Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2017-06-03, 16:58
  #193
Medlem
Polskis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av unheard-of
Det låter som att du vill vara med henne så ge det en chans. De flesta hamnar ju inte i ett missbruk pga drogerna i sig utan på grund av andra omständigheter, om du vet att du kommer må dåligt utan din vän kommer du göra dig själv sårbar för droger även utan henne. Vad går hon på för droger?

både vill och inte vill. de är ett jävla dilemma det här. när jag är me henne och hon tar grejer. så känns det på nått skumt sätt att jag måste va på samma nivå för att ens kunna umgås med henne. du jag vet inte riktigt vilken av alla rc-droger hon går på men nån av uppåt rcskiten tar hon. men jag tror jag ska fatta det beslutet att jag helt enkelt låter henne vara. hon kommer inte sluta med det hon gör och jag orkar helt enkelt inte hjälpe henne samtidigt som jag ska hjälpa mig själv. ibland måste man fatt svåra beslut och nu sitter jag i en situation då jag helt enkelt måste rädda mig själv. för hon väljer alltid bort mig för att umgås me dåligt folk och ta droger... verkligheten är i bland så jävla tråkig
Citera
2017-06-11, 18:49
  #194
Avstängd
Judgments avatar
Citat:
Ursprungligen postat av secretninja
Tja, låter jobbigt det där. Är du helt ren idag nu eller? Verkar ändå som du tog ditt förnuft tillfånga. Tack för att du tog dig tid att svara i alla fall.

Jag mår bra. Alltså jag gör verkligen det. Det känns som att allt bara vände över en natt. Alla självmordstankar försvann. Min ambivalent inför livet blev helt plötsligt nån... Livskraft. Fan, nu gör vi det här. I samband med att allt allt bara klarnade upp försvann den där jakten på nästa rus också.

Jag är inte intresserad längre.

Det betyder inte att jag inte kommer ta något någon mer gång över huvudtaget, det kommer jag säkert. Men det känns inte viktigt längre.

Visst det är sommar, fint väder och det är väll härligt att ta en öl. Men det har senaste tiden under våren och försommaren stannat vid 3-4 öl. Inga karatefyllor, ingen dagen efter ångest. Det känns bara som allt blivit bra... Och det skrämmer mig lite. Det känns så lätt liksom, livet i allmänhet.

Igår blev jag medbjuden till en förort till Stockholm på tjackrace och jag kände bara... Nä fan. Vad sunkigt att sitta i någon sliten lägenhet och knarka. Så jag stannade hemma istället och grillade med familjen. Ser inte poängen att sitta i den där lägenheten, vad är det som ska förändras? Ingenting kommer ju vara annorlunda imorgon ändå.

Jag mår liksom bra i mig själv.

Jag trodde fan aldrig jag skulle skriva det, men livet är fan härligt.
Lite sent svar.

Ja, det var jobbigt, men det är bara att gå vidare i livet. Jag var helt ren i ett år, nu röker jag cannabis innan jag går och lägger mig och det fungerar bra. Påverkar inte mig i vardagen, sover endast bättre. Självklart blir det uppehåll då och då och det fungerar fint det med!

Vad kul att du har kommit ifrån det negativa tänket och kan avstå från droger.

Ja, det är ju sommar. Se till att träna under vintern och träffa vänner som inte håller på med droger samt umgås med familj så att du inte faller tillbaka i samma spiral. Sen om du känner att du vill ta någon drog senare, så gör det för att du mår bra och tycker om livet, inte för att du vill dämpa någon känsla.
Citera
2017-06-11, 18:51
  #195
Avstängd
Judgments avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Polski
både vill och inte vill. de är ett jävla dilemma det här. när jag är me henne och hon tar grejer. så känns det på nått skumt sätt att jag måste va på samma nivå för att ens kunna umgås med henne. du jag vet inte riktigt vilken av alla rc-droger hon går på men nån av uppåt rcskiten tar hon. men jag tror jag ska fatta det beslutet att jag helt enkelt låter henne vara. hon kommer inte sluta med det hon gör och jag orkar helt enkelt inte hjälpe henne samtidigt som jag ska hjälpa mig själv. ibland måste man fatt svåra beslut och nu sitter jag i en situation då jag helt enkelt måste rädda mig själv. för hon väljer alltid bort mig för att umgås me dåligt folk och ta droger... verkligheten är i bland så jävla tråkig
Låter som ett klokt beslut. Ser inte något positivt i det du beskriver, tyvärr. Du kommer uppleva kärleken igen, oroa dig ej
Citera
2017-06-12, 03:25
  #196
Medlem
Kämpa på! För det gör jag!

Säg upp kontakten med dina vänner och bryt med killen. Det kommer inte att fungera i längden såvida ni inte vill åt samma håll.. bli rena.

Sluta drick en månad eller två tills du är stark nog att inte bli sugen på en lina efter ett par bärs.

Dina vänner är endast ett stort hinder nu. Hjälp dig själv.

Om du inte är less på drogerna så har du inte knarkat tillräckligt, fy fan säger jag bara.

Lycka till! Och jo, det blir bara bättre och bättre för varje månad.
Citera
2017-08-09, 18:03
  #197
Medlem
secretninjas avatar
Hej alla glada, arga och besserwissers. Med mig är det okej, livet går bra trots en del motgångar. Hade bara lust att kika in och fråga er långt mer erfarna än mig om en grej men först en liten update.

Mitt förhållande till droger idag är väldigt annorlunda än när jag startade tråden för snart ett år sen, fan tiden går fort. Den där längtan, avgrundshålet som måste fyllas och begäret för mer och highs är långt borta idag. Jag är ingen nykterist, och kommer nog aldrig bli. Jag kan dricka alkohol någon gång i månaden, ibland mer ibland mindre. Utan att balla ur, spåra eller säga dumma saker. Att dra en lina händer nästan aldrig. Visst, det har hänt men det kändes som något förändrats. Ruset var knappt där, det hände ingenting. Romansen satt snarare i själva snortandet än ruset i sig. Fick mest ångest och blev trött av att dra det alla andra balla ur på och tyckte var "så jävla fett". Konstigt hur det kan bli, men känns skönt också känns som jag mognar i mig själv och ser inte mitt föredetta missbruk som något negativt snarare något jag kan dra nytta av.

Det kan vara bra att se ned i mörka hål men kanske inte nödvändigt att sjunka hela vägen ned. Min missbrukar sida kommer nog alltid finnas där, även om den allt som ofta byter skepnad och ser ut som något annat (ätstörningar/träningshets) men det är ju egentligen samma sak.

Hur som helst... overklighetskänslorna kommer och går. Ibland känns det som jag sitter fast i en drömvärld som inte är verklig och ju mer jag tänker på det desto värre blir det. Brukar bara ignorera det men känslan finns kvar ändå. Det har varit bra av och till, mestadels bra men på senare tid har set blivit värre trots att kah sköter mig bra. Är lycklig med min pojkvän och har många fina vänner. Kan få känslan av att ingenting spelar någon roll för ser jag upplever är ändå inte verkligt... och så kan tiden plötsligt försvinna och jag kollar på klockan och undrar hur fan har det gått tre timmar?

Nu låter kanske detta mer allvarligt än vad det är, det är inte alltid såhär men ibland och jag undrar bara vad det beror på? Kommer det gå över? 😊

/Ninjan
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback