EU:s nya dataskyddsförordning GDPR ersätter PUL 2018

Fast du har fel. YGL gäller "sändning", "yttranden", GDPR reglerar den (om man så vill) statiska databasen.

Om jag har en databas på min dator hemma så regleras den av GDPR, om jag börjar sända material från den så gäller YGL.

Men det jag egentligen menade är att aktörerna själva (Lexbase, Acta Publica m.fl.) verkar tro att utgivningsbevis betyder "vi står över alla lagar", och det ett utgivningsbevis gör är ju att det ger det grundlagsskydd som alla individer har även till "databaser" (företag) och yttrandefrihetsgrundlagen gör ju undantag för kränkande material t.ex, och jag kan inte se varför en ev. dom om mig t.ex. inte kan anses kränkande. Jag vet inte om det har prövats, men jag är rätt övertygad om att så inte är fallet.

Men, med GDPR blir det iaf. sekundärt.


Och det gör den alltså inte, man reglerar två helt olika saker, lagring (GDPR) resp. "sändning" (spridning) (YGL).


Vad ska man vidta för åtgärder mot en lag som omöjliggör den tjänst man tillhandahåller? Det är ju bara..brace for impact.


Vad vet du om det?


Självklart kommer någon anmäla dom.

Men såhär säger ju Datainspektionen, så jag säger inte att det är självklart, men jag menar, HMF inkräktar i en absolut mening på min rätt till yttrandefrihet.

Skulle det anses kränkande om Sveriges Radio publicerade det material som Lexbase har, eller Acta Publica? Ja, självklart skulle jag säga.

Så jag tolkar den där skrivningen tvärtom, att det är ett sätt att tekniskt kringgå YGL. Ett förbud för Lexbase att lagra information om mig mot min vilja inte kan bli ett hot mot deras yttrandefrihet.

Även om det skulle stämma, vilket jag påstår att det inte gör så blir en databas helt och hållet under YGL så snart den sänds, inte bara sändningen utan även därifrån (servern) den sänds omfattas. Och alla de här rättsdatabaserna sänds ju via internet. Hela din tolkning är extrem och inget som varken Datainspektionen, JK eller lagstiftarna vill kännas vid. Men hoppas kan du ju!

Givetvis så kan en databas med utgivningsbevis hållas ansvarig för förtal. Bara det att då får det ske i ett sk tryckfrihetsmål med allt vad det innebär. Och att staten inte driver förtalsmålet utan att det får den förtalade driva själv. Hittills har bara en person drivit ett sådant mål mot Lexbase och den personen förlorade. Om du finns i Lexbase databas och har problem med det så kan du åtala Lexbase ansvarige utgivare för förtal.
Någon borde göra något!

Alltså, allt som finns på internet är ju per definition "sänt", så det blir konstigt att prata om sänds som att det skulle finnas något på internet som inte är sänt.

Men en server har ju ingen yttrandefrihet, databaser har ingen yttrandefrihet, dom omfattas inte.


Hur vet du det?

Med sådant som inte är sänt så menar jag sådant som är offline. Där kan man möjligen tänka sig att utgivningsbevis inte gäller. Jag har dock haft kontakt med DIs jurister i frågan och de säger att det är ett oklart rättsläge huruvida utgivningsbevisets skydd kan gälla material som ligger offline.
Obegripligt vad du menar.
DI har uttalat att GDPR inte kommer att förändra något vad gäller sajter med utgivningsbevis. JK vägrar driva anmälningar mot sajter med utgivningsbevis.

Nedan saxat från: https://www.datainspektionen.se/vagl...givningsbevis/
Kan Datainspektionen säga det tydligare än så eller förstår du fortfarande inte?

Du har alltså inte rätt att få utdrag om dig själv ur en sådan databas, ej heller har du rätt att bli raderad ur en sådan databas, du har inte ens rätt att få felaktiga uppgifter om dig själv rättade. Detta eftersom det skulle inkräkta på den yttrandefrihet som grundlagsskyddade medier (ex de med utgivningsbevis för databas) har enligt Yttrandefrihetsgrundlagen.

Yttrandefriheten för grundlagsskyddade medier är dock inte absolut och ansvarig utgivare kan fortfarande ställas till ansvar för tex förtal, spioneri, olaga hot och vissa andra brott. Justitiekanslern är ensam åklagare i tryckfrihetsmål, allmänna åklagare och polisen får inte utreda den här typen av sajter varför en polisanmälan är totalt lönlös. Den som anser sig förtalad kan anmäla till JK men JK har redan uttalat att den som vill driva åtal mot Lexbase får göra det själv.

Det låter underligt eftersom reglerna för utgivningsbevis är ganska enkla. Det gäller publika databaser.

Förutsättningar för att få utgivningsbevis





Du sa att hela servern omfattas.

På en server kan det ju ligga xx antal olika användare/företag/databaser, så hela servern kan såklart inte omfattas.

Jag vet att ett utgivningsbevis gäller för 1 databas, men även där finns det liknande frågor.

Men, huvudfrågan är, inkräktar det på "din" yttrandefrihet om du inte får samla in data över människor? Självklart inte.

Kommer det prövas i EU domstol innan det är klart? Helt säkert.

