Var Platoon en realistisk film?

Det hette faktiskt militärpolisjägare. Det var min tjänstebeteckning när jag gjorde lumpen på K1 1990-91, första året då tjänsten fanns. Senare förefaller det ha bytt namn till MP/Säk och då talade man om inriktning Jakt respektive Spaning, det är kanske därifrån du får dina uppgifter.

Det var en del tjafs redan då om vi var "riktiga" jägare eller inte. Vi hade i alla fall inga baskrar på den tiden och gjorde MP-test, inte jägarmarsch.

Ja enligt wiki... och andra källor som exempelvis militärpolisförbundet så var det militärpolisjägare de hette.

Förstår inte vad som skulle vara så wannbeaktigt med det heller. Det är ju inte så att de enskilda soldaterna är att lasta för vad förbandet heter. Flygbasjägarna kommer ju också undan med jägarbenämningen!?

Visst, men det betyder ju inte att alla hans filmer kan tolkas på exakt det sättet. Stone var dessutom patriotisk som ung och anmälde sig frivilligt till Vietnamkriget där han sårades och fick flera medaljer, så han är ingen typisk vänsterintellektuell som spenderade 60-talet pårökt och protesterandes på college.

Vad gäller Plutonen förekom bevisligen rasmotsättningar, "fragging", droger, dålig stridsmoral, inkompetenta befäl, mord på civila och i stort sett alla de andra ingredienserna i kriget. Det enda som egentligen är en riktig överdrift är väl befälet som mördar ett annat befäl, men det kan vi tillskriva filmens dramaturgi. I jämförelse med andra Vietnamfilmer innehåller Plutonen klart färre överdrifter och påhitt.

På förekommen anledning följer här min auktoritativa rankning av de mest realistiska Vietnamfilmerna:

1. Plutonen. Självbiografisk och med innovativa regimetoder. Kommer att få en ännu mer framträdande plats i filmhistorien.

2. Full Metal Jacket. Baserad på Herrs ikoniska Dispatches och med biografisk touch, även om Kubrick inte var där. Pedanten Kubrick garanterade dock detaljtrogenhet till max. Bomus för att slaget om Hue och Tetoffensiven fått väldigt lite populärkulturell uppmärksamhet jämfört med djungeln.

3. We Were Soldiers. Återigen självbiografiskt och pluspoäng för den ovanliga patriotiska vinkeln. Lär i efterhand ses som en pendang till flaggviftandet efter 9/11, men förtjänar bättre. Enda filmen med vietnamesiskt perspektiv, även om det bara är ett par scener.

4. Tour of Duty (Pluton B i Vietnam på svenska). Håller god 80-talsteveserieklass men kan inte jämföras med dagens produktioner. Tar upp samma teman som Plutonen men på ett snällare och mer tevemässigt sätt. Plus för att officerarnas situation skildras mer ingående, huvudsakligen genom plutonchefens karaktär och hans relationer med överordnade.

5. Hamburger Hill. Fina ambitioner men når inte ända fram. Precis som trean har den en del bra scener men når inte alls samma verkshöjd som klassikerna på plats ett och två (å andra sidan är det få som rår på Kubrick och en Stone i toppform).

Allra sist: Apocalypse Now. En stor film av en stor filmskapare men en genomusel Vietnamfilm. Det är egentligen inte en Vietnamfilm alls, utan Joseph Conrads antikoloniala klassiker Mörkrets Hjärta förlagd till Vietnam och kryddad med populärkulturella klichéer om kriget. Filmen är ett bra lackmustest på om någon har koll på ämnet: om de hävdar att den verkligen säger något om kriget har de nollkoll.

Specialomnämnande till Dead Presidents, som skildrar den svarta Vietnamerfarenheten på ett rått om än förmodligen överdrivet sätt. Bygger på fejkat självbiografiskt material och är problematisk av den anledningen, men är ändå en begåvad social skildring trots att den är en "budskapsfilm". Good Morning Vietnam är en klassiker men inte en krigsfilm, även om den har flera bra scener. Slutligen har jag inte sett 84C Mopic, som handlar om en fjärrspaningspatrull och har ett bra rykte.

