Benjamin blev kränkt av tvättlappen i sina nyinköpta jeans

Det är allt annat än modigt att utrycka sådana åsikter.
Modigt hade varit att ringa expressen och säga att man hittat en tvättlapp som fan var det roligaste man sett sedan rullejucklo blev påkörd av bussen... DET hade varit modigt.
Det som nu skedde var ungefär lika modigt som att ställa sig på golvet i Göteborgskex fabrik och skrika - jag gillar ballerinakex...

Kände att din illustration krävde en illustration: http://pasteboard.co/gWqP1CbXB.jpg

Undrar hur länge det dröjer innan uppföljningsartikeln där lille Benjamin gråter ut och hänvisar till denna tråden.

Om en tvättlapp är sexistisk, så lär ju denna tråden vara i samma skala som förintelsen.

Brukar man inte syna kläder innan man köper dem? Om hen hade gjort det så hade hen sett tvättlappen och då hade hen inte blivit lika kränkt som hen blev nu.

Snacka om i-landsproblem. Jag har för mig att jag har sett kläder med en sån tvättlapp men inte fan köper jag såna budgetkläder.

Exklusiva kläder innehåller inga tvättlappar - du förutsätts lämna iväg dem till experter för tvätt... Eller slängas efter användning.

Benjamin såg nog sin chans att få vara med i tidningen och på så sätt skaffa sig lite billig feministfitta för uppmärksamheten... Stackarn, bli så kränkt av en tvättlapp.

Antingen det eller så är det Egor Putilov som varit framme och blåst kvällspressen igen. 🤗

Ja jo, jag håller med.

Folk ser en öppen dörr att sparka in, ett enkelt och bekvämt sätt att näthata i grupp.
Dels att han vågade säga ifrån och dels för att han anses som alldeles för PK när han bryr sig om saker som könsroller.

Men även om jag förstår killens ståndpunkt och håller med principiellt så kan jag också hålla med folk i tråden om att det är lite väl överdrivet.
Visst, han kanske kämpar mot sexism på massa plan dagligen osv, men det känns mest som att han ville ha sina 15 minutes of fame, som det så fint heter.

Edit: dessutom är många könsroller inte av ondo utan snarare uppkomna helt naturligt pga våra biologiska skillnader.

Han tror säkert han kan få lite av de där kränkthetspengarna som delas ut...

Benjamin är ung, inte lärt sig så mkt i livet...

All women ain't shit, they good for cooking, cleaning, sucking dick...
And that's it!

När man läser om Benjamin förvånas man över hur våra förfäder lyckades genomlida krig, fattigdom, svält och slitsamt arbete varje dag, i ett samhälle utan dagstidningar man kunde gnälla till. All deras energi gick åt till att överleva samt göra det man blev beordrad till, och de som inte rättade sig i ledet fann sig ganska snart livlös, nedgrävd i ett dike.

Idag går vuxna män till köpcentret och shoppar kläder, dricker latte, twittrar och lever sina liv i en konstgjord verklighet utan riktiga bekymmer. Men istället för att vara tacksamma för deras problemfria tillvaro, lägger dessa män, om de ens är värdiga att klassas som detta, sin energi på att överanalysera världsliga ting och försöker få dessa att framstå som existentiella hot. När de efter intensivt sökande hittar något som inte passar in i deras politiskt indoktrinerade världsbild, känner de att det är deras plikt att varna samhället om det man precis upptäckt. De flesta väljer att meddela omvärlden via sociala medier, vilket är det betydligt snabbaste och lättvindigaste sättet för en modern man att signalera sitt missnöje på. Resterande, de som besitter ett omättligt bekräftelsebehov och som verkligen trivs i rampljuset, vänder sig antingen till Aftonbladet eller Expressen.

Om det är den bekymmerslösa tillvaron, progressiv politisk propaganda, testosteronbrist eller en kombination av dessa faktorer som ligger till grunden för denna kategorin mäns beteende är för mig oklart. Något jag dock kan garantera är att vi kommer att få höra om fler överreagerande hyperfjollor som Benjamin i framtiden, samtidigt som vi kommer se mindre av vad som i folkmun kallas för "rediga karlar".

P.S. Benjamin förtjänar och bör erbjudas statligt finansierade terapisessioner, där han kan få lära sig att världen inte kretsar runt honom och att ingen bryr sig om hans vaneföreställningar om kränkande tvättlappar.

Det kränkthetsindustriella gutmenschkomplexet har nått sådana höjder att man - ärligt talat - inte längre kan skilja på satir och seriositet. När jag läser runt på Internet och kikar på Youtube slår det ofta mig att "det här kan inte vara på riktigt." Ofta blir jag först förbannad på stolligheterna, men stannar sedan upp för att fråga mig om det kanske rör sig om ironi, om det ändå inte är en karikatyr av det dumkorkade samhälle vi lever i.

Antar att detta är ett tecken på att saker och ting är riktigt illa. För en Soth Park-fantast är det svårt att inte komma och tänka på "Sarcastaball".