Era upplevelser med Inderal/betablocker

Tjena, en fråga till folk som har provat inderal eller någon annan betablockerare för att lugna ner en vid tal/redovisningar m.m, funkade det? På vilka sätt blev det bättre och när började ni att använda det?

Jag har använt det lite grann men man skulle haft det när man gick i skolan vi i redovisningar, nu hamnar man inte ås mycket i dom planerande sakerna... Men visst skulle man bli tvungen att hålla ett tal eller liknande hade det ju varit ett perfekt tillfälle.

Det brukar dämpa antingen stamning, darrhänt, rodnad, svettnad osv beroende på vad man har för problem. Jag har hört att det är hur många föreläsare som helst som tar några betablockare innan för att det ska flyta på bra.

Det funkar helt perfekt. Har fått kommentarer om hur lugn och proffsig jag är under mina framföranden när de andra känner sig som nervösa vrak.

Samma här; Inderal är en medicin som alltid finns i mitt medicinskåp. Redan vid låga doser, mellan 5-20 mg känns en märkbar effekt (förutsatt att man har hjärtklappning, är stressad eller dylikt).

Nu har jag lärt mig att prata inför folk utan kemisk hjälp, men i många år så var 10mg Inderal kvällen innan samt 10-20 mg några timmar före en presentation en rutin.

Inga speciella biverkningar heller, vid vissa tillfällen kan den vara bättre än Stesolid och liknande..

Det var bra att veta, men då kan jag säga. Är det en ångestsjukdom det handlar om så är betablockerare inte bättre att ta än Stesolid.

Nej, betablockerare dämpar bara de fysiska manifestationerna av ångesten som hjärtklappning, svettning, darrningar osv medan bensodiazepiner har en mer central efekt (på Gaba A-systemet).

Det finns forskning som visar att även propranolol har en central anxiolytisk effekt, oftast tar jag en av varje, de fungerar bra tillsammans =)

Det tror jag på. Frågan jag mena var mest att jag tror att bensidiazepiner är ett mildare läkemedel. Det hindrar inte något på någon direkt onaturlig väg, utan förstärker effekten av GABA-A vilket hämmar signalöverföring av andra signalsubstanser (vilket är en uppgift GABA-A har), som kan vara bra för att få balan.

Vilket inderal gör, (som visserligen kan vara bra i många fall), men tycker inte man ska äta det om det "räcker" med bensodiazepiner. Förslagsvis Stesolid eller Oxascand.

Ska läsa lite om inderal, då jag kan ha lite darrningar trots att jag äter Stesolid mot generaliserat ångestsyndrom, som medicinerar det bra. Inte bara för stunden utan blir bättre av medicinen. Men kan jag må bättre så är det bara bra, sen om Inderal är rätt vet jag ej.

Är det att rekommendera att äta Inderal som vid behovsmedicin?

Jag tycker precis tvärtom (gällande vilket som är det "mildaste" läkemedlet). Bäst är att ta Inderal, som saknar beroendepotential, och som inte heller riskerar göra dig mosig/oskärpt, som grund, och Oxascand/ökning av grunddos Oxascand, endast vid behov.

Inderal ska man vara försiktig med om man har astma (vilket jag har, men det brukar gå bra ändå), samt om man har tendens till för lågt blodtryck eller puls. Annars är det en bra medicin, som inte tar bort själva nervositeten, men som tar bort de fysiska manifestationerna av den, typ darr på rösten, mental låsning osv. Man bryter då den onda cirkeln av ökande nervositet dessa symptom kan utlösa, och nervositeten i sig kan minska, indirekt. Funkar alldeles utmärkt som behovsmedicin imho.

Benzo funkar i min erfarenhet sämre här, även om det kanske är en dosfråga. Själv tror jag att jag skulle behöva ta alldeles för hög dos för att kunna föreläsa, utan att folk såg att jag var påverkad av något, om jag ville ha samma effekt som av en låg dos Inderal.
Men min stora invändning är förstås den uppenbara: det är jävligt dumt att vänja sig vid att ta benzo förebyggande för att hantera potentiellt stressiga situationer.

Då vet jag mer angående Inderal. Men ska läsa om den, se om jag kan se nå medicinskt. Jag får känslan att man det inte är en vid behovsmedicin eller är bra att ha som, varför vet jag inte. Men ska läsa om den. Tar du inderal vid behov gör du det till en vana, det är en typ av beroende det med. Spela roll vad det är för piller man stoppar i sig om man behöver hjälp, bäst är ju att ta det som är effektivast med minst biverkningar och för rätt indikation.

