Vikingarna och muslimerna

Den här tråden får väl flyttas till historieforumet om mod anser det. Jag vill ändå börja med att lägga den här för att den har en viss relevans med dagens situation i Sverige och Europa i övrigt.

Många har fått för sig att svenska vikingar var kompisar med muslimerna för att det har hittats många arabiska mynt här. Det är (nästan) helt felaktigt. Vikingarna handlade med araber men det var ungefär så långt det sträckte sig. Betydligt oftare låg man i fejd med varandra. Antingen genom räder till muslimska länder, eller genom värvning i bysantiska armén, som låg i konstant krig med araberna. Ibland skickades nordbor så långt söderut som till Jerusalem och Sicilien för att kriga mot araber.

Det finns även en intressant parallell till judar. Jag är inte anti-semit eller rasist i övrigt, men jag är medveten om att många på detta forum menar att det finns någon slags sionistisk konspiration.
Judar styrde det mångkulturella Khazarväldet som låg i dagens södra ryssland och sträckte sig ner mot Kaukasus och agerade som en slags buffert-zon mellan Vikingarna och muslimerna.
Vikingar och slaver under Sviatoslav den modige utplånade Khazarväldet och det är antagligen därför de flesta av er som läser detta inte ens känner till det.

Det här är ett intressant citat:

The conflict may also have been spurred by the Khazars' decision to close passage down the Volga in response to the raid of 943. In the Khazar Correspondence, written around 950–960, the Khazar ruler Joseph reported his role as defender of the Muslim polities of the Caspian region against Rus' incursions: "I have to wage war with them [Rus], for if I would give them any chance at all they would lay waste the whole land of the Muslims as far as Baghdad."[18] Earlier conflict between Muslim elements of the Khazar army and Rus' marauders in c. 912 may have contributed to this arrangement and the hostility of the Rus' against Khazaria.[19]

https://en.wikipedia.org/wiki/Caspia..._of_the_Rus%27

Rus var bestod till en stor del av "svenska" vikingar och olika slaviska stammar som senare blev ryssar. Ryssland kallades på den tiden Gardariki eller Svithjod hin Mikla dvs Stor-Sverige vilket visar vilket inflytande nordbor hade på det tidiga Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

Det här är inte ett försvar för vikingarna, som oftast betedde sig för jävligt. Men det visar att konflikten mellan araber och européer går tillbaka till förkristlig tid och slår hål på myten om de fredliga handlande mångkulturella svenska vikingarna. Vikingar tog ofta värvning som legosoldater under olika härskare i Europa, oftast hos dåtidens stormakt Rom förstås (Väringagardet/lidet), men mycket sällan hos muslimerna såvitt jag vet.

Tycker detta är för historieforumet.

On topic, så härjade inte vikingarna så långt bort som du tror. Vikingarna var oftast väldigt bra och önskvärda palatsvakter men det var allt. Det fanns en väldigt känd grupp nordmän som tjänade muslimerna ganska länge. Glömt vad de hette men ska försöka hitta det imorgon. Ganska intressant historia, men konfliktmässigt finns det väldigt lite att ta på från den perioden.

Jo då det gjorde de. Det har inget att göra med vad jag tror utan vad dokumenterat. Klicka på länken i mitt inlägg. Jag citerar:


Bardha ligger i dagens Azerbajdzjan.

Integration och invandring --> Historia
/Moderator

Det finns en runsten som berättar att ett gäng vikingar åkte ut i Kaspiska havet och krigade, i vad jag förstod det som, norra Iran.

Khazrerna konverterade till judedomen för att de annars hade att välja på att konvertera till kristendomen eller islam,ett diplomatiskt drag helt enkelt.
Man behövde knappast handla direkt med araber heller bara för att man hade arabiska mynt,man behöver bara bedriva ekonomiska transaktioner i ett område där arabiska mynt förekom.

Lär dig förstå historia istället. Bysans var kristet och huvudstaden hette Konstatinopel. Att skiten idag heter Turkiet och staden Istanbul gör inte varjagernas skyddsvaktsarbete till att arbeta för muslimer.

Samma smörja ser man ofta på nätet där negrer påstår att Jesus var neger eftersom han kom från Afrika(?). Vissa kan bara helt inte förstå historia.

Så för att vara tydlig: Svenska vikingar har ALDRIG arbetat för muslimer, punkt slut!

Ja så är det och Khasarerna är ursprunget till de ashkenaziska Judarna som senar flyttade till bla. Västra Rysland/Polen Litauen....
Så vafaaa gör Judarna i Israel.
Hopsan nu tog tråden den annan vändning

Hur många är det egentligen som fått för sig att vikingar och muslimer ska ha varit så goda vänner? Har du exempel på detta? Det torde vara uppenbart att kontakt förekom mellan vikingarna och muslimerna, de arabiska mynt som hittats bevisar ju detta. Vad jag känner till var större stridigheter mellan vikingar(som inte tjänstgjorde under exempelvis Bysans) och muslimer ganska ovanliga. Till min kännedom gjorde vikingarna mest räder i svaga stater i västra Europa och i nuvarande Ryssland. Mynten lär till största del ha kommit hit genom handel. Och handel är inte goda relationer, det helt vanliga handelsrelationer. Drar vi en jämförelse med dagens handel så visst kan jag tycka att försäljaren jag köpte mina skor av var väldigt trevlig, men det handlar ju inte om någon relation på ett större plan. Bilden man hade av varandra var troligen mest att de var avlägsna folk som man inte behövde bry sig om särskilt mycket sålänge de inte ville kriga eller handla. Dvs, precis som man brukade betrakta folk i allmänhet.

Mitt huvudsakliga problem med problemformuleringen och svaren är att de är felaktiga från grunden.
1. Att många tror att vikingarna var multikulturälskande och fredliga handlare. Snarare är väl den allmänna bilden av vikingar att de var våldsamma och kanske handlade någon gång då och då. Det där med mångkultur har jag aldrig hört innan. Det närmsta är att de var väldigt snabba med att assimileras in i majoritetskulturen, vilket väl inte tillhör dagens mångkultur om jag förstått det rätt.
2. Uppdelningen mellan européer och araber, och klämma in vikingarna med européerna. Europa som ett enhetligt kulturellt område fanns inte under deras tid. Kristna européer kände sig knappast särskilt nära de hedniska nordborna från ett område långt borta. Folk i Sydeuropa hade förmodligen lättare att handskas med muslimer eftersom de redan var vana vid dem.
3. Bilden av ett "Storsverige". Vikingarna hade ingen statsbildningen, nationen fanns inte. Det var stormän som skapade sig egna riket, vilket inte har med varken dagens Sverige eller någon protonationalism att göra.
4. Att vikingar och muslimer ska ha brytt sig nämnvärt om varandra. Det fanns inga ideologiska motsättningar. Krigiska vikingar krigade för bytens och ibland för maktens skull. Vikingarna var på egen hand inget hot mot kalifaten, utan några man krigade mot borta i periferin. De riktiga motståndarna var Bysans, där vikingarna ibland deltog i egenskap av lejda soldater.

Nej det bevisar bara att arabiska mynt har tagit sig till vikingaplatser. Eftersom folket då mer brydde sig om myntens vikt än vad det var för motiv på dem så är det inte så konstigt att mynten (och många andra mynt) har tagit sig långväga från sin ursprungsplats.

Givetvis har du rätt. Eftersom vi har bevarade skriftliga källor om icke-krigiska möten mellan vikingar och muslimer får man ju dock anta att det förekom möten.

Det är inte lätt att ta nåt du skriver på allvar när du inte ens har koll på väringagardet. Vilda fantasier sprutar tydligen i huvudet på dig när du påstår att muslimer och vikingar inte hade något otalt med varandra medan Bysans och vikingarna hade det. Vikingar arbetade faktiskt som den bysantiska kejsarens skyddsgarde MOT muslimer.