Ny Tikka 308, rengoring eller lamna inskjuten for precision?

Spruta alltid i solvent efter skjutning, oavsett om du skjutit ett eller hundra skott.
Slaggrester sliter på pipan och mekanism, en rendragen pipa ökar livslängden rejält på vapnet.

Rengöring är som religion, politik eller vilken olja som är bäst. Alla har sin åsikt.

Bössor är individer, vissa trivs bäst rena, andra fungerar bäst skitiga. Det man inte ska glömma är att överdriven rengöring kan skada.

Normalt drar jag bara loppet med en boresnake. Ska bössan stå en tid så en droppe CLP på snöret.
Grundligare rengöring endast vid behov. Bössorna ska vara inoljade men om de är lite skitiga bryr jag mej inte om.

Det tål väl att påpekas att kvaliteten på ammunitionen man använder spelar viss roll.

Om man inte VET att man skall använda vapnet i rappet skall man åtminstone fundera på hur slagget påverkar patronläge, räffling och (om man är prickskytt) den kritiska sista fjärdedelen av pipan.

Jag har alltid fått höra att en ny pipa ska skjutas in med enkelskott följt av rengöring tills kulorna slutar lämna rester av tombak. Vissa säger det är överskattat, andra följer principen slaviskt!

Några länkar:

http://www.outdoornews.com/2015/12/1...ute-necessity/
http://www.rifleshootermag.com/gunsm...-rifle-barrel/
http://vapenvardsbutiken.se/break-in.html
https://www.youtube.com/watch?v=WjbnYm_HmXg

Tips till alla: Bromsrengöring tar bort mycket skit

Själv gör jag som tillverkaren av min bössa säger; ut och skjut med den direkt, den är perfekt från fabriken. Kanske säger andra tillverkare annat. Vad folk på vapenentusiastforum skriver lägger jag inte så mycket värde i. Eller gammelgubbejägare med vapen från hedenhös tillverkade med sämre precision, inget att lyssna på.

Min tillverkare rekommenderar dessutom väldigt sparsamt användande av "solvent", en gång i slutet av jaktsässongen högst. 10-tusen kvalitetsafyrningar ska den hålla för utan problem om jag följer dessa rekommendationer.

Min första studsare "breakades" in efter konstens alla regler medan min senaste sportskytte .556:a bara pew pew pew pew!

Ett skott på älg torde väl alltid vara ett skott med kall pipa. De centimeterna som skiljer från en läskskjuten pipa borde väl älgens träffområde klara?

Finskt stål - det blev folk av dig också.



Har väl redan konstaterats att det inte är några bekymmer att lämna bössan skitig ett tag.

Jag brukar, som regel, städa loppet efter banskytte (50+ patroner), men inte bry mig om det om det rör sig om en handfull skott/enstaka jaktskott.

'Fouling shots' behövs främst om man skjuter med 'mollade' kulor (molybdentäckta). Skjuter man med vanliga kulor spelar det mindre roll (helkopparkulor smutsar dock ner ganska mycket även de).


Vid mild nedsmutsning:
1*Jag/lapp med Hoppes.
1*Jag/torr lapp.
10 drag med borste/Hoppes
1*Jag/torr lapp.
1*Jag/lapp med solvent.
Låt stå 5 minuter.
n*Jag/lapp tills det inte finns någon blåspår på lappen
1*Jag/lapp med Hoppes.

Är det rejält skitigt upprepar man ovanstående det antal ggr som krävs för att

Skaffa en Dewey-stång är mitt tips.



Det skall kanske kommenteras att de flesta kvalitetsvapen är skjutna i fabrik, så en viss break in är redan gjord. OM man är kustomnörd () får man ju en helt rå pipa och då bör man göra någon form av break in.

5 enkelskott med städning (beskriven ovan) mellan
3-5 treor med städning mellan
och avslutningsvis
2 femmor med städning mellan
är min standard.

Det huvudsakliga syftet är att hindra kopparuppbyggnad i övergången mellan patronläge och pipa.

En bössa som enligt tillverkaren ska klara 10k-skott. Imponerande - vilken kaliber?

Livslängden torde variera ganska mycket med pipprofil och inte minst kaliberval (samt vad man har förprecisionskrav).

Exempelvis en .22-250 kommer sannolikt (läs garanterat) inte hålla <MoA efter 10k skott.

.308 som den här tråden handlar om. Jag vet att det låter mycket i mångas öron. Speciellt om jag jämför med alla ägare till Tikka och Blaser som klagar på att deras pipor är utslitna efter 2-3000, men det är nog som så att folk putsar sönder sina pipor med alldeles för kraftigt borstande och aggressiv solvent.

Inga problem att få en pipa att hålla för 10k skott eller mer och .308 har inte speciellt högt overbore index, ca 750 till skillnad mot exemplet ovan .22-250 som ligger på ca 1100 i index.

Sedan beror det ju på vilken spridning man accepterar. En pipa som har gått 10k är inte densamma som den var ny men kan mycket väl vara säker att använda och godtagbar precision. Men ska pipan hålla för 10k skott så måste den vårdas emellanåt, det kan faktiskt också vara så att den fungerar bra PGA att kulan löper på tjocka förträngningar, problemet är dock att trycket ökar dramatiskt i pipan.

Jag är personligen inget fan av total övervård, det finns en absolut en praktiskt gräns för när man har vårdat för mycket, liksom det ger ingenting. Men att solvent, rätt vårdutrustning och användning skulle skada vapnet är fel, slitaget från linnelappar och borste under ett helt pipliv är långt ifrån vad en enda kula gör.

Livslängden beror ju, som sagt, inte enbart på hur overbore kalibern är. Pipprofilen spelar ju en ganska stor roll. Långa skottsträngar med en pipa med vanlig jaktprofil är ju inte direkt ett recept för långt pipliv.

Ytterst så är ju dock ett visst mått av rengöring tämligen vitalt för att pipan ska överleva.

Men en STR med 'full bull'-pipa funkar ju bra nog länge oavsett om det är en .308 eller 6,5a.
Nöjer man sig med älgbane-/älgjakts-precision så är ju 10k inget att orda om.

En älgbanebössa går ju som regel någonstans runt 50k skott (eller mer) innan pipan är slut (som i fullständigt jävla sopslut).

Right. De vapen jag känner till som brännt ut piporna i förtid har varit pga. överhettning/avsaknad av pipvård (eller en kombination av bägge).