Varför är många liberaler "Alla kan bli allt"?

Hos vänstern kan man se konstiga beteenden. Men hos liberaler kan man också se konstiga beteenden.

Liberaler är ofta "Alla kan bli allt" eller "Denna kvinna kämpade på jordbruket för 30 år sedan - Nu är hon framgångsrik miljardär och är minister".

Varför sådan navitivitet hos liberaler att jobbar man hårt så blir man lyckad. Detta stämmer ju absolut inte.

Vad är syftet bakom? Är syftet att man ska trycka på övriga att jobba lika hårt så konsumtionen och produktionen ökar?

Liberalerna eller nyliberalerna?

Nyliberalerna har tre antaganden om individen enligt de neoklassiska-ekonomiska teorier de följer:

People have rational preferences between outcomes that can be identified and associated with values.

Individuals maximize utility and firms maximize profits.

People act independently on the basis of full and relevant information.

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Neoclassical_economics

Människan, som individ, är förnuftig och rationell och fattar beslut utifrån den information individen har. Om en individ har information om hur man flyger en Boeing 747 så kan den personen göra det.

Alla individer kan således samla information för att göra det den vill och försörja sig på det sätt som passar bäst utifrån rådande förhållanden.

Vänstern tycker i princip samma sak men tror inte att individen kan fatta rätt beslut utan mat i magen, eller utan sjukvård, bil, bostad, betald skolgång etc. etc. etc. En nyliberal anser att en individ kan skapa underverk bara om den samlar rätt information om situationen. Därför kan en person som blir entreprenör och börjar med att bo i en bil snart arbeta sig upp till att ha råd att bo i en mansion i Kalifornien.

En individ från Bureå agerar lika optimalt som en individ från Singapore om de har samma information enligt liberalerna. Om de uppvisar olika resultat i livet så beror det på deras egna beslut.

Skulle tro att om liberaler skulle tala om en kvinna som var jordbrukare för 30 år sedan och nu är miljardär och minister, så försöker de få folk att inse att man kan (och borde få) göra det man vill och försöka uppnå det man önskar sig.

För naturligtvis är det inte så att om man jobbar hårt uppnår man det man vill automatiskt. Däremot att om man vill något sådant så måste man jobba hårt. Men då måste man få det, och man måste inse att man kan göra det.

Ja, det är tanken i alla fall.

Det stämmer ju. Om man jobbar hårt och ligger i, så når man framgång. Krasst får man det man förtjänar.

Okej.

Så det är bevis på att hårt arbete ger frihet?

Här ligger väl en betydande del av kritiken mot liberalismen. Man reducerar människan till en nyttomaximerande ekonomisk varelse. I sin tur följer det av den utsaga som TS för fram. Jämlikhetstanken och Tabula rasa konceptet är intimt förknippade med liberalismen. I detta avseende finns också många likheter med marxismen. Ja, universalismen och det närmast evangeliska synsättet utgör ju också gemensamma nämnare för liberalism och marxism. Oäkta barn till kristendomen som de båda är.

För dig och mig kanske. En slumpvariabel finns dock inneboende i detta. Vi alla föds inte med samma förutsättningar och förutsättningar kan ändras slumpmässigt under vägens gång (Thomas Fogdö exempelvis). Dessa med sämre förutsättningar/otur eller mindre tur med slumpvariabeln (förutsättningar som är en kontinuerlig funktion) tycker åtminstone jag, har rätt till ett så bra liv som möjligt, de också.

Det blir problematiskt för liberaler att förklara varför anhängarna av deras teorier återkommande är helt okunniga om tillgångspris-bubblor och konjunkturcykler. Externa faktorer verkar helt ointressanta att beakta.

De ovannämnda är ju två konkreta externa faktorer som återkommande sätter käppar i hjulet på människor som arbetar hårt i sitt anletes svett. Så där har TS en infallsvinkel på det där med om hårt arbete lönar sig eller inte. För övrigt innebar de nyliberala reformerna under slutet på 1900-talet att skattebetalarna fick betala nyliberalernas räkningar efter flera finansbubblor. Det väcker ju en del frågetecken om arbete lönar sig elller inte..

Ekonomiska teorier är ju egentligen det enda som är kärnan i liberalismen idag och för egen del förhåller jag mig till ekonomiska teorier som om de vore just teorier och alltid nödvändiga att diskutera och förhålla sig kritisk till.


