Citat:
Jag tycker du förskjuter de bakomligade egentliga orsakerna lite, genom att förenkligat tillskriva religionstron och gudstrons och det som innefattas i allmän fallenhet åt religiositet, till individnivå - menar att det inte stämmer.1. Man är känslig.
2. Man har blivit hjärntvättad av sina föräldrar.
3. Man har begränsad hjärnkapacitet.
4. Man har blivit uppfostrad av sina föräldrar och trivs med den.
5. Man är sjuk.
6. Man har problem med tex fattigdom.
och miljarder med fler anledningar.
2. Man har blivit hjärntvättad av sina föräldrar.
3. Man har begränsad hjärnkapacitet.
4. Man har blivit uppfostrad av sina föräldrar och trivs med den.
5. Man är sjuk.
6. Man har problem med tex fattigdom.
och miljarder med fler anledningar.
Människor har ju konsoliderat begreppet helighet, någonting som är heligt, ska ses som oantastligt, men individen är aldrig oantatlig.. individen är bara en kugge i förheliande dynamiska processer.
Individen kan självklart förheligas, så som kristendom helgonförklarar och att vägen mot helgonaförklaringar däremot tycks vara helt frikopplat den närvaro, eller sinnliga förnuft som måste finnas för att man ska kunna förstå någonting. Det är ju andra mer drömska värden som ska vara allienerade det vanliga mänskliga förståndet, någonting som bygger på imagination och inte är människan självt.
Din upställning om varför :
* alla barn intalas av sina föräldrar om vad som är bra och vad som är dåligt, hot faror risker och hur de ska betryggas genom att skapa tillit, att m man inte är van vid tillitsskapandet utan fostrats vind för våg med ignorans , så kan man säga att fostran = hjärntvätt men fostran handlar om att bry sig på de villkor som barn inte själv kan ens bilda sig uppfattning om utifrån att kognitivt men också intellektuellt inte vare sig förstå alla intentioner (som inte behöver vara att , du skall, tro på Gud, långt ifrån iaf bland kristna) och barn äger inte färdigheterna men kan trotsa och därför "känna sig ägda" av förälder.
* varje individ har unika erfarenheter, att någon inte har annan individs erfarenheter , behöver inte betyda att betraktaren av annans tro, kommer sig av begränsad hjärnkapacitet - däremot att alla inte får information, upplysning eller tillgåg till kunskap utmed sina personliga värden el utifrån medborgerliga rätten eller av andra hinder, är mer troligt - att några har svårare för matte eller svårare för läsning elelr för att greppa teoribildning, handlar ju mest om tid och vilka resp. tidspress resp. individ ges och vilka förmåner som ges som komplement. Dem som är hjärnskadade brukar faktiskt inte vara mer religiösa än dem som inte har hjärnskador. Däremot är en som har hjärnskada och därmed begränsad kapacitet eller anses ha begränsad kapacitet utifrån att inte tro tänka tycka och agera som en kontext bestående av sociologiska mallar, tänkt att X skulle uppta , utan istället fortsätter att uppta en religiös linje med de vanor och seder som någon valfri troslinje el trosgemenskap istället tillser, kan handla om bekräftelse. Du får inte glömma vad diskriminering är, att rastänkande inte försvinner för att det står i lagliga författningar.
Rastänkandet, bygger på att man tillskriver olika folk, olika intellektuell kapacitet - dvs man tror att vissa har hjärnceller i huvudet från födseln och andra inte har hjärnceller från födseln och därför utifrån att sakna hjärnceller, (som du skrev) följaktligen inte kan mer än stanna kvar i sällskap där religiositet finns, skulle de ha hjärnkapaciteten så skulle religionen eller trosdoktrinen upplösas förintas på egna meriter eller bara upphöra i möten med folk sällskap eller med grupper av individer, som inte har religion eller upprättat religiösa aktiviteter, eller om det är andlighet och det andaktsliv som relgiiositet brukar betyda. Att dem som inte är andliga el förstår andlighetens "poäng" , är dem som konstaterar att det därmed handlar om att hjärnans kapacitet är undermålig. Då är vi inne på untermenschen , igen.
Någon bedömer och behöver fördöma vilka som har så udnermålig kapacitet i hjärnan, att de är olämpliga att ses som fullt dugliga medborgare och bör därför sorteras åt sidan till uppgiftre som är mer anpassade deras sämre kapacitet. Bygger på att några också mste bedöma vilka som har full kapacitet, och utmed vilka metoder man kommer fram till sådant.
1, är man inte känslig, kan man knappast räkna sig som mänsklig individ . men kontexten brukar ange vad som ska tålas och hur diffust det presenteras resp hur precist.
är man inte vvan vid omtänksamhet eller sätter värde på kärlek och älskvärdhet, så kan älskvärdheten och synen om att människan r dyrbar, gå förlorad och därmed ökar okänslighet och tolerans för hårdare tag där det ska gå bra att inte "lägga vikt vid olika slags behandlingar eller bemötanden"
t..ex när är systematiska trackasserier, något som blir känsligt och vid vilka grader "ska" det och av vilka bedömas, att någonting inte uppnått något att fästas vikt vid för att det ska kunna omtalas som att "den är känslig" , eller den är "psykiskt labil" , ordet känslig skrivet i ord en sak - i verklig interaktion.. något annat.
känslig i en tolkning men kan klassas som nogsam i annan tolkning, vad är det som inte kräver och inte önskar känslighet, och vad påkräver definitivt känslighet? finns flera sidor på prisman, eftersom känslor kan också provoceras fram för att få-bukt-med-dem och göra -sig -vän med okänsliga personer, som känner sig osäkra där det är känsligt, för de kanske inte har något språk, kanske är vana vid tuffhet stöddighet som ska vinstdriva någonting, för en sådan kan dt vara känsligt att få ett nej, "jag går hellre till kyrkan, än deltar på de villkor som t.ex militären lägger fram, i upodlandet av ruffig attityd som behöver frammana provokationer, i träning över presumtiva motståndare, så de gör sig införstådda i att när ryssen kommer, då gäller anfall.. och det på alla fronter"
fattigdom och rikedom, är alltid schatterad.. det finns extrem fattigdom och extrem rikedom.. men det finns också existensberättigande-schatteringar, som är helt osynligt, attityder som utgör underförstådd värdesättning, som inte görs giltig men ändå aktivt medspelar, när fattigdom ses som sjukdom och sjukdom som anses gå i arv..
om normen är hängd på yta och ytglans och fabrikationsnytt, så är det industrialistiska värdeskalor som appliceras på levande liv. det är nog därför religiösa sällskap el gemenskaper.. känner, värdet och inte beräknar det så som kuggarna i andra maskinerier eller industrialiserade produktionsprocesser, för alla jublar inte och längtar och känner sig uppfyllda av statusjakt, så mänskligt status till slut ögnas och räknas utifrån om skoran är gamla el nya, och huden är inoljad i semesterkräm och vilken sol var på jorden, thailands-sol.. ja då ger det hint om att människovärdet är iaf lite värdigt, om blekgrått annat automatiskt ögnande om värdesättning.
värdesystemen i människovärdighet är ju inom religionerna, helt andra än i industrihjulens hatigheter, också hur snabbt bedömning ska få gå, då är ju religionernas giv saktfärdig och klen och nappar inte alls på de parameterar som nästan självutlöser sig där mekaniken är styrproces istället för känsla. så känslor är överflödiga, det kan vara sjukt att känna, vet att många inte känner för det inbringar ingenting. men jag tycker de blir omänskliga och mycket omänskliga men likväl interaktioner är ju inte något nytt på jorden oavsett.
