Citat:
Ursprungligen postat av Haye
Islänningarna har mycket att lära Sverige (politiskt), men språkpuritanism är inget att eftersträva. Skapar bara onödig byråkrati och det har vi redan för mycket av i Sverige. Jag vill inte ha något språkregleringsverk...Låt svenskan fortsätta utvecklas fritt.
Vi har klarat oss alldeles utmärkt utan språkpolitik och svenskan som officiellt språk tidigare så varför skulle vi inte göra det i fortsättningen också?
Helt fri språkutveckling är knappast att föredra. Sverige är ett avlångt land. Det gäller att skolorna lär ut en normsvenska som håller i hela landet. En skrivelse från Norrland skall kunna läsas i skåne utan problem. Dialekterna är en annan sak, de kommer alltid att finnas lokalt. Inte skulle du väl vilja att alla människor tog efter norrlänningarna med att:
"...säja till hon hur arbetet skall utföras..."?
Som en lärare i en norrländsk skola påpekade:
"Jag lär eleverna, vad som är rätt, men kan inte övervaka alla när de pratar på skolgården och i hemmet".
Om inte annat får det väl bli som i Kina - alla kan förstå varandra genom skrivspråket men inte genom att tala med varandra.
Allt tjafs om diskriminering, om krav på svenska som huvudsakligt kommunikationsspråk skulle beslutas, går i linje med allt annat flum som hörs i riksdagen från riksdagsmän, som genom sitt språkbruk själva inte tycks ha läst en bok.
P.S.
Förr i tiden fanns språkvetare med uppgift att vårda och fungera som rådgivare att hjälpa mediafolk och skolan sprida god svenska. På TV3, TV4 och TV5 får man ofta se (filmtexter) och höra bedrövliga exempel på språkbrister. Snart anses väl korrekt svenska vara att skriva:
"...Man vet inte
vart någonstans man skall få tag i en
ljus hårig sjuk sköterska - alla är ju
mörk håriga nuförtiden."
En viktig sak med korrekt språk är logiken i det. T.ex. har den riktiga användningen av personliga pronomina stor betydelse för att undvika missförtånd typ: "
han tycker jag inte om" i stället för det korrekta: "
honom tycker jag inte om" etc.
Om jag påpekar för någon yngre förmåga att en viss person har ett
"häftigt" temperament sprider sig lätt en förvåningens leende - "va då häftigt?"
Nej svenskan behöver värnas!