Citat:
Ursprungligen postat av
demonmormor
Mitt resonemang om sång är inte mitt resonemang, jag fortsatte använda Jaybones exempel på aktiviteter som är feminiserande. Huruvida den aktiviteten är bra eller inte har jag inte sagt något om, det jag pratade om var Jaybones attityd till att inte vilja göra saker med sina barn som han ansåg fjolliga.
Jag är som sagt ingen pedagog och har noll och ingen aning om vad som är bra för barn. Min protest låg i att det är trist att skippa aktiviteter man gör med sina barn för att de inte når upp till nån arbiträr stämpel om hur manligt det är, när vad som är manligt och inte är rätt jävla godtyckligt.
Du har missat vad jag försökt säga TOTALT. Läs vad jag skriver istället för att TRO vad jag säger baserat på att jag är feminist, tack.
En fader måste inge respekt för sina barn. Det kommer en dag då alla pojkar vet vem som har en töntfarsa och vem som har riktiga män till farsor.
Det är en djupt inrotad instinkt, att söka efter naturliga förebilder bland män åt pojkar, det handlar om män som inger respekt åt andra män och åt motstående könet. Man vet vem man vill efterlikna, och vem man absolut inte vill efterlikna rent naturligt.
Det som måste stoppas är att män har så få bra fadersgestalter att de söker till rent fiktiva sådana och blir bara offer för marknadsförande företag att skapa deras identitet.
Töntrappare och rent kriminella kan också bli mycket skadliga förebilder i mer trasiga delar av landet.
Som traditionalist kan jag inte se någon mening med att ha två mammor eller två pappor, det ska vara yin och yang relation helst där man får ut två olika erfarenheter från att umgås med de två föräldrarna.
Pappan ska helst vara en emotionell bergsklippa som inger känsla av självförtroende och självständighet åt barnet, den som förbereder dig att överleva där ute i den hårda världen.