Rekordmånga får asyl i Sverige nu!

Migrationskatastrof i den politiska sandlådan

Samtidigt framhöll moderaternas partiledare att årets 23 000 asylsökande är för mycket. Men inte ett ord från honom om att vi totalt sett (inklusive asyl, anhöriga, utomeuropeisk arbetskraft och en mindre grupp gäststudenter) kommer att bevilja över 130 000 uppehållstillstånd i år om nuvarande takt håller i sig. Nästan så många uppehållstillstånd har Sverige beviljat i snitt per år under 2010-talet och det är sex gånger mer än vad som skedde under 1980-talet. Ingenting tyder på att den takten kommer att minskas.

Enligt Migrationsverket antas Sverige bevilja 126 000 uppehållstillstånd från asylsökande fram till och med 2021. Nästan en halv miljon anhöriga och arbetssökande utanför EU/EES (det senare är en blandad grupp vad gäller kompetens, men där drygt en tredjedel är bärplockare och liknande) kommer också att söka sig hit under denna tidsperiod, inklusive förlängning av tillfälliga uppehållstillstånd. Två tredjedelar av inkommande ansökningar om anknytning har beviljats under första halvåret i år enligt intern statistik som verket har låtit mig ta del av.

Nödvändigt att punktera myten om migrationens åtstramning

Överallt i media kolporteras nu åtstramningsmyten ut: att Sverige nu har en mer restriktiv migrationspolitik. Det är ur ett större perspektiv ett helt missvisande påstående och man kan undra om media över huvud taget har läst Migrationsverkets prognoser (den senaste finns här) och inte bara deras tillrättalagda pressmeddelanden. Eller vill de bara inte ge SD bränsle inför valet?

Jag märkte dessvärre inte heller att Jimmie Åkesson i SVT:s partiledarutfrågning tillbakavisade dessa falska uppgifter. En som däremot har uttryckt bestörtning och finner en stor del av det kommande inflödet ”skrämmande” är före detta statsministern Göran Persson, som ett par gånger har fört ”mina” siffror om Sveriges extrema migrationspolitik vidare i media. Jag har tidigare presenterat dessa fakta vid flera tillfällen, senast här.

I korthet ger resultatet av mina kontakter med Migrationsverket vid handen att åren 2018 – 2021 kommer Sverige i runda tal att bevilja mellan 400 000 och en halv miljon uppehållstillstånd till asylsökande, anknytningar och arbetskraft från tredjelandsmedborgare (utanför EU/EES). Detta är lågt räknat eftersom det beräknas tillkomma 120 000 ärenden som ska behandlas i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen.


Beräkningen ser ut så här efter Migrationsverkets senaste uppdaterade prognos från den 20 augusti:

-126 000 nya beviljade uppehållstillstånd till asylsökande
-115 000 nya beviljade uppehållstillstånd till anhöriga
-133 000 nya beviljade uppehållstillstånd till arbetssökande tredjeland (utanför EU/EES)

Lägger man till förlängning av tillfälliga uppehållstillstånd ökar siffran med 100 000 personer. Beräkningen av beviljade ansökningar från anhöriga och arbetskraftsinvandrare från tredjeland är gjorda efter att Migrationsverket svarat på mina frågor om hur stor del av dessa ansökningar som beviljas. För de senare är beviljandegraden 80 procent, och detta bara i första instans (Migrationsverket). Ungefär två tredjedelar (64 procent) av ansökningar från anhöriga/anknytningar beviljas av Migrationsverket, vilket går att utläsa från denna tabell från första halvåret i år, som verket har haft vänligheten att mejla mig:

95 766 beviljade uppehållstillstånd årets första nio månader – som ett helt Jönköping

När årets första nio månader gått har hela 95 766 uppehållstillstånd beviljats. Det motsvarar ett helt Jönköping eller Norrköping. Med samma takt skulle det vid årets slut landa på nästan 128 000 uppehållstillstånd – mer än ett helt Göteborg på fem år.

Gunnar Sandelin: Den demografiska förändringen fortsätter oförminskat

Män i brottsaktiv ålder är den känsligaste värdemätaren på tryggheten i ett samhälle. Deras grupperingar och aktiviteter präglar mycket av det psykologiska klimatet i ett land, eftersom det avgör hur säkra vi kan känna oss på gator och torg, till och med i våra hem. Den senaste stora genomförda brottsutredningen, som Brå gjorde 2005 i Sverige om svenskar och invandrares kriminalitet, bör relateras till den demografiska förändring som har skett fram till slutet av förra året. Men först en kort återblick:

Bråredovisningen från 2005 om svenskar och invandrares kriminalitet visar att överrisken för utrikes födda (både kvinnor och män) ligger på 2,5. Det betyder att det är 2,5 gånger större risk att en utrikes född blir skäligen misstänkt för brott jämfört med en inrikes född med två svenskfödda föräldrar. Men vad gäller våldtäkter var de utrikes föddas överrisk så hög som fem gånger svenskarnas. Invandrares barn hade generellt sett en överrisk som var näst intill dubbel så stor jämfört med svenskarna. I diagrammet nedan kan vi se hur de män som har utländsk bakgrund sedan 2002 på ett ytterst markant sett förändrat sammansättningen inom sin åldersgrupp/kön i våra 25 största kommuner. Definitionen står underst i diagrammet, andelen är i procent, skillnaden i procentenheter.

I Malmö är dessa män nu över 56 procent. I Huddinge, Södertälje och Botkyrka är de också redan i majoritet, liksom snart i Haninge. I Stockholm och Göteborg närmar de sig hälften, men detta gäller även snart i städer som Helsingborg, Eskilstuna, Västerås och Borås. Backar vi till 2002 kan vi se att vi då befann oss i ett annorlunda land. Därtill kommer att den demografiska förändringen är oåterkallelig, till skillnad från många andra förändringar som man inte vill att ens samhälle ska drabbas av.

En president eller en regering som du inte gillar, kan du i en demokrati rösta bort, men det går inte med en skenande befolkningsförändring, som tillkommit genom ett massinflöde av människor utifrån. Den utvecklingen är här för att stanna och vart den tar vägen ser vi tydligt. Sveriges förändring till ett land som mer och mer i sin sammansättning av medborgare går i riktning Asien (dominerat av Mellanöstern) och Afrika, är något som svenska folket aldrig fått rösta om.