Läsning av ord

Jag går direkt på kärnfrågan.
När ni läser hur fungerar er hjärna då? Själv läser jag ord som ord och det dröjer ganska länge innan det blir bilder i mitt huvud? Hur fungerar era hjärnor? Blir det bilder redan från första meningen och i så fall vad tror ni det kan bero på att vi är olika. Ord blir bara massa rabblande och babblande inom mig, tomma som luft om det inte är bra skrivet och fängslande, då kommer bilderna upp, annars är det fullkomligt dött.

Och jag skulle nog kunna beteckna mig som en van läsare. Några idéer?

Det beror på vad jag faktiskt läser. När det gäller främmande språk eller poesi kommer jag läsa ord för ord, speciellt om en dikt tar fasta på versmått, men böcker i allmänhet...nja, läser antagligen några ord för att första texten.

Engelskspråkiga folk läser också på det här sättet:

"Aoccdrnig to rscheearch at Cmabrigde Uinervtisy, it deosn't mttaer in waht oredr the ltteers in a wrod are, the olny iprmoetnt tihng is taht the frist and lsat ltteer be at the rghit pclae. The rset can be a toatl mses and you can sitll raed it wouthit a porbelm. Tihs is bcuseae the huamn mnid deos not raed ervey lteter by istlef, but the wrod as a wlohe."

"Bildet" som man skapar beror på vem jag, du osv är. Inga två människor ser t.ex. ett träd på samma sätt.

Fascinerande! Tack för bidraget!

Därom finns en tråd:

(FB) Vi läser inte bokstav för bokstav, utan hela ordet i ett.

Det är inte det tråden handlar om, utan tråden handlar om hur du som person läser, vad Rautawara svarade på var bara lite extra i kanten. Så svaren är menade att variera, så varje person kan beskriva sin egen hjärnas handlande.

Din rubrik är för det första helt obegriplig. För det andra skriver du själv i ditt första inlägg:


Även detta är en oerhört öppen fråga som kan uppfattas på olika sätt. För övrigt är det fullkomligt omöjligt för en individ att identifiera hur hjärnan tolkar något, vad som är möjligt att påverka och vad som sker automatiskt. Enkelt uttryckt är varje språk ett system som man lär sig. Ju bättre man kan språket, desto mindre information behöver man [hjärnan] för att förstå sammanhang. Huruvida man sedan tänker i bilder, känslor, dofter eller på annat sätt har inte med språket som sådant att göra. Det handlar om individens egenheter. Det är förmodligen det Rautavaara menar med: beror på vem jag, du osv är.

Eipä kestä! (Ingen orsak...)

Är du intresserad av läsförståelsestrategier eller däremot psykologiska perspektiv? Undrade om du är bekant med det här begreppet:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pareidoli
https://en.wikipedia.org/wiki/Pareidolia

Det är ingen som tvingar dig att tolka?

Förklarar exempelvis fenomenet »gubben i månen«.


Grundkraven när man startar trådar beskrivs bra i reglerna 0.01. och 0.02.

Ojoj, jösses, lämna ditt bidrag och håll käften bara. Så enkelt är det. Ingen tolkning alls.

Citat:

Ursprungligen postat av Svenskare

Själv läser jag ord som ord och det dröjer ganska länge innan det blir bilder i mitt huvud?

Nej. Det som dröjer är möjligen din känsla av att skapa bilder. Du läser inte i bilder som om en film utspelade sig. Du läser i tankar.

När du läser raden. "Han tog upp hammaren från bordet." Så beror det helt på sammanhanget vad du tänker. Men att du skulle se ett bord och en hammare och sedan en hand som sträcker sig in i "filmrutan" för att ta upp hammaren är inte troligt.

Om raden innan var "Hon ryggade tillbaka i mörkret och försökte att inte andas" så skulle du uppleva meningen med hammaren annorlunda än om den var "Det nya virket som strax skulle bli den nya träspaljen glänste i sommarsolen och han kände sig redo för en lång arbetsdag".

Sen kan du säkert uppleva det som om du läser ord ett tag innan du börjat läsa, men det är som sagt innan du börjat läsa och har mer med fokus och koncentration att göra än hur du uppfattar meningar och ord. "Bilderna" däremot är tankar, förutom när du stannar upp och då skapar en bild eller en "film" av det som hände senast så du kan minnas den tydligt. Samma process fast tvärtom, att tänka på något och sedan berätta det eller stanna upp och tänka på samma sak igen genom att använda ord kallas för verbalisering.

Vi tänker alla dels i språk (”vad heter Sveriges huvudstad?”), dels i bilder (”hur ser din mamma ut?”) och dels i känslor (”hur känns det att vara kär?”) men även på andra sätt, en konstnär eller matematiker eller fotbollsspelare skulle förmodligen påstå sig tänka med känsla och intuition vid "flow" men det sättet att tänka är troligen mer det vanliga sättet att tänka och därefter översätter vi det, verbaliserar, ibland till en inre monolog eller förklarar vår slutsats med ord.

Om du är helt nybörjare i att läsa eller läser på ett för dig svårt språk så behåller du förstås den där koncentrationen på just bokstäver, grammatik och ord och då läser du säkert just ord och bilder, men i normala fall så gör du det inte, även om det känns så.

Du saknar alltså förmåga att läsa. Jag har skrivit klart och tydligt vad det handlar om och hur det förhåller sig när individer uppfattar ett språk, exempelvis genom att läsa en text. Shamdon har i sitt inlägg lyft fram i det närmaste samma resonemang.

Ditt, »innan det blir bilder«, känns som något en person som nyss lärt sig läsa skulle ställa.