Nu har jag bråkat och tjafsat med psykiatrin i snart tre års tid men de VÄGRAR att HJÄLPA mig på rätt sätt! Jävla stollar alltså. Nu är det krig alltså. Psykvården kanske tror att de kan behandla psyksjuka hur som helst och att folk bara ska hålla tyst men nu har gubbslemmen och kärringarna mött sin överman KAN JAG LOVA!
Jag tolererar inte, och jag upprepar, inte att bli behandlad på det här sättet. Hjälp ni era bipolär 2 och adhd ni men mig med flerdubbla diagnoser och massa skit struntar ni helt i. Vilka amatörer vi har att göra med. Lever fortfarande kvar på 80-talet, tipsar om spinning osv.
Jag mår fan inte bra av lite cykling, jag behöver mina mediciner - FATTA!

Nä min bristningsgräns är nådd. Har redan ställt till med lite DRAMA och MER KOMMER DET BLI!!
Jag har anmält saken till IVO men de avslog så klart. Väldigt väntat med tanke på att mina journaler innehåller en massa felaktigheter utifall jag skulle anmäla (planerat från deras sida)! Jag får t ex aldrig träffa läkarslemmet själv för det står i mina journaler att jag har varit VÅLDSAM FÖRUT. Vilken sjuk lögn, era sjuka parasiter. Jag har aldrig slagit någon på psyket däremot har jag varit förbannad med all rätt. Man behandlar inte sina patienter så här, särskilt inte en som är i akut behov av psykvårdens insatser.
Så bara för att jag är "besvärlig" så VÄGRAR de nu hjälpa mig. Så är man besvärlig och står upp för sig själv och andra som far illa så är man frisk och skall ignoreras. Så resonerar dem.
Jag ger mig inte och tror parasiterna att jag kommer att LÄGGA UNDAN det här till handlingarna så småningom och bara köpa att ja vi har gett dig fel behandling och nu ingen behandling ALLS, jamen då tror/hoppas dom fel kan ja lova.
Skriva långa mejl funkar ej då dom inte svarar. Att gå dit och kräva att få prata eller få tid så hittar dom på massa orsaker att det inte passar. Att beslutet är taget och att det inte finns nåt att DISKUTERA. Psykvården är inte ens intresserade av att lyssna på patientens version då det har skett flera missförstånd dessutom står det massa felaktigheter i MIN JOURNAL som jag kräver ska spärras omedelbart. Så varje gång jag träffar en ny kontakt på psyket så skall dom läsa journalen och få en fel bild av mig. Sen står det att bara min läkare får fatta beslut som rör mig och han kan dra åt h-vete. Satans läkare.
Man måste tydligen pressa på för sina rättigheter men inte ens det verkar hjälpa. Jag kommer nog på nåt sätt. Ska jag vara ÄNNU HÅRDARE, tycker ni? Eller ska jag acceptera all vanvård och att bli ignorerad av parasiterna??
Jag tolererar inte, och jag upprepar, inte att bli behandlad på det här sättet. Hjälp ni era bipolär 2 och adhd ni men mig med flerdubbla diagnoser och massa skit struntar ni helt i. Vilka amatörer vi har att göra med. Lever fortfarande kvar på 80-talet, tipsar om spinning osv.
Jag mår fan inte bra av lite cykling, jag behöver mina mediciner - FATTA!

Nä min bristningsgräns är nådd. Har redan ställt till med lite DRAMA och MER KOMMER DET BLI!!

Jag har anmält saken till IVO men de avslog så klart. Väldigt väntat med tanke på att mina journaler innehåller en massa felaktigheter utifall jag skulle anmäla (planerat från deras sida)! Jag får t ex aldrig träffa läkarslemmet själv för det står i mina journaler att jag har varit VÅLDSAM FÖRUT. Vilken sjuk lögn, era sjuka parasiter. Jag har aldrig slagit någon på psyket däremot har jag varit förbannad med all rätt. Man behandlar inte sina patienter så här, särskilt inte en som är i akut behov av psykvårdens insatser.
Så bara för att jag är "besvärlig" så VÄGRAR de nu hjälpa mig. Så är man besvärlig och står upp för sig själv och andra som far illa så är man frisk och skall ignoreras. Så resonerar dem.

Jag ger mig inte och tror parasiterna att jag kommer att LÄGGA UNDAN det här till handlingarna så småningom och bara köpa att ja vi har gett dig fel behandling och nu ingen behandling ALLS, jamen då tror/hoppas dom fel kan ja lova.
Skriva långa mejl funkar ej då dom inte svarar. Att gå dit och kräva att få prata eller få tid så hittar dom på massa orsaker att det inte passar. Att beslutet är taget och att det inte finns nåt att DISKUTERA. Psykvården är inte ens intresserade av att lyssna på patientens version då det har skett flera missförstånd dessutom står det massa felaktigheter i MIN JOURNAL som jag kräver ska spärras omedelbart. Så varje gång jag träffar en ny kontakt på psyket så skall dom läsa journalen och få en fel bild av mig. Sen står det att bara min läkare får fatta beslut som rör mig och han kan dra åt h-vete. Satans läkare.
Man måste tydligen pressa på för sina rättigheter men inte ens det verkar hjälpa. Jag kommer nog på nåt sätt. Ska jag vara ÄNNU HÅRDARE, tycker ni? Eller ska jag acceptera all vanvård och att bli ignorerad av parasiterna??

Gubbslemmet som tryckte upp mig mot väggen för att jag STÖRDE DOM ANDRA var det ju knappast då han inte verkar ljuga iaf! Han bad ju fan om ursäkt o sa att han överreagerade inte många inom psykvården som kan KLÄMMA FRAM en ursäkt (!) men han gjorde det han!
Det är inget att bråka om.