Perniciös anemi, vilka prover ska jag be om?

Jag har perniciös anemi och äter B12 samt Oralovite och har gjort i några år.
Efter att jag började med dessa mediciner så har tex mina depressioner minskat betydligt och jag äter bättre (så nej, jag led aldrig av anorexi i min ungdom som många läkare gärna ville använda sig av som skuldbeläggning), muskelvärken i kroppen är mindre och jag mår allmänt mycket bättre.

Eftersom det är så många år sedan som jag blev utredd och fick diagnosen så har den läkaren gått i pension och är idag inte anträffbar och jag har lite svårt för att få en läkare att utreda om jag skulle behöva ytterligare hjälp för att kunna må ännu bättre. Jag har tom suttit mitt emot en läkare som hånflinade åt mig och frågade; Å VEM har inbillat dig att du har detta?

Jag skulle nu vilja ha hjälp med vad jag kan be om för prover tex som kan påverka min sjukdom. Jag vet själv för lite om det och när jag läser om det så blir det lite för mycket information som jag inte kan ta till mig då jag inte riktigt förstår sammanhanget.

Jag är tacksam för att iaf må så bra som jag gör men skulle gärna vilja ta upp det ett snäpp om jag kan då jag ofta känner mig trött och rent ut sagt utmattad, inte på grund av några yttre händelser utan rent fysiskt.

VAD kan denna sjukdom dra med sig? Vad ska jag be om hos läkaren att de kollar upp? Kan anemin i kroppen skifta så att jag ibland behöver en högre dos av medicinen? Ska man kolla detta med jämna mellanrum?

Jag vet inte ens vad jag ska ställa för frågor så jag hoppas att det finns någon här som kan ge mig tips och råd så att jag äntligen kan "rycka upp mig" lite.



Det konstiga med det här är att det verkar som om läkare inte tycker om att man ska sträva efter att må bättre.

Jag har själv perniciös anemi men tar B12 sprutor eftersom det är smidigast tycker jag. Har tidigare ätit tabletter i början (fick diagnosen -95). Nu tar jag sprutor (Behepan) var tredje månad ungefär.

B12 lagras i kroppen och det är först mycket sent som man kan ge diagnosen då kroppen har förbrukat upp sitt lager. Därför är det ingen mening att testa dig igen eftersom dina B12 värden med allra högsta sannolikhet kommer att ligga på rätt nivå då du tar dessa tabletter.

Jag tar för givet att du blev korrekt utredd av din gamla läkare och då är det i princip bara för den nya läkaren att "gilla läget" och fortsätta att skriva ut dina mediciner.
Personligen har jag aldrig varit med om att någon läkare ifrågasatt min diagnos.

När perniciös anemi väl är konstaterad så sätter man givetvis inte ut B12 tabletterna för att kontrollera att den tidigare diagnosen är riktig.
Dels för att utsättningen skulle ta så lång tid då du med hjälp av denna medicin har byggt upp en normal depå i kroppen igen och dels för att ditt lidande då skulle återkomma och du skulle på nytt få bygga upp nivåerna till en normal nivå och det tog som du vet ett bra tag innan tabletterna hjälpte dig första gången. Dessutom kan du aldrig få för höga värden av B12 utan kroppen nöjer sig när den hamnat på en bra nivå.

Liten nyfiken fråga:
Fick du också "kuddar" under fötterna som gjorde svinont?
Detta tillsammans med min depression var det som fick min läkare att misstänka B12 brist och så rätt hon hade när provsvaren kom.

Sammanfattningsvis:
Jag tror inte att några ytterligare prover skulle vara till gagn för dig då de bara kommer att visa normala B12 värden. Däremot tycker jag att du kan diskutera med en läkare om att ta sprutor i stället. Jag får lite mer av en "kick" av dem jämfört med tabletterna.

Ett påpekande till er (blivande) veganer:
B12 kan ni aldrig få i er med en vegankost utan denna vitamin måste ni ta som tillskott.
Det tar några år för er att tömma kroppens reserver och därför märker man inte bristen förrän långt efter man börjat med vegankosten. Och symptomen kommer inte som en blixt från klar himmel utan smyger sakta på en.
Vilken kost ni väljer lägger jag mig givetvis inte i men glöm inte B12...

Jag har emellanåt problemet med just det du beskriver, som kuddar under fötterna som gör ont och får mig att bli stel i kroppen, halta och få andra besvär såsom låsningar i rygg och nacke.
Detta även sen jag började med medicinerna. Och framförallt det senaste året har dessa problem ökat, jag har ju ändå ätit medicinerna i många år.

Det är just att jag upplever att mitt välmående varierar lite som jag börjat fundera på om jag har rätt mängd av medicinerna. Då jag ändå äter andra mediciner varje dag så stör det mig inte att jag tar detta i tablettform men jag kom på en annan positiv sak med att ev. gå över till injektioner: Jag lär ju få lättare att få läkartid
Jag har hela det senaste året haft stora problem med att få tid till läkare, har också försökt med andra ställen men det är i stort sett omöjligt. Och att möjligen få en "kick" känns ju inte besvärande precis.

Ska nog börja med att beställa en tid för att byta till sprutor, har inte vetat att detta alternativ finns ens. Så, tack för ditt svar!

Jag TROR att det kan vara något annat som spökar för dig också, förutom anemin.
Mängden B12 man ger är ju 1000 ggr den normala dosen (om jag inte minns fel) så den brukar ju räcka till och bli över.

Men om du nu får tid för en rejäl rundsmörjning så är det ju aldrig fel att slänga in ett test av B12 värdet också.

Hoppas att du får tag i en läkare som bryr sig.

Lycka till!

Jo, det var lite av min fråga egentligen, fastän lite luddig kanske.
Tänkte att anemin kan dra med sig något annat som jag är ovetande om och som kanske sjukvården inte bryr sig med innan jag frågar efter det och då jag själv inte vet så kan jag ju inte fråga.
Svårt idag att gå till en vårdcentral och säga att man vill ta alla prover som finns, typ.

För ett tiotal år sedan så började jag hos en psykolog på grund av att min läkare trodde att jag var utbränd. Denna psykologen startade med att ta en jäkla massa prover och kom då fram till att jag i stort sett ligger antingen i det lägsta värdet eller snäppet under på alla. Tydligen är detta min normalstatus. En del av proverna menade hon inte var så viktigt att behandla för att om jag fick medicin mot ett par andra saker så skulle detta dra med sig de andra. Och det kan nog stämma för under många år så har jag mått rätt okej.

Det är just att jag ibland får perioder när jag mår sämre med ökad oro, sömnproblem och en orkeslöshet som rör sig mot ren apati, som gör att jag nu vill försöka hitta orsaken.

Aptit har jag aldrig haft, däremot så har jag lärt mig att äta regelbundet och någorlunda nyttigt, detta förändras inte under de olika perioderna för det enda jag då tvingar mig till är att fortsätta äta som jag brukar.