Jag tror jag till viss del förstår resonemanget kring Schrödingers katt

Ah, du menar om jag skrev i ett av mina tidiga inlägg.


Du påstod att det skulle kunna vara diametern som är 56 miljarder ljusår. Har du någon källa på det?

Om inte så måste teorin vara fel annars skulle vi sett samma objekt två gånger, eller hur?

Va??? Hur kommer du fram till att jag inte tror på att universum expanderar?

Ok. Då är jag helt enkelt fel person. Jag är ju inte en av "grundarna". Idén är dock inte särskilt ny. T ex Ellis var inne på samma idé för typ 30 år sen (eller mer, minns inte) och letade då efter evidens för det i fördelningen av galaxer.

Leta upp forskningsartiklarna och läs dem.

Jag påstod:

Du svarade:

Ditt svar är nonsens. Om du tror på modellen.



Du är alltså inte kunnig om modellen du "tycker om"?

Jizes Kraist, borde verkligen ha kollat upp Bloom! Det där är inte vetenskap, sorry. Utgick dumt nog från att det handlade om Big Bang-lösningar med intressanta topologier som ÄR vetenskap, och där man just har letat efter evidens både i galaxernas fördelning och i CMBR.

Men för Guds skull, glöm Bloom.

Det var dit jag ville komma

Vad är då fel med Blooms modell?

Svar: Den är inte homogen och den är inte isotrop. Och trots snacket om "Einsteinian manifold" så finns det ingen kosmologisk lösning till den allmänna relativitetsteorins ekvationer som ser ut som i videon. Rättare sagt, inte som jag känner till iaf. Men jag ändrar mig på den punkten om jag bara får en länk till en forskningsartikel där den relativistiska lösningen ges i alla sina detaljer. Det jag alltså ffa vill se är hur den fyrdimensionella metriken ser ut. Formler.

Näe... inte att torusen är så stor att rymden vi mäter idag verkar platt därför att den krökta torusen är så stor att den är omätbar, utan för att existerande data kan tolkas på nya sätt och inom nya vetenskapliga paradigm, i stil med Steiner's statistiska beräkning av WMAP's temperaturskillnader och Bloom's hänvisning till Stephen Wolfram och hans "cellular automata"...

Påstod? Knappast... ...läs igen vad jag skrev, särskilt det fetade;
...grejen med mina tankegångar är alltså inte att jag själv personligen sitter inne med verklighetens mest exakta bevisliga tolkning av alla de möjliga mätresultat som finns att tillgå här på jorden, utan att Blooms torusmodell begripliggör för mig annars ganska svårbesvarade frågeställningar, som t.ex. hur ett "platt" universum samtidigt kan vara ändligt...

Frank Steiner har annars för den mer matematiskt intresserade beskrivit sina beräkningar i ett papper som finns här, där han bl.a. skriver;
...för övrigt visar ju "gravitational lensing" att man kan se samma objekt två eller t.o.m. fler gånger utan att det fördenskull är obegripligt inom en lämplig förklaringsmodell?

Duger detta papper?

Nej. Den där artikeln av Steiner et al är om en platt Big Bang-lösning till Einsteins ekvationer som har en hypertorus-topologi. Men det är ju inte alls vad Blooms modell handlar, iaf inte om den presenteras något så när väl av videon. Filmen handlar visserligen om någon sorts torusmodell för universum, men några detaljer gör det helt klart att det inte är samma modell som Steiners. Här är några:

1. Big Bang och alltså även Steiners modell (som ju ÄR Big Bang, enligt Friedman-Lemaître-Robertson-Walker-läsningen till Einsteins fältekvationer) är homogen och isotrop. Dvs i början är materiafördelningen lika tät överallt och i alla riktningar i hela universum. I Blooms modell är materian till en början samlad i en punkt i ett omgivande vakuum.

