Citat:
Ursprungligen postat av
OliverCromwell
Även om FN förvisso är ett konservativt parti, som öppet tar avstånd mot homoäktenskap, så har de ändå många homosexuella anhängare (pga islamiseringen).
En del av deras framstående politiker är homosexuella. En sådan intervjuades också av SVT för något år sedan.
Jag är själv konservativ och jag är emot den enorma homofixeringen i samhället och att man trycker ner propagandan i halsen på våra barn, men jag har inga egentliga problem med homosexuella som lever tillsammans som vilket par som helst. Hade det varit en kvinna som hade en fetisch för afrikanska småpojkar eller en man som trånade efter thailändska småflickor och dessa också hade ett avancerat sexliv skulle jag också rynkat på näsan. Till skillnad från folk som har en normalt vaniljsexliv så blir det mer avancerade något som tar överhand över individen. Jag vill nog att vanliga normala människor beslutar om prioriteringar av skattepengar och fattar beslut som påverkar min vardag.
Jag har mig veterligen sex personer i min omgivning, fyra män och två kvinnor som har ett jävligt udda synsätt på sexliv. Dessa är helt oberoende av varandra. Alla fyra är på sina egna vis och i olika grad trasiga människor. De, framför allt männen, är högpresterande akademiker och har alla en kaxig översittarattityd. Det är något stört över dem. Det märks att de är påverkade redan från unga år. Jag känner när jag pratar med dem jämfört med många andra att det saknas något i deras personlighet, kanske inre trygghet eller liknande.
Jag vänder mig mindre mot homosexet och mer mot avancerat sex och i FN-representantens fall fäblessen för afrikanska pojkar. Det känns som ett instabilt karaktärsdrag hos en folkvald representant.