Någonstans på vägen tappade liberaler intresset för samtalet och den öppna diskussionen. Teorier blev verklighet som inte fick ifrågasättas.

Antagligen insåg de att världen var för komplex (ironiskt nog för spontan för ideologin!) och organisk.

Trots allt har vi redan en spontan ordning i världen, den har mänskligheten upptäckt under tusentals år. Liberalernas tabula rasa är viljan att vända den och verkligheten ryggen. Ett helt irrationellt beslut och vi ser alltmer hur ofria vi blir under "liberalismen" av idag.

Jag ser bara ett anti-intellektuellt och sociopatiskt vakuum i den "öppenhet" exempelvis de så kallade Nya Moderaterna lämnade efter sig.

Det mest absurda med denna ståndpunkt är ju att den är totalt omöjlig i praktiken. Hela kapitalismen bygger på att en liten minoritet rika lever på andras arbete. Alla kan inte bli företagsägare eftersom att det då inte skulle finnas någon som utförde själva arbetet i produktionen. Lika lite som att alla kan bli kung av Sverige.

Liberalismen har en autistisk människosyn där individer saknar mänskliga egenskaper och enbart finns till för att vinstmaximera. Och precis som autister är misfits i mänskliga sammanhang så är liberalismen totalt missanpassad för den mänskliga naturen.

Det räcker ju med att se vilka liberalerna är. Kalla, torra och sociopatiska. De sysslar gärna med aspbergersbetonade yrken inom teknik eller ekonoml, där skapande och kreativitet lyser med sin frånvaro.

En lära som enbart utgår från ekonomisk teori blir ju undermålig. Den räcker inte till för att bygga ett livskraftigt samhälle. Både liberalism och marxism bygger ju på ekonomisk teori och ingen av dem har lyckats förstå människans natur. Det är väl symptomatiskt att liberalismen verkar gå samma väg som kommunismen gjorde för några decennier sedan. Någon skrev väl en gång i tiden att liberalismen representerar en falsk frihet, friheten FRÅN men aldrig friheten ATT.

Liberalismen faller på att den absurt nog börjar att planera spontaniteten. Man genomför vansinniga demografiska stimulanser av samhällen för att vaska fram ny arbetskraft, tvingar på skattebetalare bail-outs för att de ska rädda dåliga företag och banker, man använder destruktiva negativa räntor för att förhindra marknadskorrektion pga av dåliga företag och bankers investeringar i kortsiktigt trams etc.

Inte så konstigt liberaler har problem att förstå världen då den oargumenterade utgångspunkten alltid är att människor är super-smarta. Det är ju svårt att förebygga och finna lösningar om man aldrig kan förutse ett problem från allra första början. Liberalismen har helt klart ett frihetsproblem och deras anhängare ser inte konsekvenserna av sina handlingar. Jag trodde de var smarta och konsekventa ekonomiska agenter?

Socialisterna har åtskilliga gånger insett omöjligheten med den kommunistiska utopin och nöjer sig med att förvara sina "anhängare" i det "solidariska" proletariatets diktatur. Livet består av att "planerarna" ransonerar den ekonomiska produkten från en alltmer krympande real-ekonomi i vilken arbetarna lever som slavar och får höra sanslöst dåliga sagor hela dagarna genom statsmedia. Versioner av detta tillstånd kommer och går i världshistorien.

Världen har ett frihetsproblem och de politiska teorierna om frihet knäcker uppenbarligen inte nöten.

Karl Popper var visserligen liberal, men han var inte nån utopistisk flummare som försökte banka ner fyrkantiga klossar i runda hål.

Tvärtom varnade han för utopier i allmänhet och ville ha politiska beslutsprocesser där det fanns en möjlighet att backa om det blev fel.

Kar Popper hade brännmärkt de här människonatur-förnekande och, i dubbel bemärkelse, gränslösa liberalerna idag som farliga utopister med totalitär stat och/eller kaos som logisk följd i slutändan.

Liberalerna har blivit det öppna samhällets fiender. Lås, avspärrningar, främlingsskap överallt där den utopiska liberalismen fått härja. Och efter låg-tillit följer ekonomisk nedgång.