2. I Blooms modell startar universum med en explosion av materia ut i ett omgivande vakuum. Det gör INTE Big Bang (i motsats till vad många tror) och alltså inte heller Steiners modell. I BB är det inte en explosion utan en expansion. Man kan säga att det som egentligen händer i BB är "bara" att rummet mellan partiklarna blir allt större. Konstigt? Det är iaf en lösning till relativitetsteorins ekvationer, och den har ett starkt observationellt stöd.

3. I Steiners modell expanderar hypertorusen tillsammans med rummet. I Blooms modell är det istället så att partiklarna rör sig i torusen tills det kommer runt.

Som sagt, artikeln i din länk beskriver inte Blooms modell som jag efterfrågade.

Ja, det är inte helt enkelt det här med universum... ...så du menar att Blooms Torusmodell i videon inte har en hypertorustopologi? Den verkar ganska lik denna i alla fall...

1. Huruvida det är någon skillnad mellan att materien i den ena modellen är samlad "lika tät överallt och i alla riktningar i hela universum" och i den andra "samlad i en punkt" (om den nu är det? Källa på det? ) är väl svårt att avgöra, eftersom punkten ifråga väl i så fall också utgjorde "hela universum"...?

2. Startar Blooms modell med en explosion? Källa på det? Bloom själv säger ju så här:

3. Som jag fattar Blooms modell så expanderar rummet initialt i två diametralt olika riktningar, där det ena rummet är uppbyggt av vanlig materia och det andra rummet av antimateria, och de expanderar tills de nått sina respektive expansionsmaximum, då expansionshastigheten avtar, planar ut, och därefter ökar igen när de båda rummen bestående av materia och antimateria dras emot varandra igen på utsidan av "bageln" liksom... men du kanske har snöat in på endast en upplevelse av videosekvensen, liksom...?

...och nä, den matematiska artikeln beskriver kanske inte exakt Blooms modell som liknar en "big bagel", men eftersom mina egna ganska vardagliga oprofessionella frågeställningar besvaras fuller väl av en "vanlig bagelmodell" utan att behöva tillgripa några mer invecklade torusar, vilket jag ju begriper också finns, så tänker jag att en bagelformad rymd är mer tillfredställande att beskåda/föreställa sig på natten än en oändligt flat rymd (där någon någonstans kan trilla över kanten, liksom), ett oändligt expanderande klot (utan centrum?) eller en obegriplig matematisk struktur... Bloom inkorporerar i sin bok "The God problem" dessutom sin modell med den skrivna historien genom västvärlden, den klassiska antiken och Grekland ända ner till babylonierna på ett sätt som gör den än mer begriplig, IMO...

Nej, jag hade fel. Jag trodde att även gravitation var en utav de krafterna som fungerade som en i början. Men efter att fotoner krockat ihop med varandra och blivit saker med massa så vet jag inte någon modell som beskriver hur gravitation påverkade tidigt. Jag vet inte hur långt in i expansionen som partiklar med massa kom till heller, men om det var sent så är det ju inget problem. Var det tidigt så vet jag inte någon modell.

Jag ber om ursäkt för att beskrivningen av mitt förslag blev så rörig, men ni som ändå kommenterat har ni sett Which Universe Are We In?

Which Universe Are We In är ett avsnitt på ca 50 min från BBC serie Horizon, som inledningsvis belyser hur en slumpmässig process skulle kunna se ut och att den, om den upprepas oändligt många gånger, endast begränsas av det givna antalet dimensioner. Vidare i dokumentären visas kvant-experiment där en elektron tvingas välja mellan två vägar, och förbryllande nog väljer den inte. Det är som att vi skulle singla en slant och resultat skulle alltid bli samtliga tre utfall samtidigt: krona, klave samt att myntet stannar i upprätt ställning. Samtliga tre utfall inträffar alltid, parallellt.

Anledningen till att jag rekommenderade The Universe In A Nutshell med som för övrigt finns på youtube var att visa på lite grundläggande fysik och hur den har byggts på från Einsteins relativitetsteori, till hans The theory of everyting, till String theory.