Varför vill många med psykisk sjukdom inte medicinera och bli friska?

Nu är ni 2 som säger att den är för dyr. Vad menar ni med det? Vad tycker ni är dyrt? Vi har ju högkostnadsskyddet o då blir det ju bara dyrt upp till 2200 kr. Sedan är ju medicinerna gratis?

Joo visst, det hjälper i början. Men efter några veckor är allt som vanligt igen joo hade de verkligen fungerat som hade jag nog inte brytt mig om de ger lite muntorrhet, men eftersom jag inte känner någon skillnad mot att inte ta dom så ser jag ingen anledning. Tabletter mot muntorrhet hjälper ju bara för stunden och man kan ju inte käka tabletter jämt.




Fick du den dyraste medicinen först? vilket skitläkare. De borde skriva ut billigaste alternativen först sen om dessa inte hjälper kan man väl testa nått nytt dyrt läkemedel.

2500:-

Men då undrar jag om du höjde dosen eller provade du något annat? Många ggr känner man att den inte hjälper fast den gör det...

Jag o sen hade du gratis resten av året?

Man får ju ta på avbetalning?

Joo, jag har testat höjt dosen och jag har testat 5 olika. Möjligt att det fungerar på personer med normal depression, personer med ett liv. Men jag är liksom helt förstörd.

TS, Varför har du problem med att andra människor inte vill äta medicin? Får man inte välja själv? Är det något som andra behöver lägga sig i? Äter du själv antidepressiv medicin?

Jisses, vill du veta vad jag deklarerar för också?

Nu låter du lite bitter faktiskt. Du vet inte varför vissa inte vill ta 5+ stycken mediciner dag ut och dag in. Vissa mediciner kanske är överflödiga?

Personer med ADHD kan bete sig lite udda ibland, men jag har flera vänner med ADHD och jag dömer inte dom för det. Jag håller inte med din bild av att anhöriga och vänner skulle lida så mycket av min psykiska ohälsa.

Man måste tänka på att medicin mot psykiska sjukdomar sällan är lika effektiva som medicin mot t ex hosta eller högt blodtryck. Det är sällan de gör patienten helt frisk och de har i princip alltid biverkningar. Om patienten är jättesjuk med svåra psykoser, katatoniskt tillstånd eller med en extrem dödslängtan så brukar medicinen ge ett bra resultat. Men då måste man jämföra med hur personen var innan. Vi pratar då om att personen går från att inte kunna fungera alls utan att vara helt övervakad av flera vårdare till att bli lugn, men vi pratar fortfarande inte om något som gemene man skulle kalla för frisk.

När det kommer till mildare fall av psykiska problem så är frågan om medicin ger så mycket. Man ska också tänka på att den medicinering som den svenska sjukvården håller på med är den billiga utvägen. Hade alla som sökt vård för att de mår dåligt istället fått rejält med samtalsterapi så hade de med största sannolikhet blivit mycket bättre. Det man idag får man går till läkaren för att man känner sig deprimerad är sjukvårdens svar på lågprisprodukter på ÖoB.
Sen beror ofta folks psykiska problem på deras miljö. Att de lever i en skadlig miljö och det är knappast något som går att ändra på.

För att förstå måste du först förstå VAD en psykisk sjukdom är.
Det enda det har gemensamt med vanliga sjukdomar är namnet sjukdom.
Det är ingen bakterie eller bacill som går att bota med ett Piller.

Är du en sån där galenpanna som tycker att det är okej att medicinera barn med amfetamin för att de fått någon sorts påhittad bokstavs-diagnos?

Inte ett dugg bitter faktiskt.

Har många personer med adhd omkring mig så har inga problem med det alls. Däremot har vissa grav adhd och det blir väldigt jobbigt att umgås längre stunder exempelvis om man åker iväg en dag etc om de är omedicinerade.

Jag menar heller inte att vi/de påverkas utav din sjukdom på det sättet du tror . Men att se sina nära o kära må skit o inte kunna hjälpa dem samt att oroa sig för deras suicidala tankar o med frågeställningen om de lever varje gång man inte får svar när man ringer är oerhört påfrestande.

Att som förälder, syskon, vän etc känna sig handlingsförlamad när personen ifråga säger att de vill inte leva längre är fruktansvärt kan jag säga!