Citat:
Sitter det en motor från Renault i den där?
Ser iallafall ut som att det är våta cylinderfoder på en del bilder.
http://www.garaget.org/?car=191698&image=3300241
Då skulle jag nog hålla mig till den rekomenderade glykolen eller en motsvarande. Fodrena är tätade i botten med papperspackningar. Volvoglykol eller Renaultglykol innehåller tillsatser som skyddar packningarna.
Verkar som det är efterföljaren till PRV motorn (Peugeot Renault Volvo) med topp och block i aluminium.
https://en.wikipedia.org/wiki/PRV_engine
Ser iallafall ut som att det är våta cylinderfoder på en del bilder.
http://www.garaget.org/?car=191698&image=3300241
Då skulle jag nog hålla mig till den rekomenderade glykolen eller en motsvarande. Fodrena är tätade i botten med papperspackningar. Volvoglykol eller Renaultglykol innehåller tillsatser som skyddar packningarna.
Verkar som det är efterföljaren till PRV motorn (Peugeot Renault Volvo) med topp och block i aluminium.
https://en.wikipedia.org/wiki/PRV_engine
Nej, det är ingen Renault-motor, utan det är den femcylindriga varianten av Volvos modulärmotor vi ser där. Den debuterade i Volvo 960 i sexcylindrigt utförande 1990, och kom sedan att tillverkas i olika varianter med fem och fyra cylindrar.
Motorn i fråga har inte våta cylinderfoder utan motorblocket är die-cast med ingjutna gjutjärnsfoder; dvs man gjuter in foderna permanent i blocket i samband med gjutning. Att det är die-cast innebär att man använder en permanent form, vanligtvis i stål, vilken tillskillnad från en sandform inte kan has sönder efter att man gjutit detaljen, detta innebär bland annat att den del av formen som gör kylmanteln runt cylindrarna måste kunna lyftas ur uppåt.
Citat:
Det tycker jag inte när det kommer till sådant som kemikalier som biltillverkarna ändå inte gör själva.
Fixar inte alla glykolsorter det då? Om det vore så viktigt borde det väl varnas tydligt för att vissa sorter inte ska användas till motorer med våta foder.
Propylenglykol är lite bättre ur kavitationssynpunkt (oaktat ev. tillsatser) pga. högre kokpunkt, högre viskositet och lägre densitet. (De två senare faktorerna är däremot nackdelar kyltekniskt men det brukar räcka till ändå). Hos etylenglykol kan kavitationsmotståndet stärkas genom tillsats av silikater.
Jag gissar att risken för kavitationsskador på en personbilsmotor med våta foder inte är så stor även med mindre lämplig glykol. Det är skillnad mot stora dieslar i lastbilar och liknande där motorn jobbar hela dagarna på hög belastning. En personbil brukar ju drivas nästan hela tiden på bara en bråkdel av dess maxeffekt och då är inte vibrationerna i fodren så stora.
Om man nu ändå är orolig för kavitationsskador så finns det säkert en uppsjö av lämpliga glykoler men vilka det är orkar jag inte googla fram nu.
Fixar inte alla glykolsorter det då? Om det vore så viktigt borde det väl varnas tydligt för att vissa sorter inte ska användas till motorer med våta foder.
Propylenglykol är lite bättre ur kavitationssynpunkt (oaktat ev. tillsatser) pga. högre kokpunkt, högre viskositet och lägre densitet. (De två senare faktorerna är däremot nackdelar kyltekniskt men det brukar räcka till ändå). Hos etylenglykol kan kavitationsmotståndet stärkas genom tillsats av silikater.
Jag gissar att risken för kavitationsskador på en personbilsmotor med våta foder inte är så stor även med mindre lämplig glykol. Det är skillnad mot stora dieslar i lastbilar och liknande där motorn jobbar hela dagarna på hög belastning. En personbil brukar ju drivas nästan hela tiden på bara en bråkdel av dess maxeffekt och då är inte vibrationerna i fodren så stora.
Om man nu ändå är orolig för kavitationsskador så finns det säkert en uppsjö av lämpliga glykoler men vilka det är orkar jag inte googla fram nu.
Det är knappast någon biltillverkare som rekommenderar propylenglykol, utan man utgår alltid från etylenglykol. Bland annat VW har dock använt sig av en mindre inblandning av glycerin av miljöskäl.
Skillnaderna mellan kylarvätskor, och dessa kan vara ganska stora, ligger istället i additivpaketet som skyddar motorn mot korrosion.
De tillsatser som man använder för att skydda mot kavitationsskador (det är skadorna man skyddar mot genom att bilda en hård järnoxid hinna på fodret, inte själva kavitationen) är inte silikater. Ursprungligen så var det natriumkromat man använde för detta, men det skulle man knappast få tillsätta idag. Nitrit, borat och molybdat har också använts för detta men även detta tenderar bli mindre vanligt idag. Istället så blir det vanligare att man baserar även skydd mot kvaitationsskador på karboxylater.
De flesta biltillverkare har en krav-specifikation på vad kylvätskan ska uppfylla för att den ska vara godkänd. Köper man inte original så är det dock inte alltid helt lätt att veta om kylvätskan i fråga uppfyller dessa krav, vissa tillverkare uppger detta andra inte.
