Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 3
  • 4
2017-09-09, 16:35
  #37
Medlem
Skaraborg2s avatar
Litet information om skarprättaren Johannes Jansson.

Citat:
Ursprungligen postat av Pajosv
Del 18: - Persongalleri: (Många med namnet Johannes)

Johannes Nätt d.ä: Soldat vid Älvborgs Regemente och far till Johannes Nätt den yngre.

Johannes Nätt d.y.: Kriminell - Avliden 1854-08-24 av rödsot (Dysenteri) vid 36 års ålder. Son till Johannes Nätt d.ä.

Johannes Löf: Kriminell - Avrättad genom halshuggning 1854-09-13 vid 26 års ålder. Son till Hans Löf.

Johannes "Långaryden" Johansson: Nämns ibland som delaktig i postrånet. Han hade dock alibi. Öde okänt.

Johannes Andersson: Dräng på Hällstad Skattegården. Närvarar på krogen när ”Bente” kastar rånpengar omkring sig.

Johannes Svensson från Mellomgården: Har vittnat i en rättegång om tidelag, vilket blev upptakten till krogslagsmålet där ”Roffabroden” Carl Blomster dräper ”Bente”.

Johannes Jansson: Skarprättare från Göteborg som verkställer Johannes Löfs avrättning.

Johannes Gödeson: Johannes Nätts alias när han grips i Uddevalla.

Tack för all intressant information.

I ditt persongalleri så omnämner du skarprättaren Johannes Jansson. Det är samma skarprättare som avrättar Jonas Falk.

Litet personalia ang. denne skarprättare.

Skarprättare Jansson var född 1817 i Ör socken i Dalsland. Han flyttar som ung till Göteborg där han bl. a. kom att arbeta som nattman. 1850 sökte han skarprättartjänsten som han också erhöll.

Han hade ett stort arbetsområde. Detta omfattade Göteborg o Bohus län, Hallands län, Älvsborgslän och Skaraborgs län. Ibland fick han också rycka in även i Jönköpings län. Han utförde av någon anledning avrättningarna alltid kl. 12.00 på dagen.

Under sin tid som skarprättare utförde han 14 avrättningar. Han avled i tbc i Göteborg 1868.

Den bila han använde vid dessa avrättningar finns idag på Alingsås museum.
Citera
2017-09-10, 15:03
  #38
Medlem
Pajosvs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Skaraborg2
Tack för all intressant information.

I ditt persongalleri så omnämner du skarprättaren Johannes Jansson. Det är samma skarprättare som avrättar Jonas Falk.

Där ser man... Intressant!

Citat:
Ursprungligen postat av Skaraborg2
Litet personalia ang. denne skarprättare.

Skarprättare Jansson var född 1817 i Ör socken i Dalsland. Han flyttar som ung till Göteborg där han bl. a. kom att arbeta som nattman. 1850 sökte han skarprättartjänsten som han också erhöll.

Han hade ett stort arbetsområde. Detta omfattade Göteborg o Bohus län, Hallands län, Älvsborgslän och Skaraborgs län. Ibland fick han också rycka in även i Jönköpings län. Han utförde av någon anledning avrättningarna alltid kl. 12.00 på dagen.

Under sin tid som skarprättare utförde han 14 avrättningar. Han avled i tbc i Göteborg 1868.

Den bila han använde vid dessa avrättningar finns idag på Alingsås museum.

Tackar för informationen.
Min mor hade besök av släktingar igår och jag skulle också till min mor. Det sista jag läste innan jag åkte var din info om bilan fanns på museet i Alingsås, och släktingarna kom just därifrån. Så vid matdags så frågade jag dem om vart museet fanns, men de hade nog inte riktig koll för de lät lite tveksamma.
Citera
2017-09-11, 02:21
  #39
Medlem
Pajosvs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Skaraborg2
Tack för all intressant information.

I ditt persongalleri så omnämner du skarprättaren Johannes Jansson. Det är samma skarprättare som avrättar Jonas Falk.

Litet personalia ang. denne skarprättare.

Skarprättare Jansson var född 1817 i Ör socken i Dalsland. Han flyttar som ung till Göteborg där han bl. a. kom att arbeta som nattman. 1850 sökte han skarprättartjänsten som han också erhöll.

Han hade ett stort arbetsområde. Detta omfattade Göteborg o Bohus län, Hallands län, Älvsborgslän och Skaraborgs län. Ibland fick han också rycka in även i Jönköpings län. Han utförde av någon anledning avrättningarna alltid kl. 12.00 på dagen.

Under sin tid som skarprättare utförde han 14 avrättningar. Han avled i tbc i Göteborg 1868.

Den bila han använde vid dessa avrättningar finns idag på Alingsås museum.

Tackar för detta!
Varför just kl. 12.00, kan man undra?

