Dumt att köpa cykel såhär sent?

Du måste läst fel om växeln för det är ju extremlägena om största drev både fram och bak som är bra att undvika, minst fram och störst bak är ju lägsta växeln och den ska man förstås kunna använda, liksom störst fram och minsta bak är den högsta växeln, som också ska kunna användas om det är lämpligt i trafiksynpunkt.

Förresten håller jag med om att navväxel är smidigt speciellt när man cyklar året runt då en utanpåliggande växel kräver mycket service på vintern. Fotbroms är väl bra i nödfall men tyvärr så resulterar den väl i partiklar inuti navet som sedan åker runt i de olika kugghjulen och gör att de slits mer.

Är ju detta som bör undvikas då bakaxeln vrids onaturligt , samma sak med låga växlar. Följer man instruktionsboken så är växlarna 1-4 15-18 (ung.) som bör undvikas, återstår då 10 användbara växlar. Av dessa använda jag tre cirka kanske en "medel" och i nedförsbacke hög, uppförsbacke femman, kommer inte ihåg men onödigt med så många växlar oavsett. Detta med massa växlar är en modegrej, ser väl häftigt ut. Samma sak med cyklar med bockstyre, hade en sån och fasen vad obekväm den var här skulle man vara framåtlutad som en tävlingscyklist och växlarna satt på "röret" inte direkt åtkomliga från styret. Riktigt jobbig cykel också en modegrej.

Kom med några belägg för att man ska undvika lägsta och högsta växlarna. Det ligger lite i att det är häftigt att det står 30 växlar istället för att det står hur många användbara växlar det ger. Det blir ju en del överlappande och en del som går bort p g a kedjan blir onödigt snedbelastad (dock inte de lägsta och högsta växlarna). Fast det absolut senaste är faktiskt att ha så stor spännvidd på kassetten så det räcker med ett drev fram, och därmed blir det ju färre växlar.

Något som jag däremot er som en modegrej är singlespeed. Inte speciellt användbart om man inte ska cykla på bana i velodrom.

Kommer ihåg när jag i en jätteuppförsbacke växlade till lägsta, rasslade till, tänkte det här är mot naturen.
Åkte från kolonilotterna (GBG) (Nödinge?), kommer inte ihåg vad stället hette men i alla fall mot Kortedala, världens längsta uppförsbacke tar inte den här jävla backen slut nån gång tänkte jag, nej, tippar att den backen är en km lång och jävligt brant.

När det blir snö och is ute, tar man på dubbdäck och mössa, sen köttar man på. :-)

Du hinner säkert cykla ett par gånger innan hösten drar igång på riktigt. Och om du ändå har hittat en cykel som du gillar så är det ju värt.

Burmabacken kallas den.

Japp. Burmabacken är en jobbig son of a bitch att trampa uppför. :-) Egentligen heter gatan Tideräkningsgatan. Ingen vet med bestämdhet varför den började kallas Burmabacken, men det är absolut det namnet som gäller i folkmun sedan rätt många år.

Stigningen är runt 100 meter på 2 kilometer men jag tror att alla svängar gör den jobbigare än vad den egentligen är. Jag som icke-cyklist skulle aldrig drömma om att trampa upp för det eländet.
Hade jag varit cyklist hade jag ändå tvekat för folk brukar köra som idioter nedför den backen.

Å andra sidan var det en befrielse och en kick att besegra backen. Varför jag tog den vägen var att jag skulle hälsa på syrran, annars finns vettigare väg via Gamlestan.
Men häftigt sen att få betalt för allt kämpande och bara låta vinden smeka en, faktiskt kan man glida till Ullevi utan större tramptag, först till Bellevue kraftig nedförsbacke, från Bellevue förbi SKF svag nedförslut, då är vi på Olskrokstorget, trampa två gånger och du glider förbi gamla Arbetsförmedlingen och längs kanalen når du Ullevi, sen styr du mot Centralens Pub och tar en välförtjänt pilsner.
Använde endast en av mina sju växlar. Ytterligare ett bevis på hur onödigt det är med massa växlar.