Hur märker ni av det patrialikala förtrycket i vardagen?

Allra mest behövs kompetens i skattefinansierade bolags styrelser! Du har väl sett hur fel det går annars? Nu senast Kommunal...
Det är ju faktiskt våra pengar och ingen lekstuga! Har du något emot meritokrati?
Du kan utreda varför det är så. Är det för att det är hårda jobb, för t.ex bajstömning det handlar om?
Massor av övertid?
Bland kommundirektörerna är det dock en majoritet kvinnor och de tjänar mer och har fått sina positioner avsevärt fortare än sina manliga kollegor.

Du ser, överallt där du vill ha könskvotering går skit oerhört fel.
Låt höra vad du ska göra åt de 90% män som är uteliggare medan du ändå håller på med kvoteringar och "rättvisa".

Jag tror dessutom att du har helt fel om denna: "Kvinnor har betydligt svårare vid tex löneförhandlingar".
Allt jag kunnat utläsa ur verkligheten är att kvinnor inte bara är mer välkomna, de ställs aldrig inför samma krav och de har automatiskt förtur till högre positioner. Med bättre löner på kuppen.
Förr kunde de öppna lite på blusen och visa sina uppenbara företräden för toppjobb, men som tur är, så kanske det bara funkar sådär nu.
Tänk om jag skulle köra ner en strumpa i brallan varje gång jag mött en kvinnlig chef eller beställare?

Man kanske borde översätta "patriarkalt förtryck" från feministiska till svenska för bättre förståelse.
Kan det vara "manligt ansvar" som menas?

I så fall kan jag hålla med om att det inte helt är borta, .... men jävligt nära.

jag förstår inte den första delen i ditt inlägg.

Jag förstår inte heller hur du argumenterar emot att kvinnor skulle ha svårare att hävda sig vid löneförhandlingar. Jag har själv jobbat som chef med personalansvar inom myndighet och det är enorm skillnad på att förhandla med kvinnor och män. För att inte tala om anställningsintervjuer. Fördomen att män spär på och halvljuger medan kvinnor underskattar sig själva stämmer då enligt min erfarenhet.

Nej det är inte det som avses. Patriarkalt förtryck innebär att samhällets maktpositioner (politiska som sociala) är reserverade för män. Ungefär som Saudi-Arabien idag.......och Sverige för 100 år sedan.

Ett uttryck det tar sig som jag tror många män inte är medvetna om är hur man, sen man var typ 12, fått utveckla diverse strategier för för sin egen säkerhets skull, och hur man även lärt sig ignorera mycket av förtrycket för att annars skulle man liksom inte göra annat än att vara rädd/arg/uppgiven.

Exempel.

En full kille kommer fram och raggar när du väntar på bussen. Du är ensam. Istället för att bestämt avvisa honom så är du kort, men trevlig. Du vill inte riskera att göra killen arg, så du kanske småler lite åt honom. Du gör detta för det är den bästa strategin för att ta dig hem i ett stycke.

Du är 13 bast och din pappas kompis påpekar hur "stor du blivit" och tittar menande på dina bröst.

Du har på dig en kjol och ett gäng killar busvisslar efter dig. Du tog på dig kjolen för att den var fin, tyckte du, men nu kommer du aldrig ta på dig den igen när du vet hur andra uppfattar den.

Du är på jobbet och en manlig kollega stryker dig lite för länge och lite för långsamt över ryggen.

Du letar efter en andrahandslägenhet och får veta att du kan få sänkt hyra för ett "utbyte" med din hyresvärd.

Att du säger att du har en pojkvän för att det är det enda sättet den här killen som inte accepterade ditt "tack men nej tack" första gången kommer lämna dig ifred ikväll.

Att hela tiden ha sin omgivning under uppsikt och att riskbedöma är något jag tror att män sällan gör. "Verkar han arg?" "Vart ska jag springa om skiten träffar fläkten" "Vad har jag på mig som jag kan användas som vapen ifall han skulle bli våldsam" "Om jag säger till chefen om den där ryggsmekningen - vad kommer folk att säga? Vilka konsekvenser kommer det ha?" "Om jag säger åt honom att det där inte var ok sagt - hur kommer jag uppfattas?" osv sov.