Johannes Nätt fick stå vid en skampåle när han fick sina 40 par spö, och detta någonstans i Bohuslän. Troligen tog Nätt sig hem efter spöstraffet till fots, alltså från Bohuslän till Rydboholm/Viskafors.
De var mer mobila än vad man kan tro.

Nätt och Löf, men framförallt Nätt, härjade i nästan hela Västsverige. De tog sig ner till Halland och rånade ett gammalt par i deras stuga. Nätt for omkring i Skaraborg och gjorde en massa brott.

Nätt var flera år äldre än Löf och hade gjort många brott innan Löf kom in i bilden. De slog sina påsar ihop i början av december 1851, bara någon vecka före postrånet. Men mellan postrånet och avrättningen hann de med att begå nya brott.
Citera
2017-09-18, 17:52
  #40
Medlem
Pajosvs avatar
Lite information om Ås härads avrättningsplats "Knapersbacken":

Galgbacken

Ås härads avrättningsplats “Knapersbacken” har legat på denna kulle åtminstone sedan 1600-talet. Den finns avbildad på en karta från 1646.

Vintern 1753/54 blev tidelagaren Per Hansson från Finnekumla i Rångedala och barnamödaren Sven Andersson från Vevhult i samma socken avrättade här. Båda hade dömts till s.k. skärpning av dödsstraff. För tidelag och barnamord betydde detta att kropparna brändes på bål efter halshuggningen. Förutom männen brändes även de tre kor Per Hansson hade begått tidelag med. Kvittot över kostnaderna för “bålverkens uppbyggande”, 39 daler silvermynt, uppvisades vid Ås härads vinterting 1754.

En länge omtalad avrättning skedde den 14 oktober 1831, när man halshögg och steglade dubbelmördaren Sven Svensson från Rångedala, “Klämma-Sven” kallad. Han hade vid två skilda tillfällen mördat knallen Jan Jansson från Bredared i Rångedala och adelsmannen Tönne Oxehufvud på Hökerums säteri. Stegling var en typ av skärpning av dödsstraff som innebar styckning av den döda kroppen.

Den 13 september 1854 avrättades poströvaren Johannes Löf från Kinnarumma på denna plats. Det har berättats att kvinnor direkt efter dödshugget rusade fram för att samla upp den avrättades blod, som man trodde kunde bota sjukdomar.

Den sista avrättningen på Ås härads galgbacke ägde rum klockan tolv på dagen den 28 mars 1855 då man halshögg Lars Pettersson från Vånga, den s.k. “Löva-Lars”. Han hade begått ett synnerligen rått yxmord på en ung gårdfarihandlare från Brämhult. Borås Tidning skrev den 3 april 1855: “Pettersson, som lär varit väl beredd till döden, mottog dödshugget med lugn och resignation”.

En muntlig uppteckning efter en person född 1837 berättar om hur avrättningen av “Löva-Lars” gick till:

“Många människor, äldre och yngre samt även barn var närvarande vid Knapersbacken, otåligt väntande på fångens ankomst. Flera av de närvarande kunde inte ge sig till tåls, utan gick fångskjutsen till mötes ett stycke på vägen. ”Löva-Lars”, till utseendet mer död än levande, utgjorde en beklämmande syn. Han satt hopsjunken på vagnen, seende varken åt höger eller vänster, och läste böner samt föreföll ytterst ångestfull. När Lars kommit upp på avrättningsplatsen, där skarprättaren nervöst vandrade fram och åter, läste han Fader vår och lade sedan undergivet sitt huvud på stupstocken. När mästerman fullgjort sitt värv, drog han av sig sina vita handskar av händerna, kastade dem i brottslingens grav och avlägsnade sig skyndsamt.”
Citera
2017-09-18, 22:26
  #41
Medlem
Skaraborg2s avatar
Offentliga avrättningar.

Tack Pajosv för den intressanta informationen om den gamla avrättningsplatsen Knaperbacken i Ås härad. Har aldrig tidigare hört talats om denna avrättningsplats.

Antar att det var skarprättaren Johannes Jansson som utförde dessa avrättningar 1854-55. Han utförde alltid dem just kl. 12.00 - av någon anledning.

1855 hölls den sista avrättningen på Knaperbacken. Senare samma år utfördes även den sista och enda avrättningen på Svedmons avrättningsplats av Jonas Falk

Efter 1855 kom avrättningarna att minska. Efter avrättningarna av Hjert och Tector den 18 maj 1876 så slutade dessa att vara offentliga. Offentliga rättegångar förekom däremot så sent som 1939 i t. ex. Frankrike.
Citera
2018-05-01, 14:13
  #42
Medlem
Pajosvs avatar
Jag lägger till lite ny information om Johannes Nätts och Johannes Löfs soldattorp Rönneslätt.

Jag vet nu till 100 % att Soldattorpet Rönneslätt är det soldattorp som än idag finns några hundra meter från mitt föräldrahem. Men på en gammal karta från Lantmäteriet 1890 så finns soldattorpet utmärkt som ST, dvs soldattorp. På samma karta finns en fastighet, ett par hundra meter från Rönneslätt utmärkt som B, eller BS dvs som Backstuga. Det är det som har bekymrat mig.

Jag tror att jag tidigare i tråden har nämnt att kompisens far, som bor granne med min mor (mitt föräldrahem) hade hört fån en åldra man att ett torp hade flyttats från Rydboholm till Viskafors. Det handlar bara om ett par tre hundra meter.

Jag kontaktade ordförande i Viskafors scoutkår, de har sin verksamhet i soldattorpet och jag var där tidigare i höstas och fotade torpet (som än idag ligger några 100 meter från mitt föräldrahem.) Ordföranden i scoutkåren visste i stort sett ingenting om själva torpet. Man han hade hört från några före detta scout-gubbar som i sin tur hade hört från några ännu äldre gubbar att torpet är inte byggt på den plats där det står idag. Torpet hade flyttats till dagens plats nån gång runt år 1900 - 1910.

Jag har "forskat" lite till och hittat detta från Borås Tidning fredagen den 31 december 1880:

"Bal anställes å Hotell Borås söndagen den 2 januari kl. 7 - 1 e.m.
Entreprenad=auktion inför Magistraten å Rådhuset måndagen den 3 nästa januari kl. 11. f.m. den 3 januari kl. 2. e. m.

Sammanträde med Borås Arbetareförening söndagen den 2 januari kl. 3 e. m."


Det verkar som om soldattorpet Rönneslätt skulle säljas på auktion december 1880. Hur det gick vet jag inte. Men jag har ytterligare notis från Borås Tidningen. Tisdagen den 2 februari 1892 skriver Borås Tidning:
Citera
2018-05-01, 16:44
  #43
Medlem
Pajosvs avatar
Mark häradsrätt


Ruskigt mål. Kronolänsmannen O. M. Mattson i Fritsla, hade till innevarande års lagtima vinterting med Marks härad å tingsstället Skene, instämt skomakaren Frans Oskar Svensson från Rönneslätt vid Rydboholm med påstående att han måtte enligt 18 kap. 10 § strafflagen stånda laga ansvar för det han bedrifvit otukt med ett kokreatur. Då målet påropades till behandling infunno sig så väl åklagaren som den anklagade personligen. I anseende till målets ruskiga beskaffenhet tillsade ordföranden att tingsmenigheten fick afträda och målet behandlas inför slutna dörrar.

Efter enskild öfverläggning afkunnande häradsrätten sedermera det utslag, att enär svaranden måtte anses vara förvunnen (överbevisad, förklarad skyldig) hafva föröfvat otukt med ett kokreatur, pröfvade häradsrätten i förmåga af 18 kap. 10 § strafflagen rättvist döma svaranden, att undergå straffarbete i 6 månader samt att ersätta de vittneslöner, som af allmänna medel blifvit förskotterade; dock skall svaranden, i afbidan på att utslaget vinner laga kraft, fortfarande få vistas på fri fot.

Såväl åklagaren, som den dömde, förklarade sig vara missnöjde med det afvkunnade utslaget.

Den anklagade är född i Kinnaroma (Kinnarumma) församling af Elfborgs län, 18 oktober 1858 och är sedan år 1883 gift samt fader till tre barn, af hvilka det äldsta är okring 9 år och det yngsta något öfver ett år gammalt.

Det betyder att år 1892 stod fortfarande soldattorpet Rönneslätt på sin ursprungliga plats i Rydboholm. Någon gång runt 1900-1910 flyttades torpet till den plats där det står idag.
__________________
Senast redigerad av Pajosv 2018-05-01 kl. 16:52.
Citera
2020-10-04, 10:08
  #44
Medlem
Pajosvs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Skaraborg2
Stort tack för en ånyo spännande och intressant del om postrånarna Nätt och Löf.

Så de var alltså tre personer som utförde rånet. Benjamin ”Bente” Svensson var troligtvis kanske den tredje mannen. Kom han, eller någon annan, utöver Nätt och Löf att straffas för postrånet den 16 december 1851?

Eftersom den tredje deltagarens namn inte med säkerhet blev fastställd, så antar jag att Nätt och Löf aldrig berättade vem han var.

Jag upptäckte något nytt häromdagen, jag skulle kolla om det fanns lite mer om Soldatsönerna. Helt plötsligt så kom det upp något som hette Platsens historia och där nämndes de båda Soldatsönerna . och i samma veva kom det upp en bild på något som liknande en gammal galgbacke. Och detta är inte långt ifrån där jag bor. Jag vet att det har funnits en galgbacke någonstans i Boråsområdet.

Det verkar vara så att det går efter koordinater.
Citera
  • 3
  • 4

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback