Alla ni med Bipolär typ 1&2

Jag har aldrig gått i någon gruppterapi iaf. Jag fungerade bra mellan perioderna, de flesta med BP har inga problem alls utanför skoven, du varken ser eller märker att dem är sjuk.
När man blir manisk så mår man bra, du blir kreativ, smart och får en massa ideer men som i slutändan inte är så bra för dig (tex. att du reser som en besatt).
Jag gillar att skriva, resa och göra musik när jag är manisk dessutom är behovet av sömn minimalt. Mitt rekord är fyra hela dygn utan en sekunds sömn, man mår som en kung. Tyvärr så kommer depressionen som en käftsmäll när du minst anar det..
Nej jag har inga andra diagnoser. Nu när man går på medicin så är jag mer stabil, tyvärr är kreativiteten mycket mindre och likaså depressionerna.

Mvh.

Okej, det är ju bra att medicinerna stabiliserar. Har du gjort något när du varit manisk som du ångrar än idag? Har du verkligen gått flera dagar utan sömn? Låter helt sjukt. Vad gör du om du inte sover? Får man alltid en depression efter en manisk period?

Inte jag som är tillfrågad, men förloppet ser väldigt olika ut. Vid bipolär 2 är man normalt typ 90% av tiden deprimerad, hypomanierna och tiden där man är helt eutym är ofta kraftigt begränsad.
Bipolär 1 är betydligt mer svängigt, mera hypomanier och manier som ofta efterföljs av en depression.

Är bipolär 2, mina hypomanier går att räkna på en hands fingrar, men har typ spenderat 90%+ av mitt liv i depression av varierande djup som allra värst melankolisk och knappt orkat ta mig ur sängen. Fick självmordstankar redan som barn och var djupt deprimerad under stora delar av min uppväxt. Mitt liv började om när jag fick psykofarmaka, tyvärr är det inte en 100% garant mot att man slipper nya episoder, men stämningsläget blir bättre och man sjunker aldrig lika "djupt" ner som om man är helt utan läkemedel.