Har mänskligheten teknologin att sända en bemannad kamikazeflygning till Mars?

Har mänskligheten teknologin att sända en bemannad kamikazeflygning till Mars? Inte att jag förespråkar en dödsresa för någon, tvärtom, men jag tänker mest hypotetisk. Personligen föredrar jag att vi väntar tills det går att göra en säker tur- och returresa.

Alltså är scenariot en enkelbiljett till Mars. Exempelvis sända ett rymdskepp till Mars vars besättning får befinna sig i omloppsbana runt planeten till dess att syret tar slut. Finns teknologin för detta redan idag? Vilket årtal var i sådana fall första gången det var möjligt att sända en sådan mission? Gick det redan på 1980-talet att sända människor med enkelbiljett till Mars?

Det går väl att göra en tur och retur resa.
Man måste bara först skicka dit en raket att åka hem med .

Frågan är vad vi skall dit och göra.

Det skall väl inte vara något som helst problem...

Gick troligen även på 80 talet ja...

Göra det idag innebär väl (beroende på besättning dock) en rätt stor mojäng... och på 80 talet än ännu större mojäng :-) men självklart hade det varit möjligt...

Dom nämner 6 månader till Mars ungefär (får väl räkna med 12 kanske...)

Typ 1-1.5 tons supply (mat/vatten/syre osv) per person (går säkert att minska beroende på storlek på farkost som förvisso då kommer väga mer osv... jaja svårt som attan)

Gissar ju bara...

Varför är det så viktigt att skicka människor?

Med samma budget skulle man kunna skicka robotar till flera planeter

Man hade kunnat skicka Apollo 11 till Mars istället för Månen. Månlandaren hade kunnat bytas ut mot mer förnödenheter. Hade sedan piloten druckit en dubbel whisky och sluntit på spakarna, så hade farkosten missat månen och fortsatt vidare.

Men det är snart femtio år sedan och det var annat virke i politikerna på den tiden.

Rent hypotetiskt, visst. NASA gjorde upp en plan för en bemannad färd till Mars redan då men Apollo era tekniken man utgick från gav en prislapp på ca 800 miljarder dollar. Det hade ingen någonsin godkänt så man skippade den planen. Bättre, och billigare, planer har kommit sedan dess. Ett kamikazeuppdrag hade inte heller kostat så mycket då NASAs plan hade haft flera astronauter som inte bara flyger till Mars, de ska sedan landa och flyga hem. Det kräver ett enormt rymdskepp med mat, vatten och raketbränsle för astronauterna. Rymdskeppet skulle behövt byggas i omloppsbana och i omgångar ungefär som ISS byggts. För en person som enbart ska dit så krävs betydligt mindre resurser. Rymdskeppet kanske skulle kunnat skjutits upp i två delar med hjälp av rymdfärjan. Bäst hade varit om NASA, vid tidpunkten, hade en fraktfarkost som enbart hade rymdfärjans raketmotorer men ingen rymdfärja. Men så hade man inte designat rymdfärjan. Annat var det för sovjet.

Sovjet hade också en rymdfärja som skickades upp med den tidens absolut kraftfullaste raket, Energija (den hade kunnat skicka upp hela ISS, och lite till, i bara 3 omgångar i sin värsta version). Den utvecklades för sovjetiska rymdfärjan och för kalla kriget men den var inte exklusiv för rymdfärjan (Buran). Den hade kunnat använts till allt man velat inklusive ett rymdskepp för att åka till Mars. Sovjet hade nog faktiskt haft bättre möjligheter till att utföra din kamikaze flygning än USA vid tidpunkten. Och handlingen i tv serien "Pioneer One" (rekommenderas) handlar lite om det. Där skickas kosmonauter till Mars som sedan övergavs när sovjet kollapsade. Samma hände med Buran och Energija. Buran flög bara en endaste gång. :-(

Pioneer One
Buran då
Buran idag
Energija

det är ju det man gör nu går väl robotar lite varstans i solsystemet :P

Detta stöttes och blöttes ju en del i tråden om Mars One, ett jippo som gick ut ungefär på vad TS talar om fast inklusive landning på Mars. Det finns inte och har aldrig funnits någon farkost människan har byggt som skulle klara en bemannad resa till Mars med kravet att besättningen lever fram till målet.

Jag vet inte om Apollo hade klarat att få upp tillräcklig hastighet för en rimlig restid till Mars, det kanske någon annan kan svara på. Farkosterna hade i alla fall alldeles för liten last av livsuppehållande resurser. Alla system ombord var dimensionerade för max 14 dagar i rymden och det räcker inte på långa vägar för att ta sig till Mars. Utrymmet var också väldigt litet för en så långvarig resa även om det inte vore fysiskt omöjligt att trängas under lång tid. Syrgas, vatten o dyl skulle förstås räcka längre om man nöjde sig med att skicka en person men sen har vi el och grejer till att hålla igång själva farkosten som inte räcker längre för att det är färre gubbar i lådan.