Japp, det var det i allra högsta grad. Man samlade ihop "folkfiender" vilket innebar allt från poliser til katoliker och misshagliga intellektuella. Över 4000 personer hiitades senare i massgravar. Läs gärna Wikis artikel:

https://en.wikipedia.org/wiki/Massacre_at_Hu%E1%BA%BF

Det hela var kusligt likt det som hände i Kambodja sju år senare, vilket gör mediernas och vänsterns svala intresse ännu mer pikant. Det rapporterades sparsamt eller avfärdades till och med som propaganda och överdrifter. Att det överskuggades av Tetoffensivens mediala hyperdramatik är en sak, men ointresset efteråt när det glömdes bort och inte tilläts stå i vägen för bilden av det "befriade" Vietnam som spreds inte minst i Sverige är svårare att förstå eller ursäkta. Och sju år senare hände som sagt samma sak i Kambodja, återigen med vänstern på fel fot.

Även i Vietnam skedde fler kommunistiska massakrer, inklusive efter kriget när tusentals avrättades och hundratusentals flydde. Intresset var återigen förstrött.

Är Sverige ett realistiskt land?

Även om apocalypse now är en remake på konrads verk i vietnam, så tar den oavsett upp vissa små moment ändå. till exempel sydvietnamesernas ilska mot kommunistsympatisörerna, i scenen när kilgore landar och kommer fram till en VC så håller inne sina inälvor med ett grytlock. Jag vet inte om den han pratar med är en ARVN ranger eller bara en vanlig sydvietnamesisk soldat som stödjer amerika, men dialogen går på detta vis.

Kilgore: Vad är det som står på här?

Amerikansk soldat tillsammans med tolken: Han vill ha vatten

*kilgore är påväg att ge han vatten*

ARVN ranger: Nej ha kan ta smutsigt vatten från risfälten, han är en smutsig VC. De har gjort mycket skada på vårat folk

Kilgore: Den som slåss med tarmarna utanför magen förtjänar lite vatten

Detta är ju ett perfekt moment hur mycket Sydvietnameserna hatade kommunismens sympatisörer för de såg de som landsförrädare som splittrade landet.

Sen är ju även Kurtz väldigt lika med Barnes i sättet, då de förstod att för att krossa kommunismen så kunde de inte kriga enligt boken. Kurtz hade ju dödat 2 höga officerare i den sydvietnamesiska militären och all fiendeaktivitet från nordvietnam hade upphört direkt. Alltså var de 2 kommunistspioner

Så även om apocalypse är bara fiction så tar den och ändå målar upp en rätt verklighetstrogen miljö så jag skulle nästan vilja klassa den som en bra vietnamfilm ändå i en viss bemärkelse med gott budskap ändå och fungerar som gott supplement och parallell till andra vietnamfilmer speciellt "plutonen" och "full metal jacket"

sen till plutonen;
"Elias och barnes är som ying och yang till varandra.

Elias symboliserar sidan som vill göra det regelrätt enligt boken, men eftersom det inte går att vinna ett krig mot en fiende som använder sig av oregelrätta metoder så är kriget redan förlorat. Kan vara en liten symbolisk gest som peeakar elias åt just detta hållet under scenen då han sitter under stjärnorna med taylor och säger: "we are gonna loose this war, we have kicked other countrys asses for so long that it's time for ours to get kicked"


Barnes är den sidan som vill vinna kriget och är redo att möta fienden genom att sätta hårt mot hårt med samma hänsynslösa regler. Barnes blir ju misstänksam i byn när de har mat och vapen för ett helt regemente, barnes tankar går ju då till att de är VC och sympatiserar med kommunismen. tyvärr så kommer ju oskyldiga sydvietnamesiska människor i kläm på detta vis. Men barnes anser att det är det enda viset att vinna kriget mot en fiende som går med oregelrätta metoder genom att gömma sig bland civilbefolkningen."


Sen ett till verk är ju spelet "men of valor" som är lite som en filmisk version fast i spelformat. Mycket god story då de plockar upp många olika element och faktorer.

Filmen är baserad på boken "The Short-Timers" av Gustav Hasford. Jag läste faktiskt boken strax innan filmen kom ut.
https://en.wikipedia.org/wiki/The_Short-Timers

Michael Herr, Hasford och Kubrik skrev manuset tillsammans, men som sagt baserat på Hasfords bok.

Fragging heter termen och blev "populärt" under vietnamkriget då det fanns många yngre oerfarna befäl som kommit direkt från West Point och som skulle ta befälet över redan erfarna meniga och underofficerare. Detta skapade ofta en konfliktfylld atmosfär, precis som i filmen Plutonen.

Under Vietnamkriget förekom det cirka 900 fall av fragging.

https://en.wikipedia.org/wiki/Fragging