"Blatteklasser" i skolor mot integrationsproblem?

En studie vid Linnéuniversitetet häromåret visade att de infödda svenskarna börjar flytta ifrån ett bostadsområde när de utomeuropeiska invandrarna utgör fler än fyra procent av de boende. En avhandling vid Örebro universitet visade att föräldrar tänker på samma sätt när de väljer skola till sina barn. Föräldrarna vill gärna att deras barn ska möta människor från andra kulturer för att bli öppna och toleranta. Men i de konkreta valen till förskola och skola, vill de ändå ha en "tillräckligt" svensk omgivning för barnen, och prioriterar det för barnens trygghet.

Boendesegregationen har ökat i Sverige under många år. Skolvalet förstärker segregationen och gör att skolor är ännu mer uppdelade än bostadsområden. Ingen skola i Sverige har, mig veterligt, valt att dela upp elever efter etnicitet som Langkaer gymnasium, men hundratals svenska skolor har precis samma problem: de är frånvalsskolor.
Dem har Nihad Bunar, forskare på Stockholms universitet, studerat i över tio år. Hans slutsats är att elever inte väljer bort dessa skolor på grund av pedagogik eller disciplinproblem. Utan för att det är för många invandrare där. Också invandrarföräldrar anger det skälet, eftersom de är oroliga för att deras barn inte ska lära sig ordentlig svenska.

Det måste vara svårt att upprätthålla höga förväntningar på en sådan skola, där eleverna själva "vet" att den är misslyckad. Därför ser vi också med jämna mellanrum skolor längst ner i skolvalskedjan som hamnar i en spiral av dålig ordning, låga resultat, och till slut stängning.

Det är mot denna bakgrund som rektorn på Langkær gymnasium har tagit sitt beslut. Danska elever (och svenska elever i Sverige) är helt enkelt hårdvaluta när det gäller att få en fungerande skola. Inte för att de är smartare eller mer väluppfostrade. Utan för att deras vita skinn symboliserar ett språk och ett kulturellt bagage som ger föräldrarna trygghet och i förlängningen, paradoxalt nog, kanske en mindre segregerad skola.

En studie vid Linnéuniversitetet häromåret visade att de infödda svenskarna börjar flytta ifrån ett bostadsområde när de utomeuropeiska invandrarna utgör fler än fyra procent av de boende. En avhandling vid Örebro universitet visade att föräldrar tänker på samma sätt när de väljer skola till sina barn. Föräldrarna vill gärna att deras barn ska möta människor från andra kulturer för att bli öppna och toleranta. Men i de konkreta valen till förskola och skola, vill de ändå ha en "tillräckligt" svensk omgivning för barnen, och prioriterar det för barnens trygghet.

Boendesegregationen har ökat i Sverige under många år. Skolvalet förstärker segregationen och gör att skolor är ännu mer uppdelade än bostadsområden. Ingen skola i Sverige har, mig veterligt, valt att dela upp elever efter etnicitet som Langkaer gymnasium, men hundratals svenska skolor har precis samma problem: de är frånvalsskolor.
Dem har Nihad Bunar, forskare på Stockholms universitet, studerat i över tio år. Hans slutsats är att elever inte väljer bort dessa skolor på grund av pedagogik eller disciplinproblem. Utan för att det är för många invandrare där. Också invandrarföräldrar anger det skälet, eftersom de är oroliga för att deras barn inte ska lära sig ordentlig svenska.