Att deeskalera, minimera och ignorera är en så stor del av en kvinnas liv att jag tror många män skulle bli utmattade av en dag i en kvinnas skor.

Om jag har fel, och att män hamnar i liknande situationer och har utvecklat strategier för dessa eftersom de är så återkommande skulle det vara intressant att höra vilka motsvarigheter män har.

Är själv man, här kommer exempel från min vardag.

När du ska börja prata med en yngre kvinna om något helt oskyldigt, och du får genast blickar, "harklingar" etc. från andra kvinnor, som att du bara försökte komma innanför hennes byxor. När det verkligen inte alls är så.

Du förväntas förstå allt som har med social interaktion med det andra könet att göra. Det finns tjejtidningar, medans herrtidningar är något helt annat.

Du tänkte gå en kurs. Men det fanns bara nybörjarkurser för tjejer.

Du vill prova kläder i en butik. Du förväntas uppskatta att den kvinnliga försäljaren är på dig när du står i provhytten i underkläder.

Du får spö utanför krogen och är en vekling om du anmäler.

Du kommer för fort. Inte "tjejen kommer för sent".
Om du frågar efter ett bra massageställe så antar alla att du är ute efter en sk. happy ending.

Tjejen du låg med får plötsligt för sig att du våldtog henne. Tjejen ljuger, men du har ändå blivit socialt överkörd av minst 3 bekantskapskretsar bort.

Bara för att svenska män inte håller sina fruar fastkedjade vid spisen eller tvingar dem att bära slöja så innebär det inte att kvinnor och män i Sverige är tillräckligt jämställda. Även om man i svenska hushåll delar på disken och tvätten så tjänar kvinnan i genomsnitt lägre än mannen trots likvärdig utbildning och det är allt annat än jämställt!

Patriarkat är ett samhällssystem där män har den primära makten och de flesta ledande positioner inom politiska-, ekonomiska-, religiösa-, sociala-, och finansiella institutioner domineras av män.

Pinsamt att du inte ens vet vad som menas med ett patriarkalt förtryck

Tycker ditt inlägg (med exempel) var bra och intressant. Dock var få exempel relevanta för "ett patriarkalt förtryck". Att det finns idioter är nog tyvärr något man får leva med även om vi når 50% kvinnor "överallt".

Är det ett skämt eller vadå patriarkat samhälle?

Hur ser ett sådant samhälle ut egentligen.. Verkar som att de flesta slänger in nonsens på vad som bestämmer begreppet patriarkat.

Allt börjar i hushållen, och utifrån hushållen skapas politik som att verkställa handel och annat för att ett samhälle ska bli till.
Så i hushållen börjar detta och ett starkt exempel på ett patriarkat är om fadern/bröderna/sönerna börjar diktera hur modern/systrarna/döttrarna ska bete sig, deras röst kommer sist, detta är ett starkt exempel på ett patriarkat och ännu starkare om man inte alls får någon röst.

Dagens samhälle har med kapitalism att göra, om du inte kan förhandla med människor så kommer det inte att fungera. Det handlar inte om patriarkat, för alla har en röst att aktivera, vissa har det svårare och inte bara p.g.a könet man föds med, det kan handla om färgen på sin hud, vart man blir född, om man blir född fattig etc... Vi människor måste erkänna att vi är ignoranta, där kan vi börja arbeta med att fatta innebörden av problemen.

Märker en vag form av patriarkat samt matriarkat på det lite mer extrema, män som anser att kvinnor är onda och inte ska ha någon röst, samt kvinnor som ser alla män som svin och känslokalla.
Man har inte riktigt än lyckas knäcka nöten och accepterat att man har sina avvikelser men de kan nyttjas om man vet hur man ska gå till väga.

Det enda förtryck jag stöter på vardag är att tjejen som utför samma jobb som mig tjänar 8000 kr mindre. Vi har likvärdig utbildning och samma antal års erfarenhet av yrket.

Har du ens läst vad det var jag svarade på?!
Ett inlägg i denna tråd, och jag svarade på stycket längst ner i det inlägget.


Har jag påstått något annat? Du har nu tagit ord ur luften.
Vem är det egentligen pinsamt för?