Ska man modifiera Apollo (eller Sojuz för den delen) för mycket längre drifttid så snackar vi inte längre om farkoster som finns eller har funnits.

Rymdfärjorna kunde inte ens lämna omloppsbanan runt jorden. En fet bränsletank i lastrummet så kanske men så hade även de bara 14 dygn av livsuppehållande prylar. Hade väl gått att trycka in lite till men även då så snackar vi inte om något som har funnits.

Kort sagt så krävs det ingen exotisk okänd teknik men det finns inte och har aldrig funnits någon farkost färdig som skulle klarat resan.

Nej, rymden som sådan finns inte och vi kan inte lämna jorden mer än att flyga flygplan

Jag håller inte med. Du glömmer Saljyt, Skylab och Mir. Alla dessa rymdstationer från 70 och 80 talet var byggda för hålla astronauter vid liv en lång tid i rymden. De hade kunnat användas som rymdskepp till Mars, speciellt Saljyt och Skylab då dessa skickades upp i ett enda stycke och alltså bevisligen klarar av acceleration.

När Skylab övergavs i omloppsbana så fanns det fortfarande vatten till en person som räckt i 180 dagar och syre för 420 dagar. Det rymde vatten och syre för 700 dagar och mat för 420 dagar, mer än nog för en färd till Mars (målet är alltså bara att åka till Mars, inte landa, och med en enda person).

För att kunna färdas till Mars behöver man accelerera till minst jordens flykthastighet vilket innebär 11,2 km/s. Skylabs banhastighet var ca 7,7 km/s vilket ger ett nödvändigt delta v på 3558 m/s. Trots Skylabs massa på över 77 ton så hade Saturn S-IVB-200, det sista raketsteget i Apollouppdragen, tillräckligt med kraft inte bara för att skicka Skylab på en bana till Mars, det hade kunnat sätta Skylab i en omloppsbana kring Mars! Att skicka upp en helt tankad S-IVB-200 till Skylab hade dock krävt en Saturn V raket och den allra sista Saturn V raketen användes till att skicka upp Skylab i första taget (besättningen skickades upp med den betydligt mindre Saturn IB).

Skylab var stor och rymlig, hade både solpaneler och skydd mot solens strålning och hade hade varit en behaglig buss till Mars för en enstaka astronaut. Skylab hade kunnat användas till mycket i omloppsbana om inte rymdfärjan blivit så försenad. När den sista Saturn IB hade använts så hade inte NASA någon raket som hade kunnat åka upp och serva Skylab. Bara den icke existerande rymdfärjan hade kunnat göra det. Men Skylab hann brinna upp i atmosfären innan rymdfärjan ens var flygklar.

Allt detta under Apollo eran. Och då har jag inte ens gått in på vad ryssarna hade för sig. Så jag skulle vilja säga att ditt påstående är lite fel.

En intressant och bra uträkning och en fiffig tanke men det är tyvärr ändå som jag sa. Skylab, som den skickades upp på sin modifierade Saturn V där Skylab tog den plats som annars skulle varit tredje raketsteget kunde ju inte fås att lämna omloppsbanan med den raket som den sköts upp med, det fanns det inte bränsle till. Hur många raketer som fanns beställda, tillverkade eller tillgängliga tycker jag vi kan lämna därhän, frågan är väl mer principiell om det bara hade varit att bestämma sig, knappa in kursen i styrdatorn och dra till Mars.

För att få iväg Skylab hade man alltså behövt skicka upp en Saturn V till utan last där tredje steget i stort sett fulltankat skulle docka med en redan uppskjuten Skylab och sedan knuffa iväg stationen mot Mars. Då har vi bara några små problem:

1. Tredje steget från Saturn V hade inte fästen som kunde ansluta mot Skylab, man hade behövt göra någon sorts adapter mellan de båda.

2. Tredje steget saknade attitydraketer riktade framåt vilket skulle göra en dockning i rymden i svår eller omöjlig. Visst, Skylab hade attitydraketer och kanske kunde stått för finliret mot slutet men jag tror ändå inte man hade kunnat styra raketsteget tillräckligt bra med de motorer det hade.

3. Tredje stegets motor kunde starta två gånger, inte mer. En start behövs för att skicka iväg paketet mot mars, en start för att bromsa och gå in i omloppsbana runt Mars. Det kanske skulle gå att få upp raketsteget och docka med Skylab utan att använda dess motor och andra steget får knuffa rätt exakt, det känns inte helt omöjligt.

4. Skylabs solpaneler var dimensionerade för solintensiteten vi har på jordens avstånd från solen, ute vid Mars omloppsbana skulle de bara ge c:a 40 % av effekten. Det kanske skulle räcka ändå om man snålar.

Allt detta är rätt små detaljer som säkert hade gått att lösa utan stora besvär, de stora dragen fanns där men något färdigt paket för att dra till Mars har ändå inte funnits.

Kan man inte modifiera ISS och skicka den till Mars?