Liberalismen saknar innebörd

Vad innebär det egentligen att vara liberal om man inte preciserar vad man tycker om nyliberalism och socialliberalism? Vad menas med liberalism i sig självt?

Har den här artikeln rätt?: http://www.stackare.se/news/liberaler-utan-ideologi/

Jag är böjd att hålla med om att det blivit så att "liberal" har fått en så bred betydelse att det är så gott som oanvändbart. Generellt sett kan man nog säga att en överväldigande majoritet av de som säger sig vara liberala värderar individens frihet relativt högt, åtminstone högre än en överväldigande majoritet av de som kallar sig socialister.

Liberal verkar ha fått ny innebörd och verkar nu för tiden betyda vänster. I alla fall i diskussionerna i USA. Republikanerna med många ekonomiskt liberala ståndpunkter vill ej associeras med det.

Ja, i USA är det så, men i Sverige tycks det nästan vara tvärtom. Här kallar sig Annie Lööf liberal när hon beundrar Thatcher.

Fast artikeln handlar ju inte om liberaler i allmänhet, utan om Liberalerna, dvs partiet som tidigare hette Folkpartiet, därför är också Liberalerna skrivet med versalt L. Där är inte de klassiska liberalerna så starka, utan Liberalerna är ju ett ganska typiskt socialliberalt parti.

Annars är det väl egentligen ingen nyhet att det inom liberalismen finns två huvudriktningar, den klassiska liberalismen, som numera även kallas nyliberalism, och socialliberalismen, som inte är fullt så liberal
Och i USA har 'liberal' länge varit ett skällsord för statskramare/halvsocialister, de liberaler som inte är socialliberaler kallas snarare libertarians/libertarianer.

Liberalerna (med stort L) är inte speciellt liberala, så det kan man ju lämna därhän.

Men att vara liberal preciserar inte speciellt mycket mer än att man värderar de negativa rättigheterna högt. Utöver det så kan liberaler tycka lite vad som helst. Därför blir det lite fel när man säger att liberaler tycker ditten eller datten eftersom det kan finnas liberaler som tycker ditten och andra som tycker datten och de är lika liberala ändå. De flesta "ismer" står för ett paket med åsikter, men liberalism innebär att man kan stå för vilka åsikter som helst så länge de inte kränker de negativa rättigheterna.

Liberalismen i självt innebär ju frihet och självständighet för individer, kort och gott.

Frågan är ju bara för vilka individer? Knappast för alla, om man är nyliberal.

Alla individer.
Nu handlade trådstarten om innebörden av liberalism, men nyliberalismen är uppkommet från liberalismen och har fortfarande kvar idéerna om den fria individen och det egna ansvaret för sitt liv, så du får gärna utveckla vad du menar där.

Liberalismen (oavsett gren) är ett tankefel där anhängarna tror sig kunna bygga ett samhälle utan tvång. Men då två människor är i konflikt, t.ex. fildelare mot upphovsrättanhängare, så måste en moral ta ställning. Då kommer en part förlora och utsättas för tvång. Om liberalismen inte tar ställning så kan i värsta fall båda parterna känna sig som förlorare och utsatta för tvång.

Tvång måste vara en del av varje samhälle.

http://plato.stanford.edu/entries/liberalism/

Varsågod. Stanford borde vara en så god definition som någon. Obs att liberalismens inneboende motsättning presenteras redan i den inledande texten. Den som sådana som Nozick och Rand gärna ville slippa ta i. Så naturligtvis kommer inte liberalismen att vara alltför lättdefinierad, med begreppet "frihet" varande lika luddigt som något annat. Så jag håller med TS, samtidigt som jag inte gör det. För vardagsflum är liberalism lite snuttefilt för pojkar födda i orättvist fördelaktiga omständigheter. En och annan flicka. Att gnälla på liberalismen är lika fummigt mysigt för alla födda i enklare omständigheter. Inte mer än så. En snuttefilt.

Men tränger man in i det, börjar med att läsa igenom ATOJ och ASU ett par gånger och försöker opartiskt förstå så är det en spännande resa, att förstå frihetens svåra, innersta väsen.

Förstår hur du tänker.
Men liberalism innefattar "rätten till sin egendom", vilket innebär att man ska ha rätt till att ha kvar det man själv har kämpat för, utan att staten ska ta resultatet ifrån en.
Lägger du ned arbete och odlar skog, då är skogen din exempelvis.
En fildelare kan inte se materialet som ens eget, och därför inte dennes egendom heller.

Tanken är att människor ska ha fullständig frihet så länge den inte står i konflikt med andras frihet för då upphör den och staten/våldsmonopolet kliver in.
I det här fallet rätt till egendom, då det inte är du som har gjort arbetet så har du inte heller rätt att sno resultatet.

Så nej det är inte tvång eftersom en part strider med den andres rättigheter, alltså enligt samhällskontraktet så har inte part 1 (fildelaren) rätt till part 2:s arbete.