Men skit i beroendepotential. Du är väl ingen knarkare? Ha inte sån syn. Det finns ingen eufori att hämta i benso, mår man så dåligt att man behöver är det en befrielse att slippa må dåligt och det är väl bara vara medveten. Har man ångest så blir man inte mosig av Stesolid i alla fall, som är starkare än Oxascand. Jag som är diagnostiserad med generaliserat ångestsyndrom, blir mer skärpt och pigg av Stesolid. Förstå att läkemedlet är till mot ångest och är väldigt effektivt, jag känner inte av det mer än att ångest släpper. Bensodiazepiner är bättre än ångest! Jag skulle gärna må ännu bättre, men det hjälps inte att överdosera bensodiazepiner, det är inte att må bra. Ångest är IQ-befriat, det är kognitivt nedsättande, det är kränkande, en sjukdom. Stesolid och Oxascand är Läkemedel!

Och detta är sant, jag vill inte knarka så jag är glad att jag fått ett effektivt läkemedel mot ångest. Narkotika är inte samma som knark, men kan vara. Bensodiazepiner narkotikaklassade läkemedel, som pundare främst använder för att lindra avtändningar, för nå särskilt rus ger de inte. Men de är starka som kan ta bort ångest och då är det mycket lättare att göra något åt sin livssituation om man faktiskt annars lider av ångest! Effektiv medicin och medvetenhet! Föratår du? Har man inte ångest eller är väldigt ovan är det möjligt att det är en annan sak och det går att få ut nå visst rus av dem, men jag får inte det. Spelar ingen roll om jag skulle överdosera, men räcker med den dosen läkaren skrivit ut åt mig mot generaliserat ångestsyndrom, bara att få uppleva livet utan ångest gör mig friskare. Jag är så jävla förbannad på denna ryktesspridning om bensodiazepiner att det i princip är förtal, människor går ju och mår dåligt. Vad äter du helst. Bensodiazepiner i några månader upp till ett år eller Venlafaxin (SNRI) i 15 år. Det är ju inte rätt med SSRI/SNRI eller tro att allergimediciner eller mediciner mot klåda ska hjälpa. Jag har provat olika SSRI, jag känner mig helt borta i huvet av dem. Typ påtänd men mår dåligt, det är fan så jag tycker rent knark är bättre än såna mediciner. Som påtvingar kroppen ett beroende där man först ska må dåligt, sen må lite bättre när man börjat må mindre dåligt av den försämring ma fick i början, men fortfarande med massa biverkingar, sen är det en jävla massa utsättningssymptom när man ska sluta med dem också. Det rent av sjuka mediciner och det skrivs hej vilt för att de inte kan missbrukas, det är för fan klart man när man mår dåligt av dem. Men man ska väl för i helvete inte missbruka effeltiva mediciner heller!

Narkotikaklassade mediner har regel mindre biverkningar än andra läkemedel och man missbrukar inte sitt läkemedel! Och är man sjuk som har man rätt att få medicin som hjälper och man provar ut en dos är medveten att det tack vare läkemedlet man mår bra, ser till att få ordning på det som gör att man mår dåligt och det är fan så mycket lättare om man mår bra och är medveten vad som krävs, i vissa fal kan man kombinera med samtalsterapi för att ta reda på hur man ska gå till väga om man inte vet, och även då är det lättare med medicin för du lyssnar bättre på andra personer än om du skulle sitta på någon form av samtalsterapi med pangångest. Sen lär du väl försöka förstå vad som är bra för dig själv. Äta inderal vid behov, nej. Det är en hjärtmedicin. Det ska man inte om man verkligen inte behöver, mot palpitationer vid ångest så tycker jag man kan få det eller behöva. De kan även hjälpa mot PTSD. För de oåverkar hjärnan med och tankar. Det är inte bara en "fysisk" medicin. Men ett läkemedel är det. De kallas betablockerare och hindrar hjärnan att skicka stress-signaler till hjärtat. Bensodiazepiner hindrar inget. Men jag säger inte att de inte kan behövas, men behöver man hjärtmedicin finns det en anledning till det och det kan man göra något åt. Vid ångest och ska de ansolut kombineras med ångestdämpande. För att kunna hålla ner dosen av hjärtmedicinen och ev. även lägre dos av lämplig bensodiazepin om det inte genererar ångest för ska man medicineras med bensodiazepiner så ska man ha dos som hjälper. Liksom av vilken anledning ska man ha "lite ångest", det gör ju bara att man vill slippa det, säger till läkaren att det inte hjälper ordentligt och läkaren tror det handlar om tolerans för man sa att det funka ju i början. Men det handla om själva vefrielsen av bara lindringen då. Inte tolerans sen. Man får inte det. Missbrukare får det!

Så det gäller att ha en kompetent läkare!

Hade det på gymnasiet och tog det några gånger, definitivt mindre ångest men inte så kul biverkningar, blev typ anfådd hela tiden av det.

Jag är läkare, men inte inom psykiatri/beroendemedicin, så jag skriver i princip aldrig ut benzo, och är inte inläst på området, men jag vet förstås att bensodiazepiner är värdefulla läkemedel för akutbehandling av flera åkommor, och att fåtal patienter behöver det även för längre behandlingar, då effektiva alternativ saknas.
Det stora problemet är att det, kanske mest inom primärvård och av mindre nogräknade psykiatriker, skrivs ut på för vida indikationer, med för dålig uppföljning. Beroendepotentialen är mycket hög, och jag har sett alldeles för många fall där patienter har fått en liten kur mot någon mindre allvarlig åkomma, och där startat ett missbruk som sedan förstört deras liv.
Om det finns någon läkemedelsgrupp jag gärna skulle se undantas från allmän förskrivningsrätt, så är det benzo.

Jag snarare skulle se att människor och läkare inte är så jävla rädda och vet hur man medicinerar med bensodiazepiner istället. Det krävs lite av patienten. Om du nu är läkare så ska du knappast se det som nå annat ett läkemedel, sen får det vara hur narkotikaklassat det vill. Tycker det skev syn av dig.

Opiater är fan så mycket mer beroendeframkallande i så fall. Tycker du det vore rätt att skriva ut ett preparat till en smärtpatient som som behöver smärtlindring på en gång att, var så god, här får du ett läkemedel som kanske hjälper om 2-3 veckor, men räkna med att få mer ont under dessa veckor och en jävla massa biverkingar även när läkemedlet börjar verka och räkna med att det blir jobbigare när du ska sluta med läkemedlet än om jag skulle satt dig på ett läkemedel som garanterat skulle funka, men tyvärr är det narkotikaklassat och du kommer förmodligen börja missbruka läkemedlet. Gör en liknelse med pissläkemedlen SSRI/SNRI. Det finns folk som stått på Venlafaxin i säg 12 år, vad är det. Ett pillerberoende, men bara för att det inte går att missbruka så är det lugnt. Det är ett jävla dömande mot patienten i fråga att inte skriva ut läkemedel som faktiskt funkar, till exempel bensodiazepiner.

Mindre kurer, är ju förfan vad som skapar skiten. Sätt en fast medicineing efter att provat ut rätt dosering. Sen göra patienten i fråga medveten om att förbättra sin tillvaro, stress-sanera, motionera/träna, äta mer nyttigare, göra saker man uppskattar m.m. Ta samtalsterapi vid behov för att få hjälp med såna saker, dvs bli medveten hur man ska hjälpa sig själv vilket är fan så mycket lättare utan ångest än med. Och typ KBT, tror du det är lätt att ta åt sig vad som sägs att sitta där med pangångest? Som förövrigt inte behövs, själva grejen att slippa ångest är ganska jävla terapeutiskt för patienten i fråga.

Jag medicineras mot generaliserat ångestsyndrom med Stesolid och det går lysande, det inte bara tar bort ångest utan medicinerar även de depressiva symptom som ångest för med sig, jag känner mig medicinerad, inte bara att det tar bort ångesten för stunden. Jag som faktiskt har ångest annars känner inte av någonting i rusväg eller att det på så sätt skulle vara beroendeframkallande, utan enbart direktverkande anxiolytiska egenskaper, som är väldigt ovaligt att man utvecklar tolerans mot om man är rätt medicinerad eller inte missbrukar läkemedlet. De är inte ens toxiska i jämförelse med SSRI/SNRI, jag provade Sertralin ett tag, jag kände mig påtänd på samma gång som jag mådde dåligt, med pupiller vidgade som att jag faktiskt var påtänd.

Det är sjuka droger om nått, SSRI/SNRI. Och det skrivs ut hejvilt, som kan skapa serotonergt syndrom och alla möjliga biverkningar

Är jävligt glad att jag fått det som borde vara förstahandsalternativet vid generaliserat ångesttillstånd, dvs Stesolid.

Om du nu är läkare med förskrivningsrätt så lär du fan veta hur man medicinerar en patient med bensodiazepiner. Annars bör du fan ta och kompetesutveckla dig!