Hur kan något alltid har existerat?

Det är inte en orsak. En singularitet är vad big bang-teorin förutspår att universum var. En punkt utan utbredning i rummet där alla partiklar fanns koncentrerade. Oändlig täthet. Orsaken till universums expansion är okänd.

Självaste rummet i sig hade ingen utbredning. Det är alltså rummet i sig som expanderar. Rummet är abstraktionen av det som saker breder ut sig i. Den naturliga frågan att ställa sig är vad rummet expanderar i då? Vi kan inte tala om det expanderar "i någonting" eller inte, då ordet universum även skulle innefatta det som det expanderar i, om det nu gör det. För oss är universum precis allt. Om eller vad som finns bortanför själva universum vet vi inte och det kan inte tillhöra vårt universum. Så fort vi skulle upptäcka någonting "utanför" vårt universum hade det också varit en del av universum, då vi normalt betecknar alltet med begreppet universum.

Ok tack för svar.

Kanske om vi vill veta vad som orsakar universums expansion så måste svaret komma ifrån singularitet, eller hur? Den kanske har oändlig kraft att expandera universumet?

Ja, om vi utgår från Big Bang-teorin verkar det rimligt att söka vad som kan skapa anomaliteter i singulariteten eller hur vi ska tolka singulariteten, För att återkoppla till trådstarten så blir kontentan densamma som i Zenos paradox med Akilles och sköldpaddan. Se https://en.wikipedia.org/wiki/Zeno%2...d_the_tortoise. När vi tänker oss att vi "går oändligt långt bak i tiden" så närmar vi oss en början. Vi kommer matematiskt aldrig att nå den, men vi närmar oss den. Hur detta verkligen förhåller sig kanske är så att det när all massa packats till en viss gräns så inträffar något som får singulariteten att kollapsa.

Jag vet inte varför man säger att universum är ca. 13.7 miljarder år gammalt med tanke på att det borde vara svårt att dra en gräns från vilken man startar tideräkningen. Det går att spåra sig tillbaka i tiden genom att titta på bakgrundsstrålning i rymden eller andra saker, men trots det har jag svårt att se att man skulle kunna dra en slutsats utan att på något sätt begränsa en möjlig storlek för singulariteten eller liknande. Jag känner inte till några detaljer.

Att påstå att något alltid har existerat har jag svårt att köpa. Ingenting kan existera längre än universum existerat. Om vi hittar ett objekt som "har existerat längre än universum" så måste vi komma till insikten att universum åtminstone är så gammalt som det objektet och att vi tidigare har haft fel uppfattning om universums ålder.

Varifrån kom "all massa" då? Och du menar att singulariteten plötsligt dök upp ur ingenstans?

Absolut inte. Jag vet inte och jag påstår bara att man förmodligen inte kan veta vad singulariteten dök upp från. Singulariteten är vårt universum. Det är bara i universum vi kan göra utsagor i. Det är därför svårt (om inte en omöjlighet) att dra någon slutsats om universum innan universum som singularitet-tillstånd fanns. Vi kan inte veta vad som hände innan, men vi kan observera vårt universum som det är nu och skapa hypoteser som verkar rimliga.

Ett medvetande är oberoende av tid, det är omgivningen som förändras, inte medvetandet.