Vägen från skolan till fängelse?

Tja är en kille/pojke under 15 och bor i en förort till en större stad.Jag har alltid varit *facinerad* av kriminalitet,det är rätt så vanligt där jag bor. jo jag ville veta vad ni flashbackare tror kommer hända med mig.dags att beskriva mitt liv.
1 jag är halv svensk halv serb men ser svensk ut.2 jag har agressionsproblem vilket har gjort att jag har hotat lärare med skohorn och skolkar en väldigt står del av mina lektioner.3 jag har gjort lite små brott som att krossa rutor på hus och sånt (det är dumt jag vet) och typ själa lite och startar lite små bränder. men jaja jag har en enligt mig bra familj visst ekonomi är ett problem vilket som har lett till stölderna och vissa skulle kanske säga att min pappa hade problem med alkoholen (han dricker varje dag minst 2-3 öl och vodka) men han slåss aldrig men det blir oftast bråk hemma då (när han dricker). Mormor dog för högst en månad sen men jag blev inte jätte ledsen men mamma blev. farmor dog 2012 då blev jag ledsen men farfar va död innan jag föddes och morfar bor i frankrike (har aldrig träffat han) men det beskriver min familj,jo sen har jag 3 syskon en bror som är äldre och två systrar som är äldre brodern och ena stystern vuxna. Vet inte om det finns mer att berätta, joo jag går hos psykolog också. men ni får gärna berätta vad ni har för *problem* och er uppväxt (jag har inte vuxit upp än) ajde ni kan skriva om er familj eller så. förlåt om jag har lagt den fel nu bara flytta den isåfall!

Jag tycker du ska försöka göra ditt bästa i skolan så du slipper arbeta dygnet runt på ett skitjobb.
Jag är snart 30 och lever nästan likadant som när jag var 17, det är inte speciellt roligt kan jag säga men jag gjorde dom dåliga valen och levde rövare så länge de gick.

du kommer nog göra något dumt . vill du bli grovt kriminell så skall du vara så tyst som möjligen och tjäna så mycket cash som möjligt .

https://www.youtube.com/watch?v=ZrWRhZAZ0rY

Var rädd om dig och ditt liv som du fått. Romantisera inte bajs. Kriminalitet skapar bara skit och lidande för dig och hela din familj. Samt det samhälle där du bor och där dina barn ska växa upp. Gör nåt stort - gör inte andra ont - var den förebild som din far inte har kunnat vara för dig. Hoppas du får ut den djupa SORG och rättmätiga ILSKA som du bär inom dig hos den psykolog du pratar med. KÄRLEK ÖMHET och VÄRME är vad du behöver-men ingen verkar ha lärt dig hur man får allt detta en människa behöver för att känna sig hel. Undrar bara om din psykolog fattar vidden av den skit du kommer från. Du behöver väldigt mycket stöd eftersom de vuxna du har omkring dig inte verkar vara något att ha. Se till att du får den. Läs uppbyggliga böcker och sök dig till bra vuxna.