En annan intressant aspekt om det nu är som du säger, Myndigheten för Press, Radio och TV har, självklart, ett utgivningsbevis för sin (egen) hemsida/databas, dom verkar inte göra samma tolkning, för på sin hemsida skriver dom:


Så dom verkar iaf. göra tolkningen att GDPR gäller även för databaser med utgivningsbevis, och dom borde rimligtvis vara någon slags auktoritet i frågan, eftersom dom delar ut...utgivningsbevis.

Får förtydliga, min frågeställning till DI gällde alltså om material offline även kan omfattas av utgivningsbeviset. Svaret från DI var att det kan det göra förutsatt att det åtminstone finns en intention att materialet ska hållas tillgängligt för allmänheten någon gång i framtiden men att det ytterst vore en fråga för en domstol att avgöra.

I sammanhanget noterar jag att vissa rättsdatabaser faktiskt gör urskiljning på vilka de accepterar som kunder. Man kan fråga sig om det är förenligt med kravet att databasen ska vara tillgänglig för allmänheten.
Jag är rätt tekniskt okunnig men juridiskt kunnig i de här frågorna. Med "server" avsåg jag helt enkelt felaktigt domänadressen. Jag vet naturligtvis att en domän och server inte är samma sak.
Fast lagen gör ingen skillnad på Aftonbladets hemsida och Lexbase. Det är samma sak i lagens mening. Och ingen ifrågasätter att Aftonbladet publicerar data över människor.
Jag är mer tveksam men man vet aldrig.
Myndigheten för Press, Radio och TV publicerar namn på sin hemsida, dock inte ur diariet, så det är rätt konstigt att de hänvisar till GDPR. Om de har utgivningsbevis så finns det inga hinder i GDPR från att publicera namn ur diariet. Jag tror snarare det handlar om en egen regel som de valt att tillämpa, förmodligen finns det någon icke tvingande regel i GDPR om att myndigheter i största mån det går ska ta hänsyn till människors integritet.

Eftersom du verkar tro att GDPR även gäller de databaser som har utgivningsbevis så kan väl du begära utdrag om dig själv från de olika rättsdatabaser som finns och se vad du får för svar och om du inte får något svar eller får nekande svar så kan du anmäla detta till Datainspektionen.

Det låter ändå oerhört märkligt, vi behöver ju inte göra det till en tävling om vem som är mest kunnig om juridik, men "intentioner" fungerar dåligt i lag. "Jag hade intentionen att lämna tillbaka det, så det borde inte räknas som stöld" fungerar t.ex dåligt.


Jag håller med.


Det här är ju en ganska teknisk fråga. Att använda "domän" blir också fel. En domän kan innehålla ett oändligt (i princip) antal databaser, och utgivningsbeviset gäller en databas.
Den tekniska kompetensen hos MPRT verkar (också) begränsad, och jag tror att dom överhuvudtaget inte har kontrollerat detta.


Visst, det gör dom ju. Dom sysslar däremot med journalistisk verksamhet.


Dom verkar ju inte tolka det på det sättet.


Jag har ju läst GDPR och kan inte hitta något sådant, så menar du att det finns kan du väl peka dit!?


Så kan man ju göra

Jag ska säga till ditt "försvar" att MPRT (Myndigheten för Press, Radio och TV) gör en lite annan tolkning av "databas" än såväl DI som YGL, vilket ju är lite underligt, eftersom det dom gör med utgivninsbevis är att dom höjer skyddet för just en databas.


Nej jag vet inte heller. Du har ju rätt i att såväl DI som MPRT's officiella ställning är att databaser med utgivninsbevis undantas, så man har ju någonstans på förhand bestämt att det inte ska prövas, och jag är också tveksam till att en anmälan från "mig" får dom att pröva det, dom lär inte göra det själva, svenska myndigheter är både lata och ganska fega, så isf. får "man" ju anmäla det till någon EU instans. Men själva grundfrågan "Hotas någons yttrandefrihet om den inte får bygga enorma register över medborgare" tycker jag ganska enkelt besvaras med "Nej".


Det handlar om feghet, men jag tycker det sänder väldigt dubbla signaler när man döljer Jonas Hägers namn och personnummer med hänvisning till GDPR samtidigt som man säger till Jonas Häger "Det är okej att du publicerar namn och personnummer på människor, GDPR gäller inte dig"

Nu får man ju dom där uppgifterna om man begär ut handlingarna, men ändå.


Jag vet att deras egen tolkning är att det inte gör det, så jag förstår att dom inte kommer agera på en sådan anmälan. Men jag menar att deras tolkning är fel, och jag tror faktiskt det kommer prövas, om det inte hinner komma andra lagar innan som påverkar ett sådant mål.

Så..det är inte sådär man gör (anmäler till DI) utan man gör ett RICO(ish)-fall av det.

Namn är en personuppgift.
Epostadress är en personuppgift.
Telefonnummer är en personuppgift.

1. Går inte längre att använda mail?
2. Går inte längre att skicka sms?
3. Går inte längre att ringa till någon?
-- eller är detta att dra det hela för långt och det är först när det kommer till känsligare innehåll?

Det är besvärligt att besöka många amerikanska sajter pga GDPR numera. Många nyhetssajter blockar trafik från EU rakt av.

Så här kan det se ut:

451: Unavailable due to legal reasons
We recognize you are attempting to access this website from a country belonging to the European Economic Area (EEA) including the EU which enforces the General Data Protection Regulation (GDPR) and therefore access cannot be granted at this time.