZenoElias avatar
Cykling och cannabis som ständiga 'mediciner' och en flaska med rävgiftet Theralen i badrumsskåpet vid de tillfällen C&C inte är tillräckligt för att hålla den slumrande demonen i schack.

Innan denna trippelkombo åt jag allt som mina läkare tyckte jag skulle testa. Vissa preparat fungerade halvhyfsat och andra helt åt helvete.

Jag hade gärna haft Xanor som backupmedicin istf Theralen men det får i så fall ordnas andra vägar än Apoteket då jag verkar ha fått rödflagg från Sveriges samlade läkarkår på vissa recept.

PS. Bara jag som föredrar termen Manodepressiv istf bipolär?
__________________
Senast redigerad av ZenoElia 2016-10-28 kl. 07:51.
Citera
2016-10-28, 13:39
  #28
Medlem
Worezs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ZenoElia

PS. Bara jag som föredrar termen Manodepressiv istf bipolär?
Jag föredrar nog ändå bipolär. Låter mindre sjukt på något sätt!

En sak som är sjukt är att jag fram till 22-23 år inte hört talas om bipoläritet. Detta trots att både min pappa troligtvis led av det och att jag har fler släktingar med psykiska besvär. Förstår inte hur stigmat kring psykisk ohälsa fortfarande kan vara så stort?

3 av 4 har lidit av det själv eller har någon anhörig som varit drabbad. Också den vanligare sjukskrivningsorsaken. Vi MÅSTE prata mer om sådant här. Normalisera för att kunna hjälpa.
Citera
2016-10-31, 00:15
  #29
Medlem
ZenoElias avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Worez
Jag föredrar nog ändå bipolär. Låter mindre sjukt på något sätt!

Men vi är ju sjuka och manodepressiv beskriver bättre vad det handlar om än bipolär. Varför döpa om/försköna fungerande ord till sämre? Städare -> Sanitetsstekniker typ.

Citat:
3 av 4 har lidit av det själv eller har någon anhörig som varit drabbad. Också den vanligare sjukskrivningsorsaken. Vi MÅSTE prata mer om sådant här. Normalisera för att kunna hjälpa.

Stigmatiseringen försvårar många drabbades liv, helt i onödan. Att våga acceptera och förklara för sin omgivning hur en manodepressiv fungerar, eller inte fungerar emellanåt, kan hjälpa andra i riskzonen eller drabbade. Normalisera ogillar jag som ord. I dagens kulturmarxistiska pokemonGosamhälle vill de goda normalisera allt & alla.
Jag säger som Groucho:
Citat:
"I don’t want to belong to any club that would accept me as one of its members.”
Citera
2016-11-01, 09:08
  #30
Medlem
Worezs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av ZenoElia
Men vi är ju sjuka och manodepressiv beskriver bättre vad det handlar om än bipolär. Varför döpa om/försköna fungerande ord till sämre? Städare -> Sanitetsstekniker typ.



Stigmatiseringen försvårar många drabbades liv, helt i onödan. Att våga acceptera och förklara för sin omgivning hur en manodepressiv fungerar, eller inte fungerar emellanåt, kan hjälpa andra i riskzonen eller drabbade. Normalisera ogillar jag som ord. I dagens kulturmarxistiska pokemonGosamhälle vill de goda normalisera allt & alla.
Jag säger som Groucho:
Jag tror att normalisera kan öka hjälpen och utvecklingen av nya läkemedel. Att många lider av psykisk ohälsa gör att hjälpen blir större.
Citera
2016-11-02, 23:39
  #31
Medlem
Jag är unipolär och väntar på en kallelse från en klinik där jag sedan får reda på om jag får ect behandling eller ej. Jag hoppas verkligen att jag får det då medicineringen är otillräcklig. Finns det andra med unipolär diagnos som provat ect?
Citera
2016-11-12, 23:22
  #32
Medlem
Finns det något som gör att man inte går upp i mani och vikt, men tar bort all oro och osäkerhet? Just nu vill jag inte träffa Sandra människor eller vistas bland dom, bara tanken på det ger mig sån ångest att jag vill spy. Gick på Fluoxetine, men tickade snabbt upp i en hypomani. Brände 8k på shopping på två veckor utan att riktigt veta vad jag shoppat. Just nu ligger jag i ett tillstånd med oro och ångest där jag oroar mig för allt, samtidigt som jag visar tecken på åtminstone hypomani.

Jag blir galen.
Citera
2017-08-18, 02:57
  #33
Medlem
Dashades avatar
Alla shoppar väl? Framförallt på semestern. Eller är det summan pengar man gör av med "personlig konkurs" som är tecken på dippen?

Ni som har det, vad brukar hjälpa?

Hur kan en utomstående i syfte att bemöta en som har b1/b2 på ett bra sätt göra det? I upp/nergång?
Citera
2017-08-20, 12:16
  #34
Medlem
Jag har bipolär typ 1. Har haft återkommande depressioner sen tonåren och när jag var 21 bröt jag plötsligt ut i en fullfjädrad psykos. Precis innan allt gick överstyr var jag nog hypomanisk och den känslan är fantastisk... att vara psykotisk var helt underbart det med. Men hade konstiga hallucinationer och trodde jag var utvald av Gud. Känd i hela stan. Texter talade till mig. Musiken handlade om mig. Skrek och grät. Smärtade i hela kroppen.

Nu är jag låg igen och jag hoppas att jag blir manisk fler gånger! Men det lär inte hända... känns som det var en engångsgrej.
Citera
2017-08-27, 12:41
  #35
Medlem
BP typ 2. Har Lamotrigin 300 mg som för tillfället inte hjälper så mycket då det har hänt för mycket onda grejer sista tiden. Sådant som vanliga människor drabbas av också men fan allt samtidigt och i kombo med depression. Jag är högutbildad, välbetald, har ett attraktivt jobb och fin lägenhet - och jag bryr mig inte ett jävla skit. Har druckit eller rökt CB varje dag sista tiden. Ärligt talat så önskar jag mig bara en kraftig hypomani så jag kan spåra ur totalt så att något spännande händer som inte handlar om livskris, olycklig kärlek och sjukdom.

Har ni andra som käkar Lamotrigin upplevt att det påverkar er energifyllda sida och inte bara den depressiva?
Citera
2017-08-27, 13:24
  #36
Medlem
Hur tänker ni på er framtid och den kreativitet som vårat tillstånd kan generera? Själv tror jag även när jag är låg att jag kommer att åstadkomma stora saker. Jag har ett spikrakt mål vad gäller akademisk karriär och politiskt/utvecklingsarbete. Kommer alltid vara störd i huvudet och och på kod röd men kan lika väl ge till andra i så fall.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback