GAD och träning

Jag har nu haft semester i två veckor. Jag har börjat springa och kom igång någon vecka innan semestern. Nu är jag helt slut och då menar jag inte efter träningen utan dagen efter. Fysiskt trött något djävulskt. Försöker jag ändå aktivera mig normalt så blir det ångestökning. Vafan är problemet? Kroppjävel ...Kan tilläggas att jag kör lite på utegymmet efter varje runda och rundan är 5 km i skog.

Hade du sagt att man ska ta vissa av råden från olika användare med en nypa salt och inte tro att magnesium ska hjälpa mot alla åkommor i hela världen samt att det ofta kan behöva kombineras med annat så hade jag tagit dig seriöst - nu verkar du bara vara upprörd och inte tänka klart. Bara för att vissa är fanatiker så betyder det inte att alla är det eller att de har fel i allting. Uppenbarligen blev du för upprörd över att läsa ordet magnesium att du inte tog dig tid att kommentera på några av de andra tillskotten som man kan behöva ta om man ständigt är under onormal stress.

Påstår inte att det är det enda som behövs men att avfärda det är helt idiotiskt om man lider av någonting som GAD som kan vara både diffust och svårbehandlat. Har man dessutom haft det länge så har man förmodligen gått runt med massor av stresshormoner, dvs kortisol.

Jag antar att det är den här källan du hämtar informationen om hur vanligt förekommande det är https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnesiumbrist

Om du läser under "Symptom" också så kan du se att det påverkar psyket och därför är det totalt efterblivet att bortförklara någonting bara för att du personligen inte gillar budbäraren.

Ts: annat du kan kolla är hur bra dina binjurar fungerar och se över din kost, tyvärr får de flesta inte i sig allt de behöver genom att äta "vanlig mat", speciellt inte vid träning eller psykisk ohälsa eftersom kroppen alltid reagerar på upplevd stress (alltså trots semester, där det förväntas att man slappnar av). Kolla även upp hur det står till med dina kortisolnivåer.https://sv.wikipedia.org/wiki/Kortis..._interaktioner

Det kan kanske vara så att dina nivåer är nära max konstant eller väldigt ofta och när du lägger till träning så blir hela systemet överhettat och utmattat. Det blir som att skopa ut vatten ur ett badkar när kranen är på, det tar aldrig slut och du måste jobba hårdare för att få ner vattennivån så att det inte svämmar över. Menar absolut inte att du ska strunta i träningen utan bara att du måste ta det lugnt och anpassa dig efter dig själv, inte vad som är standard.

Det finns gott om evidens att magnesiumbrist är relativt ovanligt hos i övrigt friska människor. Så lyssna inte på magnesiumlobbyn här på fb; istället leta efter andra orsaker till din nedstämdhet.

Skulle aldrig föreslå något sådant, ser du inte skillnaden på att se över sin kost (som i många fall är undermålig ur näringssynpunkt) + kanske ta tillskott och på att kasta sig över nästa bästa hälsotrend eller vad det nu är för trams?

Det handlar om att inse att man är en människa och utgå från det och vad man är anpassad till för miljö (stressnivåer, mat, sömnvanor, relationer). Om man frångår det man är anpassad för för mycket så kommer man att få problem eftersom kroppen och hjärnan inte är tillräckligt snabba på att anpassa sig, om de vore det skulle vi inte ha några problem med övervikt, depressioner och annat. Vissa saker kan man inte ändra på och då kan det vara bra att kompensera med att tex. ta tillskott eller låta bli att utsätta sig för en stress man inte kan hantera.

Vissa tillskott är helt klart pengar i sjön, random från apoteket skulle jag inte lita på precis som att det finns olika kvaliteter på proteinpulver som så många kastar pengar på lika lättvindigt för att de har en tilltalande förpackning. Det viktiga att kolla efter är biotillgänglighet i det man väljer att köpa precis som att man bör kolla vad man geggar på huden, man kan inte invalidisera sig själv och lita blint på att allt har reglerats - då kommer det med största sannolikhet att vara onödigt, det betyder inte att idén kan avfärdas eller saknar grund.

Varför skulle i så fall läkare skriva ut vitaminer/mineraler till annars unga friska människor? Jag vet en, nu äldre, som har varit tvungen att ta b-vitaminsprutor sen den personen var ung och jag har en nära vän som fick järn och b-vitamin utskrivet trots att hon åt "normalt". Det kan låta vagt och patetiskt med symptom som svaga naglar, trötthet och svaga muskler/dålig kondition men uppenbarligen så förbättras det när personen i fråga får bättre näring och ibland behövs räcker inte enbart mat utan det behövs mer för att komma upp till normalnivå. Problemet med många såna här saker är också att de långsamt smyger sig på och därför väldigt länge uppfattas som normala som man kanske inte tänker på att göra någonting åt. Det finns massor av exempel om man bara lyssnar på folk (inte blint såklart) och ser sig omkring samt läser på om hur människokroppen fungerar och därefter drar slutsatser.

Berättade för min psykiatriker att jag tar magnesium innan läggdags mot min ångest, hon sa att det är bra för lite allt möjligt och att vi sverige har en liten magnesium brist, hon kanske bara trollade mig?